- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
1023

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utskärning

1023

utstikka

mýndarana ena haffuer och berger andra, bade
vtskorne aff ena handhscripth stb’i: 304 (1496).—
pari. pret. utskurin (-skoren), 1) utskuren, snidad.
j mwrtigel, j vtskoren sten ... vort kirkian skyllogh
... STb 2:595 (1491). 2) utskurin skript, skrivet
blad, som var taggigt sönderskuret i (två) delar, en
till vardera kontrahenten i en uppgörelse. ... som wi
idher badha delana nw vppa vtskorna scripter
antwarda Rydberg Tr 3: 165 (1436). medh warom
eignom insiglom trykiandes nedhen för thenna
wtskorne scrifft Vg Fornmt I 6—7: 2 3 (1455).
Jfr utskära 3. — Jfr skära ut.

♦utskärning, f. snideri, snidat arbete, altarens
kostelika målning oc wtskärningh (sculptura)
Mecht 14 8.

ulsla (-slaa), v. L. 1) med slag utdriva; fördriva,
förjaga, diäffwllen ... är wtslaghin aff hymerike
JMÖ 63. 4) utslå, låta utbreda sig. paahöns med
utslaghen stiärt Brasks Matordn 5. hwndrade skip
mz wtslagen segel Troj io6. 7) slå ut, hamra ut.
haff gwllith wthslaghit tynth alstingis PMSkr
453. ib 515. 8) slå sönder, fördärva? ... och tilhiälpä
honom ... vtslaa oc forderffuä ... wort fädernis
rikä GPM 2: 372 (1511). 9) avyttra, försälja?
then köper, som vtslagin är i lubeke STb 5: 69
(1515). ib. 10) sända bort (djur till bete el. fodring)?
om än thet war sama hestin, som han vtslaget pa
gräsith STb 1: 271 (1480). laat brenna föl skurit
oc hesta som utslaas scola oc läg a them lönmerke
för trätte skul Brasks Cal 266. 11) (?) a mastix
deriuatur masticare twgga fortänka oc wthslaa
GU C 20 (hand 2) s. 122. — Jfr sia ut.

♦utslukiii, p. adj. slocknad, släckt, swa at thz
som wtslukit (extinclum) är, maghe opnyas ok
oprättas ... giffwin os aff oleonne, hwilkin idher
är offwirlöpande SpV 272.

♦utslägher (-slöger. -slögher Rydberg Tr 3: 383
(14 83)), adj. [Fnor. útslægr. Fdan. udslæger] =
utliigher. worder nogor j nogodh rike fredlös
bil-toger eller vtsläger j et rike for sin rätta brot G.
Carlsson, Kalmar recess 148 3 s. 69.

utsläkkia (-slekker), v. L. 1) utsläcka, släcka. —
släcka, stilla, om törst, vathnet ... vthslekker
törsten SvKyrkobr (Lucid B) 155. — Jfr släkkia ut.

utsläkkilse (-släkilse), n. pl. och /.? utsläckande,
dämpande, fför thän litla thyman j hwilkom the
läsa min psaltara, haffwer jak fförwärffwadh
största skärslo eldz pino wtsläkkilse JMPs 517. —
släckande, stillande av törst, törsthens wtsläkilse
JMPs 524.

♦utsläktis, adv. och adj. A) adv. utanför släkten.
om mik eller ... mina arffua wiliä for:de pärke götz
j gen köpa tiil a(t) siälffuä at äga ok ekke andra
nagra frömande wtslactis tiil bender Svartb 468
(1458?). B) adj. som avser oskyld(a), till förmån
för oskyld(a). allegare ablegare vthsläktis
tästa-rnenth giffua GU C 20 (hand 2) s. 71.

utsläppa, v. utsläppa (på bete), wm morgonen nar
the (o: fåren) wthsläppas PMSkr 216. Jfr släppa ut.

♦utslöghcr (Rydberg Tr 3: 383 (1483)), se
utslü-glicr.

utslökkia (-slykka; jfr B Fortelius, Historia
Tro-jana 1: 325 ff.), v. utsläcka, släcka, swasom watnit
vtslökkir ellin, swa slökkir almosan syndena MP
5: 226. oc then smöria haffde makt wtslykka all
eld Troj 18. Jfr slökkia ut.

♦utsiniuglia (-smygha), v. smyga sig fram (ur ngt).

lian sagh oc fyra ormahuwdh wt smygha aff the
berghskuru han hafdhe fäst sina föter vppa
Prosadikter (Barl) 39.

utsniiilta, v. 2) utsmälta. bergzmen vtsmelta aff
stenomen malm PMSkr 591.

utsokna (-sochne), adv. L. utsocknes, bort från
(hem)socknen. item föres hon (o: en brud) af sochn
och vigis uthsochnes, tå bör kirkieherren henne sine
loge utsochne sendhe och sine vigningapeninger
sielfver beholle Hist Handl Vill 1: 67 (1514, nyare
avskr.).

utsoknis (-sochnes), adv. och adj. A) adv. utsocknes,
utom (hem)socknen. Hist Handl VIII 1: 67 (1514,
nyare avskr.) (se under utsokna). B) adj. utsocknes.
philippus ottesson och oleff sontwla, wtsoknis ok
frömande goda bönder Svartb 546 (1483).

♦utspeia, v. [Ä. Dan. udspejde] cauillare gabba
forsmaa speskära ok swepesaka ok vth speya GU
C 20 s. 88. ib s. 244. explorare vtspeya ib s. 459.

♦utspeiare, m. utforskare, utspanare. lönlika
thinga klokir wtspeiare (perscrutator) SpV 15 9.

♦utspilla, v. [Fdan. udspilde] utspilla, spilla ut.
nw wtspillis gudz kärlekx oleo (effuso ... divinæ
dilectionis oleo), aff hwilko lampan skulde brinna
oppinbarligha SpV 105.

utspisarc, /71. person som utspisar, utdelar föda,
proviantmästare. Jfr Sdu) 2: 1326, S. Tunberg i
En bergsbok (1921) s. 71 /., MUKopp 99 f.

utspisning (-spiisning), /.1) utspisning,
utspisande; utsändande el. levererande av mat. haffuer. han
lagt owinneligh. skath och wtspisningh pa them
GPM 2: 22 (1508). 2) proviant som utlämnas för den
tid ngn är borta från hemmet, x mark til at köpa
vtspiisning met Skotteb 339 (b. av 1430-/., Borgm).

utspotta (-sputa), v. utspotta, spotta ut. än huar
ängin är liitin thär wt sputas (Bir: vt spottas)
talghin Nio kap ur Bir 30.

♦utspridha (-spriida. part. perf. -spridder), v. 1)
utsprida, sprida, ingen skulle dyrffues nogra ...
lutters dicht eller böker ... sälie eller kööpa heller
ibland wor christne allmoge forderffuelige
uth-spriida emote theres sieless salogheet oc helsa
HSH 13: 53 (1524? Brask). 2) utspärra, spärra ut.
höken som godher skal wara han skal haffwa ...
stora wthspridda föther PMSkr 268.

utspringa, v. 1) springa ut, falla ut. roland ... slo
han a hoffwdh swa fast at badhon hans öghon wt
sprungo KarlM (Vef) 94; jfr KarlM (El) 95. 4)
utspricka; framspira. tha skäggith börya först
wthspringa PMSkr 124.

♦utsprita? (wd-), v. tha sworo the athan war
wdspritader (-ri- osäkert) oc dödhe aff rette
pesti-lencia ATb 3: 65 (1496).

♦utstaka, v. utstaka. ... mz holke han sig ey
sagde bewara wille för en iak honum henne (o: en äng)
wtstakade antwarda wille wtan alla trätta Brasks
Kopieb 30 (1511?). — Jfr staka ut.

utstanda (part. pres. -standes), v. = utcstanda.
hwar han hade vtstandes xx mark ATb 3: 371
(1528).

♦utstigha (-styga), v. stiga ut, kliva ut. thenna
sinon haffde myket folk jnne när siig (i hästen)
oc ... om natthena skulle han opläsa oc wtstyga
mz folket Troj 262.

utstikka, v. utsticka, utstaka, then stadz wadhi
som rikesens radh fore nakrom aarom ...
watz-stena by til stadz wadha vtstickadhe Priv o skydds-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/1037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free