- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
976

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

umsla

976

umvända

hans wmskötilse (per considerationem eius
divinila-tis) Mecht 2 59.

umsla (om-), v. 2) slå omkull, bildl. slå, drabba,
träffa, warth hon bradhelika om slaghin aff
myk-lom fasa (horrore concussa) Lg 3: 410.

♦umsmyria, v. runt omkring smörja. Jfr Sdw
2: 1322 /.

umsorgli (om-), /. 1) bekymmer, oro. tha thänne
konungen waknade fik han ther epter ena stora
vmsorgh ok ahoga fore thänne drömana skul MP
4: 148. hon plaghade sik medh storum grath
vmsorgh ok fastho ib 5: 171. — omsorg, omtanke, gudh
haffwer omsorgh (curam) om idher SpV 520. han
ville jntet lenge ... haffua vmsorg fore thöm STb
4: 9 (1504). 2) skötsel, vård. for säyarens omsorgh
faaV han (o: klockaren) aarlighä vi pund rogh ÅK
63. 3) ombesörjande, ombestyrande, gaffs her niclis
... loff ... ath býggia stuan j helge andz garden...
haffuer hospitalit tilläte pala verchket och ...
týmbret ok kosten ok her nielz vmsorgen och
arbeydeth STb 4: 69 (1505).
*umsorgha? se umsyrgliia.
♦umspyria (omspöria), v. spörja om, fråga om
(ngt). här star nakot j gen j samma läxenne
om-spöriande (perquirenda) SpV 190.

*umstinga, v. runtomkring nedsticka, omgiva med
nedstuckna föremål, ther gardher äro gordhe oc
stöör vm stungin DD Suppl i (1386). Jfr
nm-stungdher.

*umstiälpa (om-, -stjälpt), v. stjälpa omkull, eg.
och bildl. fingo the see ath waggan war omstiälpt
Prosadikter (Sju vise m C) 235. fräls oc göm oss ...
fraan allom varom skadhandhis owinom oc oss
omstiälpandis fiandom SvB 185 (sen. h. av 1400-f.).
thy (o: valarna) springa oc wältha skipith vm
styälpandis thet PMSkr io9.

umstridha (om-), v. 2) (i strid) besegra, övervinna.
nw mono the fara som skulu os omstridha
Prosadikter (KarlM) 280. KarlM (Ver) 88.

umstungdhcr? (om-), p. adj. omgiven med
nedstuckna föremål, affhender han sigh then halffwe
täkth ... swa mikit stört och omstwnght (för
omstwnghit?) är DD 3: 229 (1490). Jfr umstinga.

*umstyrtning (omstörtningh), f. omkullstörlande.
occasus döder ok omstörtningh GU C 20 s. 372.
umställa, v. Jfr H. Ronge, Konung Alexander 241.
umsvcpa, v. omsvepa, omslingra, til hans innarsta
kärlex inälfwe aff hwilkom iak war aldra wäghna
wmswepter (circumplexus) SkrtUppb 5 3.

*umsyrghclika (omsörghelika), adv. sorgfälligt,
omsorgsfullt, hwilkin thu mädh thinna renasta, oc
sötasta spena jomfrulika miölk omsörghelika födde
SvB 243 (si. av 1400-/.).

umsyrgliia (omsörghid. part. pres. omsorghande
(för -sörghande?) SkrtUppb 2il), v. ha omsorg om
(att), vara sorgfällig (att). — part. pres. orolig, full
av bekymmer, the som swa göra ok vmsyrghiandhe
haffwa ätit sith brödh, j gudz räddugha MP 5: 230.
— sorgfällig (alt), mån om (att), war omsorghande
at thu haffui trona tiänara foghota oc ämbetis
män SkrtUppb 211. — (omsorgsfullt) sörjande (för
ngt), vinnläggande sig (om ngt), wj skulom wara
warkunsamy, ok kiärleke til wara foräldhra, ok
omsörghiande til thera bärningh MP 5: 10.

*umtal (om-, -tall), n. [Ä. Nysv. omtal. Isl.
umtal. Jfr D. omtale] förhållandet att det talas om
ngn el. ngt. wi kunne dock ey sua ytterlige radlegge

eder nåde i thette ärende för mycket omtal som
eder nådes bestand i framtiidher tilkräffuer HSH
13: 47 (1524? Brask), för thet gifftemåll mester
oluff giordhe i Stockholm effter thet hann var en
andelig person, ähr mykett umtall i landett
Link-biblh 1: 178 (1525, dens.), oc haffde thy better
warit then förste vredhen än then siste oc med
minne umtall HSH 16: 124 (1527, dens.).

umtala (om-), v. 2) väcka el. föra talan (inför
rätta om ngt), han aldrich kunne eller formatte ther
pa sacha eller vmtahle SJ 2: 180 (1490). om then
rekinschap ... hade hartwick eller hinrik ey om
tliale ythermera än pa forrörde swmma STb i: 136
(1506).

"iimtroa, v. anförtro, uppdraga, om the skulld ...
låter iagh till mina executores, att the therom göra,
såsom all annor ährennde som iagh hafuer them
vmtrodt Bjärka-Säby 360 (1384, nyare avskr.).

uinthanke (om-), m. omtanke, omsorg, epter thet
wor kereste naduge herre för mong ärende skyll
kan ej at komma til sinnes som wi förmode och för
monge omtanka HSH 13: 69 (1524, Brask).

umlhrüngia, v. tränga, behövas, vara av nöden,
opersonl. vm hon matte nagat sälia aff thy aflatena
sik til bärningh vm henne vm trängde j wägenom
MP 4: 26 3.

umthänkia (omtänkia), v. 2) tänka, föreställa sig.
decernere döma mena eller tänkia omtänkia
stadga ok kampa GU C 20 s. 167. ffingo.. .liwga
pryda samonsätia göra skapa omtänkia skrömta
ok affstörkia ib s. 27 3.

"umvalla (om-), v. vandra omkring, swa monde
han thz berghith om walla Al 7 47 8.

♦umvandas (om-), v. refl. vårda sig om, bekymra
sig om, bry sig om? see thins fadhirs hws j hwilko
som thu siälff litidh tilförenna om wandadis (ecce
domus patris tui in qua ut paulo ante causabaris)
SpV 363.

♦umvar (om-), adj. varsam, försiktig, omsorgsfull.
än hwat thu skalt wtwälia, thär om skalt thu wara
omwar ok fornompstogh (quid eligas tu videris)
SpV 419.

uinvarþa, v. L. Sdw 2: 807 r. 27 nedifr. läs HK.
*umvardhan (om-), /. omsorg, bekymmer,
hwadh-an kombir thänna omwardhanen ällir omsorghin
(cura) SpV 520. hanom brännir j thänna skapadha
thinganna omwardhan ällir skikkan, enghin änxla
ällir orolikhet (non urit eum ... ulla cura vel
sol-licitudo) ib.

umväla, v. L. överlägga. Jfr Sdw 2: 1323.
umvända (om-, part. pret. f. omwöndhna SpV
451. pl. f. omwändna ib 436. imperat. omwäntSujB
148 (1400-/.). omvent J Buddes b 149), v. L. 1)
omvända, vända om, låta göra en vändning. — tvinga
att vända, öregrvndz borgara hade vmwent en hop
botnaskýp, som hijth til staden wýlde STb 4: 14
(1504). 3) vända (i annan riktning än den vanliga).
nw wilt tw omwända tyna kåpo oc mantell och
rada thz som owyrdeliget oc ogangneliget [är] Troj
246. 7) omvända, giva (ngn) en ändrad
sinnesriktning. i relig. mening, omwänt min wilia alzstingx i
thin wilia SvB 148 (i400-/.). antighi omvent til
tik thet öömä ok vsla liofudhet vj hafwom (o: den
usle biskopen Udo) eller ok tagh hanom fra oss
J Buddes b 149. SpV 436. än enghe siäl omwändhna
til gudh (ad dominum conversæ) äptir fallith, är
wanhopandis om gudz miskundh ib 451. 10)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0990.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free