Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ulrymc
1021
utskilja
utryme (-rvme Neuman Vokbal 84 (1480)),
n. 1) utrymme, plats att utbreda sig el. röra sig. et
öresland ... i tompt, akir oc äng oc allom tillaghum
oc wtrymom SD NS 3: 537 (i42o). at han tha vele
framdelis unna ok förläna the samma bönder
under staden, stadhenom till styrckelse ok uthryme
UrkShist 1: 16 (1457). Priv f Sv st 172 (1473,
avskr.). ffornempda nylösa kan eij bliiffwä
beston-digh wtan ther kommo meerc wthryme til på then
swdra siidona ib 178 (1474, avskr.). ib. STb 5:
150 (1517).
ulräkkia (-räkia), v. 1) uträcka, utsträcka,
pro-duccre framleda ok draga ok vträkia GU C 20
s. 202. — sträcka fram. tha vsal vdo halsen
vthrek-te ok kempen swärdet oplyffte til at hugga J
ßud-des b 151. skulle strabuck och meýnbom gaad oc
tekned met wtrekkcnde ffinger och hond pa
bryggen STb 4: 249 (1512). 2) utsträcka, räta ut, giva
rak form åt. (?) ärw the baadhen (o: månens horn)
wtliräkth, merke kommande storm the nattena
PMSkr 291. 3) utsträcka, utbreda. Jfr Sdiv 2: 1326.
distendo ... wt räkia ok krympaa GU C 20 s. 195.
mina händhir waro wtrakta a korsseno til
obrygdilsa SkrtUppb 328. hon som af diäflenom var
lärdh, wt räkkia hans nät til at gripa thän
renfär-dugha, oc dygdhelika konungxsins son Prosadikter
(Barl) 76. 7) räcka ut, sträcka sig ut(åt). sa lonkt
wth som thet swarttha vatneth wthräcker VKJ
171. — uträkkia sik, 2) utsträcka sig, utbreda sig.
swa thässin for stör[s]tan söthma giffwer
jnnär-ligha hwilo ok thät wthan thänna söthmen sigh
wträkker swa mykith, at han inledher swa som
en andelighin sömpn SkrtUppb 30. — Jfr räkkia
ut.
iiträkkilse, n. pl. och f. 2) sträckande (på ngt).
halsins wthräkkilse (ceruicis erectio) war hiärtans
inbläsilse, aff hwilko the wtpöstos j högfärdinne
SpV 104.
uträtta, v. 4) straffa, komber hon i stadin igen, tha
skal hon vtrettes epter ty som tilbör STb 1: 25
(1475). ath proestin her mattis skal vtrettane (o:
en kvinna som bränt upp ett foster) effter kirkione
lagh ib 151 (1478). ib 400 (1482). kan tha
twädräk-then ey annars stillas, vthrättes ffaa aff them (o:
oroselementen i en här) strängelika ath alle fanga
ther aff räddogha PMSkr 142. — avrätta, ther aff
fik meister mikell (a: bödeln) iij (3) gyllena fore sith
arbeite, tha han vth rättade magnis symonssons
drenge STb 1: 24 (1475?). 5) träffa avgörande (i ngt),
avdöma? ath olaff hemingssons ok pedher körtingx
erende skal bestå, til thes wor kere höuitzsman her
sten ok her nic. stwre sielffwe vtrettat ok ära ther
vtoffuer STb 1: 85 (1477). — Jfr rätta ut.
*utröghia (-rögia. -röygia), v. röja, angiva,
förråda. prodo ... dere vtröygia vppenbara bort
driff-ua ok fordärffua GU C 20 s. 48 8. prodimus ... wi
vppenbarom vthrögiom ok forraadhom ib.
utröna, v. L. 1) pröva, utröna, at thetta sama
målet skulde wtrönas ok doom föras ij the hundare
ther quärnnen innan ligger SD 8: 195 (1362). (?)
apodixes vthrönande dygdh ok makth GU C 20 s.
29. 2) pröva, försöka, sätta på prov. oss hoppäs, at
... framdeles skal idhre naadh väl täkkas, näär i
mannen utrönen Ser. rer. svec. II 1: 147 (1431).
ib. 4) erfara, periclitari vadha vtröna GU C 20 s.
4 35. nakor q winna ... hwilkin wtrönth haffwer
manz samblandh Sp V 435. thuskalth wthrönasanth
wara alt thät jak haffwär sakt JMPs 434. — (?)
hwat ey talar thän om thänna blomstirs lwkt,
hwilkin som pröffwas haffwa wthrönt (för wtthrykt?
Lat. expressisse), j likamligliom teknom, ordhom
ok thingom, mykin kirkionna sacramenta SpV
13. — part. pret. utrönter, 2) erfaren, expertus ...
vt ränther GU C 20 s. 243. hw[i] swcrigis herrer
wilie sigh bekymbra och klandre medh them så
offta warendes vtrönte på them PMSkr 7 04
(senare avskr.). — Jfr outrönter.
utrönan, /. erfarenhet, thär näst bewisar iak
hän-ne mina kraasa rikedoma mz enna säla wtrönan
Mecht 107. thy om wi forlathom androm, tha
haff-wom wi wtrönan (experimentum), at wi fam
for-latilse aff höxta fadhrenom SpV 572.
utrönilse, n. pl. och f. 2) erfarande, upplevande,
erfarenhet, än tho at war wthrönilse (experienlia)
samtykkir prophetans ordh, tha likawäl ... SpV
72. han haffwer ey wthrönilse som tarffwas j
gär-ningommen PMSkr 204. ytermera ffalla the j tolko
willo, at the nw sighia enghen järtekne wara, moth
the hälgha kyrkyo wthrönilsom JMPs 472.
utröning, f. erfarande, erfarenhet, experimentum
et experiencia vt röningh GU C 20 s. 243.
pericu-lum li vadhe ok vtröningh aff ib s. 4 35.
*utröriler, p. adj. avgränsad (medelst rör el. dyl.)?
een akerfield, wtrördan meth twem dykom oc
raam SD NS 3: 8i (1415).
utsea, v. 1) se utåt, skåda ut. ä yw sparlekare wi
wt sem (ur klostercellen) ä yw wislekare Lf K 144.
medea ... wtsa j gynom torned epter syn elskog
hwro han astad drog Troj 20. 2) utse, utvälja, at
han skulle först jnlöse then deel han vthsceth hade
j samma sit hus STb 4: 33 (1504).
utsighia (-seya), v. 1) utsäga, uttala. — uttala,
omtala, llucidare liwst göra openbara oc wth seya
GU C 20 (hand 2) s. 99. 3) (muntligen) utfäsla,
utlova. tha skiparen wthsagde skipith til legho ath
fara the resona PMSkr 98.
utsiglila, v. utsegla (på handelsfärd), haffwa wi
wntli wore älskelike borghare aff jönaköpungh ath
the mogha wth sighia aff wara köpstadher meth
therris godz SD NS 3: 258 (iin,avskr.fr. 1500-/.).
Hist Tidskr 1: 398 (1508). — Jfr sighia ut.
utsighling, /. ulseglande (på handelsfärd), warer
och fortänkt medh the godhe härer om wtsiglingen
j stocholm GPM 2: 23 (1508). — med tanke på
farled mellan hamn och öppen sjö. en doch ath riiked
haffwer lägligare walstadt (än Nya Lödöse) ...
ther som ffriigare och steckrä wthsigling woro Priv
f Sv st 169 (1473, avskr. fr. 1500-/.).
»utsila, v. fränsila. thär thw läther thät som
wth-silas warj j reno kar PMSkr 390. ib 556.
utsiunya (wte-. part. pret. n. -sanget. pl. f.
-songh-na), v. sjunga till slut. tha tercia wtsanget är ÅK
60. swa thät tiidgerdhen om matdagana blifue joo
wte songhna tha x slaar ib 6l. — Jfr sinliga ut.
*utskampulera, v. [ Jfr Mnt. schampelün,
möns-ler, modell, schablon] Jfr Hildebrand, Sv. Medelt.
2: 846 (om gjutning av bösslod).
*utskara, v. raka ut. göris en dywp graff jnne
j ognenom thär askan sankas j oc ey wtliskares tha
PMSkr 360.
utskilia (-skelia), v. L. 2) avskilja, avsöndra,skilja.
äwärdelika ok meer wtskil (för wtskils? Lat.
dis-cernitur) skaparen fran creatureno SpV 515. 4)
uttryckligen tillkännagiva. — föredraga. ... oc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
