- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
979

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ítiidcrlika

979

uiidir

JMPs 4 35. — "unders jjladher, adj. mycket glad (ss
över ett oväntal och lyckligt under), nar troyaner
thetta (o: att grekerna seglade bort) sågo wordo the
wnders glade Troj 262.

umlerlika, adv. 1) underligt. — förunderligt, på
ett sätt som väcker förundran el. häpnad, mirifico
... vnderlika giöra GU C 20 (hand 2) s. 144. hallen
som konungin atte war innan giordh vnderlika
Prosadikter (KarlM) 253.

underliker (-lighen), adj. 1) ägnad att väcka
undran, att undra över, underlig. —- underlig, konstig,
besynnerlig. Se Sdw 2: 1323. 2) beundransvärd.
mirabilis ... vndherlighen GU C 20 (hand 2) s. 144.
4) underbar, som sker genom ett under, som innebär
el. liknar ett under, sedhan the böriadhe honom
(o: Jungfru Marie psaltare) läsa, gaff gudh them
wnderlighen segher, swa at try m cristne män
off-werwnno nieer än hundradha twsandh hedninga
JMPs 442. — sua forsmas min ordh af somlicom
thy at vnderlica (för andelika, så Bir) thinga
(spiritualium) sötme smaka ey thöm Nio kap ur
Bir 30.

undersamlier, adj. 4) underlig, märkvärdig. —
underlig, ägnad att väcka förundran, thät är
wnder-sampt at thän som smakat hafuer huru söter gud är
at han nakot annat astwndar SkrtUppb lo.

undersanilika (-liga), adv. 2) utomordentligt, i
utomordentligt hög grad. wm thu ser nokoth göth i
tliinom iämcrisne, tha skalt thu wndersamlica
glädhias SkrtUppb 61. ther sökte troilus
wnder-samliga oppa them mz starka strid oc andgrip Troj
217.

undersaniliker (wndhersamlig. wndhirsamlighin),

adj. 2) underbar, thin wisdombir giordhir
wndhirsamlighin (mirabilis facta est) aff mik, han war
styrktir, swa at iak orkar ekke til honom SpV 521.
han liördhe ... dominicum prädica aff minom
psaltara, aff hwilkom ordhom han opwäktis mädh
wndhersamliga gudelighet til min psaltara JMPs
440.

*undersamlikbet (wndhir-), /. beundran. SpV 2 3.
annars dygdhz wanwyrdningh, sina eghna
blin-dho wndhirsamlikhet (propriæ virtutis cæca
admira-tio) ib 159. j tholghe astwndan ok wndhirsamlikhet
(admirationem) ib 578.

*underse (vndirsse), adj. undersam, undrande,
förvånad, iac wardh swa vndirsse, at iac viste ey
hwat iac wille först göra Hel män 169.

undir (under, vndor SD 8: 229 (1302). vnner BSH
4: 276 (1501, samtida avskr.). wnner Trolles Jb 39.
wndy PMSkr 476. vnde ÖGL Våp 32: 1; SD 6: 344
(1352, gammal avskr.); MP 5: 64. wnde NMU 1:
114 (1438). wndh HLG 3: 151 (1507)), prep. och
adv. L. A) prep. I. med dat. el. i dess ställe ack. 1)
vid rumsbestämningar för att uttrycka ett varande
nedanför ngt el. på nedre el. undre sidan av ett
föremål: under, rauidh skulle bihalla ena bodh vndir
rauidz stuffwu ATb 1: 381 (1472). tessen ärw
lyfften som skwla bliffwa widher makth oc hallas,
än tha the göras j haffweno wnder seghel PMSkr
91. 2) nedanför, vid sidan av (ett högre el. högre
beläget föremål), väl tio tusend rytzejnnanenrota/
hiollo vnder en skogh vider en brota EK 157 4 f.
Sködwi »vnder skogh» RP 2: 121 (1386). siidhöö
vnder westragötlande SD NS 3: 198 (1416).
lcnwter sagdhe sik ofta hawa fiskiath vnder for:dä
sidhöö ib. — under (ett banér el. fälttecken), adam

kötmangare vnder fencken (o: i krigstjänst?) Stock
Skb 209 (1522—23). — i uttr. vara undir öghomen
(öglionen), se öylia. 3) under, innanför, opta är
skarlakans hiärta vntlhir wadhmals kapo GO 327.
oppa then tiid bvfogotin tog mästar sigga qwinno
jnne medh timma gulsmid wndhir loktomdwrum
ATb 1: 144 (1461). 4) för att i mer el. mindre bildl.
mening beteckna det varunder ngt gömmes el.
förborgas: under. — under utseende av. i farin mykit
wille wndher gudhlike wäntu (sub specie pietalis)
Bil 352. ST 46. 5) under, under skydd av, i
underordnat förhållande till, i beroende av, under (ngns)
makt, myndighet, förfogande el. besitlning. j henne
(o: kyrkan) ok vnde henne äro alle gudz tyänara
MP 5: 64. — under, om samhörighet med större el.
mera betydande egendom, skal ... erik .. samme hus
oc grund nywte ... med ene tompht pa malmen,
som wnder hussith haffuer legat aff ålder STb
5: 3 (1514). II. med ack. 1) vid rumsbestämningar för
att uttrycka en rörelse el. riktning till ett ställe el.
till en ställning nedanför ett föremåls yta el. undre
kant: under, vitne wij met wort stadhz secreth
och jncigle vittherlige hengiendes wndh thetta
breff HLG 3: 151 (1507). 2) under, till el. i närheten
av (ett högre el. högre beläget föremål), effter pasce
kom en mectught flöte skiip wnder danmarcz syde
STb 5: 336 (1521, Kop). — i uttr. undir öglionen,
se ögha. 3) för att beteckna att ngn el. ngt kommer
under ngns skydd, vård, makt o.s.v.: under, till el.
i underordnat förhållande titi, under el. till (ngns)
malct, myndighet, vård el. besitlning. giwer iak henne
fullä makt mit godz i kindarum äter vnder sik och
hennä arwa aterlösä SD 8: 24 (1361). ib 43 (1361).
JämtlDipl 142 (1391—1406). han löste ... thet ...
öris land jordh aff ... kräklingis kirkio ok jn wnder
wart kloster NMU 1: 83 (1399). han skal giwa tua
peniga oc ena mark smör wnde min gaard ib 114
(14 38). huilket ... peýter ... kende sigh plat
alt-zamantz annameth haffue ... j sine fulle anname
vnder sine hender STb 4: 91 (1505). 4) för att
beteckna det vartill ngn förbindes el. förpliktas,
bestämmelse varunder ngn kommer o.s.v.: under, till.
tha magho hans frändir thät saklöse kiöpa in vnde
frälse SD 6: 344 (1352, gammal avskr.). hans ...
skal ga wnder en annen ny borgen för the c mark
STb 5: 66 (1515). 6) vid, vid äventyr av, vid straff
av, vid vite av. forbiuthum allom mannom vnder xl
marka sak at hindra ... thet sama goz NMU 1: 59
(1357). bepligtc wij [oss] ... widt äre oc redelighet
oc wnder all then pligt, neffst oc [straff, som] bör
at gonge effter lagen offuer otrog[n]e wndersate ...
at wij skule hölle stocholms [stadh hans nadhe
open fore S Tb 5: 312 (1520, Kop). 9) under (ngt ss
garanti för el. bekräftelse av ngt), med. vndor mit
jngsegle SD 8: 229 (1362). 11) bland. — mellan.
undir sik, mellan sig, sinsemellan, bad han ...
biscop henric oc capitulum ... at the wille werdis
ransake om thet breffvet under sig om the therom
haffde nogen twäkemol HSH 16: 94 (1527). B)
adv. 2) undertill, på undersidan. FM 76 (1483,
daniserande). 3) under, därunder, av mindre storlek.
ther thegane ära vndher (o: under det angivna
måttet 28 alnar) SD NS 2: 797(1414, gammal avskr.).
4) under, inunder, på den inre sidan, giwer jak ...
conuentone i risaberg mvn swarta kiurtel, hwiit
wnder NMU 1: 110 (1434). ATb 1:222 (1461?).
ena kaapa, fodrath vnder medh huitt STb 1: 395

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0993.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free