Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
univünda
977
undundylia
förändra, förvandla, mine dagha äru bort komne
swasom rökir, min ben wisnadh, mit köt vmwänt
Hel män 143. — förvandla, förbyta. i thy at thu ...
win oc watn i thin dyra blodli omskipte, oc
wndher-lika om wände SvD 148 (1400-/.). atskilnadhin
mällan loth ok hans hustru war sal[t]studhin j
hwilka hanne omwändo (in quam mulata), hwru
wadh-elikit thz är at wändha sin öghon til wärldinna
sodhomam SpV 308. — ändra, omändra, item eetli
looss bygdh och omwenth met nvian nykil for ij
öre HLG 2: 49 (1516). 11) översätta, j then sak blcff
thenna bok omwänd j goda akt Troj 316. 12) göra
till föremål för undersökning el. behandling. —
överväga, besinna, begrunda, thry thing wil jak
thik lära, som thu skal idhkälika omwända
(revol-vas) j thino hiärta oc åminne Mecht 242. JMÖ 106.
15) intr. vända i annan riktning, at the allä tessin
for-scripne stykke haldin ... oc ey mynzsken eller
hyn-dren eller nakraledis wmwändin til onda wägha
KTb 118 (1393). — umvända sik, 2) omvända sig.
— komma på andra lankar. the kwnnä beslike ider
medh nager snelheet, ath j lathe ider om wända
GPM 2: 35 (1511?). — Jfr vända 11111 (äv. Sdw
2: 1040), ävensom nyumvänder.
linivända, f. 2) omvändelse, giff them wmwändo
aff thera syndh SvB 494 (b. av 1500-/.). 3)
förändring. — ändrat beteende, al creatur ok
skap-ath tingh rördo sik j sinne natur, swasom glädiande
sik a mothe sins skapara likamlica tilqwempd, ok
bärandis honum ther medh vitne, medh sinne
vndirllko vmwändho ok skypan MP 5: 7 5.
univiindilse (omwendelsse), n. pl. o. f. t)
omvändelse. huro mäktogha, huro mangha for miin
vm-wändhelse for färre ok mindhra syndher hauer thu
fordömpt SkrtUppb 376. 4) vändande, omvändande.
jtem än hwar sondag effter högmesson ith
discu-buit med beläthens och sacramensins trenna
omwendelsse STb 5: 305 (1513, Bil).
umvändning, f. 3) översättning, thcsscns helghetz
(o: S:t Hieronymus’) forskuHan i script oc wt
thydhningh oc vm wändning af swa mangom
tungom allom til gagn Hel män 174.
uniägha, /. L. utjord, jordstycke som någon äger
utom sin andel i byns gemensamma ägor. RP
1: 225 (1366). bör at vitherläghia them j vmäghä
Arfstv 14 (1461). ib 16 (1461), 55 (b. av 1470-/.).
Svartb (Skokl) 522 (1477).
"umiincj, se umrghn.
un-, se unt-.
"unbekymradhcr (ombekymredh), p. adj. [Mnt.
unbckummert] obekymrad, utan lust alt befatta sig
(med ngt), jntet wil jach ok beuarc mik ther
medh-er, och jntet torffuc j och scriffue mik j nagat
breff for witne, for then schul her är nw annat thaal
en förre hauer warit, och ther meder är besth
ombekymredh STb 2: 247 (1488).
unbevaradher (ombewarath. ombewaret), adj.
2) fri, fritagen, fredad, kvitt, är for:ne skipper pawal
a ty wegna ombewarath fore ... tiltal STb 1: 194
(1479). giffue wij honom qwit ffrii och aldelis
ombewaret fför forscriffna somo SJ 2: 236 (1493).
unbevorin (ombiffwaren ATb 2: 142 (1479). n.
vmbewaredh STb 2: 375 (1489). vmbewareth ib
374 (1489). umbewart FMU 4: 340 (1470, avskr.).
ombewarith ib 3: 211 (mi,avskr.).JfrSdw2: 1323),
p. adj. 1) oantastad, oomtvistad, fri från rättsliga
anspråk, utan förbehåll el. villkor, ställd till fritt
Ordbok
förfogande, thy dömpde jach ... birgitta helftena
aff for:da fiske watne jgen friith och ombewarith
FMU 3: 211 (1441, avskr.). wi finge ock her erick
... borgholms slott och Öland frit och umbewart,
utan alla afgift ib 4: 340 (1470, avskr.). tesse värö
inne för retten ok vnte mikel olffsone frigian oc
ombiffwaren för segh och sinom arffwom then
garden ATb 2: 142 (1479). — Jfr obevarin.
und (-er), /. L. sår. jak ser j hans handom vvndena
epter naglomen MP 4: 4. mädh ypnom wndhom,
färsk saar, och äller blodoglier SvB 516 (b. av
1500-/.). — guds fäm undir, Kristi fem sår. ss ed el.
bedyrande el. svordom, mz fafängo talan ellir storom
eedhom ellir idkeligha bannan ellir swärian om
gudz dödh pino ellir licama ellir fäm vnder etcra
SvKyrkobr 343. stodh ... erik otsson fore rettin ok
swor om gudz fäm wndher, ath han äldre effter
thenne tiidh will argha, wntsigia eller fegda nogan
byggians man eller borgare her i stocholm STb
1: 222 (1479). gudz fäm vnder, the fändens skcffla
j stocholm the äre mik skylloge och andre ib 2:
250 (1488). Jfr godesunden. — hälgha fäm under,
Kristi fem sår. ss föremål för kult. ... twå messor,
the ena swngna om fredagin aff the helga fäm
wndher STb 2: 118 (1485). ib 128 (1486). til helga
fem wnders prebende j bykirkian ib 573 (1491).
ib 3: 378 (1498).
unda (-ad her), v. L. såra. tedde han them sina
händer som vndadha waro ok sina vndada sidha
MP 4: 3.
undan (unden HSH 16: 125 (1527, Brask), vndin
JämtlDipl 145 (1392). Jfr Sdw 2: 1322), prep. och
adv. L. A) prep. med dat. el. i dess ställe ack. 1) om
rörelse från läge under el. nedanför ngt: undan, från,
bort från. manghe blodz ströma nidher rwnno
wndhan hänne (3: törnekronan) om hans anlete
SkrtUppb 317. 2) om rörelse från ett ställe som
tankes ss lägre liggande el. över huvud om en rörelse
från ett ställe vilken går i riktning uppåt: från, upp
från. ... med theris nye ewangelium som luther
haffver dragit unden benken HSH 16: 125 (1527,
Brask) (jfr under biinker). 3) om lösgörande el.
befriande o.s.v.: från. thy farum wý thee samä
gooz vndän oos ok warum arfwm vndir lierrä
mathios ... ok hans arfwä SD 8: 43 (1361). ath
iak löth östralandhit... wndher mik ok myna arfwa,
ok wndhan henne ok henna arfwom JämtlDipl
140 (1386). ib 142 (1391—1406). 5) om en rörelse
varigenom man avlägsnar sig el. söker undkomma:
undan, bort frän. manga troyaner ... kwnno ey
jnkomma (i staden) wndan fiendena Troj 115. B)
adv. undan, bort. nw sagdho hedhne men ... helder
wiliom wi vndan fly ... oc flyddo nw vndan oc hem
til yspaniam Prosadikter (KarlM) 276 f.
*undanbära? (impf. pl. 3 pers. -båre), v. vika
undan, fly. lagde han otaliga döda män epter
sig oc fwlfolgde än tha them som wndan båre Troj
115 (möjl. snarast alt fatta som två ord).
undandraglia, v. — undandragha sik, undandraga
sig, draga sig bort el. undan från (ngt), tha wndan
dragher hon sik gudhz höghre handh Mecht 308. —
Jfr draglia undan.
undandylia (wnden-. -dölie. -dult), v. undandölja,
undangömma, ath hans lanbo ... war skyld fore
noger peninge han skulde haffua wnden dult
UpplLagmansdomb 8 (1490). STb 5: 16 (1514).
Jfr undirdylia.
123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
