- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
1028

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

v.

♦v (w), n. (bokslaven) w. — smycke e.d. i form av
etl iv. katerina hade (av tjuvgodset) eth par stor
forgilth spennen ... item eth litiith forgilth vi JTb
lit (1525).

va, /. smärta, lidande. Jfr Sdw 2: 1327 saml
Hj. Idejorss, De primära interjektionerna i
nysvenskan 1: 215 /.

♦vadckorn subst, förvanskning av Mnt. wadeke,
vassla, kärnmjölk. Jfr O. Gertz, Meijerbergs ark. f.
sv. ordforskn. 6: 110 f. drik sodan melk och äth
vadekorn (jfr Mnt. hds. från Wolfenbuttels ghewellet
melk vnde wadeke ... is di gud lo drinkende) LB
14: 4 (s. 475, daniserande).

vaþ (wädh), n. vad, vadslälle. Jfr Sdw 2: 1327.
braccium (för braceum, sä Cathol.)... vadh wädh
GU C 20 s. 60.

vaþ, n. [Sw. Dial. vad] L. 1) = va|>i 1. 2) =
= vaþi 2. i kydhiawadhi wadhi ägher clostridh 6
attungha jordh VKJ 17 (1447).

vaþ (pl. -er), /.’L. vad, dragnot. thenne xii gingo
lag mz mons brosson och mons i torp, ath han (över
raden: te) ey droga the vadena, for en the haffda
köpt badhe wad ok bath JTb 75 (l48l). til ath
taka fiska ärw mangskona konsther oc snille som
är mädh ... sänke myärda wadher PMSkr 364.

— vaþadrat (-drettom), f. fiskeställe där vad drages.
Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 214 (1457). een liden
gärd ... met akorom, änghom, skogom,
fiskewat-nom, vadha drettom, öom V g Fornmt I 3: 12
(1475—1477?).

vaþa (wödha EK 315 enl. cod. Holm D 4a;
se H. Ronge, Konung Alexander 242. supin.
vadit), v. L. 1) vada. pythker är thän batzmannen
som allom skal föra baathen (o: skeppsbåten) tha
the vilya wth äller jn j skipith, han är pliktoger
bära alla wadhandis jn til landith vm han ey kan
roo bathen swa när ath the kwnna stigha aff
bathcnom pa landith PMSkr 49. — med ack. vada
genom (ngt), bildl. latcr aldrig komma eder till at j
eder obligeren för nogon in banco in forma camere
vi haffuom vadit thet vatnet HSH 13: H5 (1524,
Brask).

"vadha, /. Jfr stads vadha.

vaþe, m.L. 1) skada, olycka, nöd, olyckligt el.
svårt tillstånd, rätfärdok martilsse fore gudz skuld
är syndhena ändha ok alskons wadha lyktan MP
4: 36. — Jfr siäla-, siänga-vadlie. — vaþa bot
(wodha-), f. L. vådabot. mattis klokkarc zaker vj
(6) marek fore wodhaboth fore sin son STb 1: 65
(1476). — ♦vadhafulder, adj. vådlig, farlig. ...
wärldinna ända, j hwilkom tilstwndar wadhafulla
tima (inslabunt tempora periculosa) SpV 55. —
♦vadha idh, f. Se Sdw 2: 1327. — ♦vaþa kast, n. L.

vadhclika (wäder-), adv. 1) farligt, på ett
farligt sätt. the radha waderlika fore thera siäll MP
4: 208.

vadheliker (wäder-, -lig-), adj. 1) vådlig, farlig.

— med prep. vidher. annars ware thät waderlikit
widh hans siäl ath han häfde swa manga prebendar
til lika MP 4: 260. 4) som sker el. skett av våda.
dömpdes änders ... quit fore then vadelige schada,
som skedde j swdra ström, tha the ij men ther
drvnchnade, fore ath tet ena schippit swingade
hardeliga medh strömin jn pa tet andra skýppit

och kabellen slogh menncna offuer bordh STb
3: 286 (1496).

♦vadhesamber (wade-), adj. [Jfr Isl.
vàdasam-ligr, skadlig, farlig] svår, besvärlig, wådesampt är
åtskilia huete och klint PMSkr 656 (senare avskr.).

vadhi, m. L. 1) rågång. 1 attung »sunnan wadha»
i vestra åby RP 2: 409 (i400); mö/7, alt föra till 2.
vllabowadi gaar wtaff skelzgölmen oc i telleliolm
VKJ 70. — riþa vaþa, rida upp rågång. Jfr M.
Eriksson, Sv. Landsmål 1946 s. 144. 2) genom
rågång el. gränslinje avskilt område, om ett visst
jordområde. en thridhiadel aff allom thöm wadhanom
med them thorpastadenom ii sama änginnc oc
med allom them wadhanom the änginne aff allir
tilhört hafwer RP 2: 138 (1387). ib 190 (1390). —
om stadsområde. Se Sdw 2: 1327. tompter, som i
stadhen eller stadhzins wada liggia SD NS 3: 510
(1419). at then stadz wadhi som rikesens radh ...
watzstena by til stadz wadha vtstickadhe skuli
stadhsens wadhi wara Priv o skyddsbr 177 (1442).
-—- i ortnamn. Jfr Sdw 2: 1327. i nörra äng äger
clostrid ... 7’/2 alin vppa akerwallen i seglarwmma
wada VKJ 7 0. — Jfr kloster-, stads-, ut-,
ödhc-vadlii, ävensom vaþ och stads vadha.

vaþmal (vanmal ATb 1: 199 (1464), 210 (1465).
watnmal VKU 70 (1553). walmal ib 11 (1540); -ith
ATb 1: 19 (1453). walmall Svartb 444 (1453).
waldmal ib 131 (1366). valmar HLG 1: 90 (b. av
1500- t.), 3: 137 (1529); Uppl Fornmt 46: 179 (1502)
walmar FMU 5: 88 (1484, avskr.)), n. och m.
(HLG 1: 90 (b. av 1500- t.) L. vadmal, hundrade
alna waldmal Svartb 131 (1366). alin kwmist for j
marc, xij alne walmall for markena ib 444 (1453).
item xiiii alna valmar ovalkan för xiiii höre HLG
1: 90 (b. av 1500-/.). item hindrik ii par skoo, iii
alna valmar til et par hvssur ib 3: 137 (1529).
wadhmal hwit oc grath VKU 75 (1553). — i
latiniserad form. 100 mark vadmat (vathmalä)
RP 1: 72 (1355). — Jfr hosna vadhmal. —
♦vadli-nials liosa (walmalz-, valmars-, -hosser. -huser.
-hussor), f. »hosa» av vadmal, i pl. tha klockaren
hafwer thetta (o: sina åligganden) upfylt ahret
omkring, tha bör honom ett paar skoo och itt par
walmalz hussor af prestenom och ey mer FMU
4: 441 (si. av 1400- /.). cth paar valmarshosser for ij
öre HLG 2: 68 (1520). HSH 18: 264 (1525?). —
vadhmals kapa, /. vadmalskappa. JTb. 71 (1489).
— vadhmals kliidhe, n. Se Sdw 2: 1327.—
♦vadhmals väver (wanmals-), m. (helt stycke) vadmalsväv.
en quinna, som woff en wanmalswäff VKU 82
(1555).

vafra (vaghra: -ande), v. 1) vara i oviss rörelse;
vandra hit och dit, vandra omkring (utan mål),
kringirra, emissicius ... snarth och wagrande sände
bod sicut oculus GU C 20 s. 216. — substantiviskt.
profugus ... fördriffwin ok vagrande GU C 20 s.
490. 2) i andlig mening: irra, sväva omkring, kastas
hit och dit; vara ostadig; vackla. —• part. pres. thu
renleksins skinande spägil. fästa mina vaghrande
thanka SvB 417 (b. av 1500-/.). stadhga min
wafrande sinne ib. — Jfr bevafra.

♦vafrc, m. vacklande el. ostadig person, ss tillnamn.
Se Sdw 2: 1327.
vayya, /. L. vagga. Jfr Sdw 2: 1327. crepudium

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/1042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free