Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utgiälda
1015
utivirgiva
hanthering, wisse och owisse gelld wpbärendes
och wtgiffuendes STb 5: 128 (1516). thesse
hund-rat vtgeffne marc anamade en tysk Stock Skb 300
(1519, Skip). 4) utlämna, lämna frän sig. —
överlämna. þet jak hawer dömth ion ... en halfattongh
iorþ ok treggia spanna afgeld j göþstaþum
mag-nose aaff riuþbo vtgiuande inam säx viku SD 8:
32 (1361). för thön husin i wra stodho wtgaff iak
ena förestughu SD NS 3: 167 (1416). ib. 5) giva,
komma fram med. tycker mik kere nådige herre
at then thet rad utgaff war til inthet bestand HSH
13: 44 (1524?, Brask). 6) utfärda, avgiva, brefuid
var wtgiuit aa sama dagh skiptit giordhis SD 8:
224 (1362). nar jak thetta bref wtgaf ib 303 (1363).
ib 425 (1363), 582 (1364). giort ok wtgiwit aar, dagh
ok stadh, som för är saght NMU 1: 100 (1420).
tha äre the (o: breven) vrettelige vdgiffuen Liber
eccl Vallentunensis 63 (1506). — utfärda
instiftelse-brev om (ngt), stifta? äfther thet sielakappaleth i
lynköpunghx domkyrkio försth böriath ok
wtgiff-wedh war SD NS 3: 265 (1417). 7) utdela, tillfoga.
swen moýscs zacer til vj marek fore pust han
vth-gaff i frie gillisstuen STb 3: 265 (1495). 9) giva från
sig, låta utgå. — utgjuta, swa manga thara wthgaf
jak (effudi) Mecht 47. — giva ifrån sig, avsöndra
(vätska), wäthe näbben offtha medh menniskios
pis swa ath the (o: hönsen) wth giffwa gönom
näs-bwrorna wesko PMSkr 256. — giva ifrån sig, låta
höra, yttra, vort benet ... saker til iij mark fore
wardin och siden fore the ondh ordh han vtgaff
STb 3: 360 (1498). 11) låta spira el. växa fram.
exspicor ... et exspico ... idest spicas emittere vt
giffua ax GU C 20 s. 244. när trän börya
wthgiff-wa löffwen tha brythes aff thet som wthgiffz aff
öffwersta grcnommen PMSkr 331. 12) part. pret.
som har (el. hade) begivit sig bort (frän ngt), thet
waro thre gudelike ärmeta j enum skogh, vt
giff-ne fran wärldhinne til gudz tyänist MP 5: 211.
Jfr giva sik ut 2. — utgiva sik, utgiva sig, utlämna
sig, offra sig. han vtgaf sik sielfuer fore oss Sv
-Kyrkobr (Lucid B) 157. — Jfr giva ut.
utgiälda, v. L. utbetala, gälda. Se Sdw 2: 1326.
the morgon gaffuor vare vthguldna Arfslv 36
(1461). Jfr giälda ut.
*utgnugga, v. despico ... are ... vel despicor ...
ari idest grana de spica excutere tryska eller
korn vth gnugga GU C 20 s. 17 9.
utgrava, v. [Fdan. udgrave. Mnt. ütgraven]
Jfr Nat. Lindqvist, Nysv. Studier 8: 222, 224, 259.
2) utskära, gravera, en borgere sön ... huilken som
hade vthgraffuit stempellen, som thenne (a: en
falskmyntare) medh myntade STb 3: 192 (1494).
zaphirus topasius adamas oc turchinus ... mädh
konsth wthgraffwas och tilgöras PMSkr 501. pa
then skwrna oc wthgraffna stokken ib 541. — Jfr
grava ut.
utgravilse, n. pl.? och f. 2) något utskuret el.
graverat, utskärning, aktandis hwadh lith hwar
delen j wthgrafwilsenne skal swara PMSkr 514.
utgiir|i (-gärdh. -görd), f. L. utskyld. then aarlige
sämio ok stadga, som ther ... for gudz tyondhe
gärdh ok andra wtgärdh j andclige motthe fore
manga forlidne aar vppa lagd är Svartb 536 (1478).
huilkit götz wi haffuom hafft aff foorno fryt och
frälst for allom konungxligom scat oc wtgördom
ib (Skokl) 553 (1494?). Jfr konungs utgärdh.
*utgärdha bonde, m. = utgärdbis bonde (Sdw
2: 878). Hisl Tidskr 27: 168 (1352, gammal
avskr.).
utgärdbis bonde, m. skattebonde. Se Sdw 2: 1326.
*utgärdhis böle (-gerdis-),n. torp, avgärdahemman
el. avgärdatorp. han häfde köpt eth vtgerdis böle
liggiandiss j theris vtmarkom, som kallass askasby
Svartb 471 (1460).
utgästa (-gesta), v. 2) genom gästning utnyttja
(ngt) till slut. nw är här fodringhen wtgesth oc
haffer jach liär alzenghen bärningh tiil liestena
GPM 2: 253 (1507).
utgöra, v. L. 5) avskilja, avsöndra (jordegendom).
mölna qwärn, som wtgiordh är af mölnom VKJ 11
(1447). ib 12 (1447). the lykkior, som aff granby
ärw wtgiordha ib 14 (1447).
*uthala, v. [Mnt. üthalen] håna? han pläghar
mz söte tungo tala / mz siin ordh opta en man
wt hala At 2688 f.
*utbalda (vd-. -hullet), v. 1) innehålla, utvisa.
som mith breff ther pa giffuit ytermera vtholder
Svartb 482 (1464). 2) hålla ut med (ngt), uthärda.
then longä feydä som iac met idcrs verdughet
haffuer vdhullet nw j vij aar GPM 2: 423 (i509,
daniserande).
iitbava, v. Jfr hava ut (Sdw 1: 473).
uthugga, v. L. 3) uthugga, inhugga, ath myn ordh
skula ... vth huggis mz huggeiern i flynthe steen
(jfr Job 19: 24: celle sculpantur in silice) GU C 20
(hand 2) s. «i. — skulptera, saa hon ... fäm andra
döra, mykit wnderlika wthwghna Mecht 231.
sculpo ... pere vthugga GU C 20 s. 557. anaglip[h]a
... vthugin maalningh ib s. 22. — Jfr hugga ut.
"utliuggare, m. anaglifarius vthuggare ok
snik-kare theologice GU C 20 s. 22.
*uthugning, f. skulptur, snideri. celamen ...
idest celatura vthugningh ok maalningh GU C 20
s. 92. emblema ... vppenbara vt hugningh ib s.
215. sculptura e vthugningh ib s. 557. ib (hand 2)
s. 34. cammara som myket beprydda waro mz
målning oc wthwgningh Troj 9.
uthämta (part. pret. -henthet), v. L. hämta ut
(ngn från ngt), sidhen ath monge wäre wthenthet
och natzens tymme tilstynnadhe Hist Tidskr 38:
120 (1523?).
*utliärads nämd (wtheradz nämpdh), f. nämnd
sammansatt av män från andra härader,
landskapssyn; jfr lands syn. at iak nämpde xij män wtheradz
nämpdh, thet kallis landz syn i millan sigurdh i
wik ole aspömän Arkiv för Norrländsk
hembygds-forskning 1923 s. 3 f. (1489).
*uthäria, v. i grund härja, förhärja, utarma,
utblotta. at hanss nåde kom til et blot oc uthäriet
riike oc haffde inthet i henderne HSH 16: 8 (1526).
uthöra, v. 2) höra efter. — göra sig underrättad
(om ngt i ngt), forska i, utforska, at the til samma
ärinde jntet göre kunne, for än tenkieboken hade
til stedes komet ok the henne vthört hade om
samma býte och arffua skýfftingh STb 4: 59
(1505).
•utiföra, v. jnduo ... ere vthi föra GU C 20
(hand 2) s. 24.
utiordh, /. L. utjord. Jfr Sdw 2: 1326. Kumla
kyrkas rb 68 (1495), 72 (1499). fodermarsken lägge
inga hesta til nogan cloccara ffor cloccarabolet,
vtan han haffuer nogra wtiord vtanveder Arnell
Brask Bil 36.
♦utivirgiva (wt offuer-), v. avstå från atl kräva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
