Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vaghra
1030
val
ällir wagn swena badhe til conuenten oc gardhen
SVkl E 161.
♦vaglira, se vafra.
vaghrakki, m. L. Jfr G. Holm, Ark. f. Nord. Fil.
69: 204 ff.
♦vagliskal? m.? — *vagliskals tunga? /. examen
... växskaals traader ok waxskals twnga (sannol.
för wäx-) GU C 20 s. 235.
vak, f. L. vak (på is). Jfr E. Lidén, Meijerbergs
ark. f. sv. ordforskn. 1: 124 ff. — om vak el.
vattensamling för brandskydd, hvilikin man sum e hawär
gildävak (för gildä vak) firi sinumdurumböteþreá
öra SR 15 (s. 276); jfr S. Ljung, Söderköpings
historia 161, 342 /. — Jfr draghara vak.
vaka (-ar. Jfr Sdw 2: 1327), v. L.. 1) vaka, vara
vaken, pernox ... vakker ok vakande GU C 20 s.
437. SpV 43. ib. skal han (o: skepparen) skikka
hwan batzman j sin stad j skipeno thär görandis
thet ämbethe som hwaryom befallas oc tarffwas,
swa wäl i haffnenne, som tha skipith gar wndy
segleno waktandis oc wakandis swa thär som
fredh-er är som j fienda landom PMSkr 88; jfr R.
Pipping, Stud. i Nord. Fil. 50: 21 /. — närmande
sig bet. vakna, gaardzmestaren skal försth waka oc
wpkalla hionen PMSkr 205. — vaka, vara vaksam,
vakta, hålla vakt el. vård. hwa sum nämpdr wardr
till at waka oc wakar han eigh rätligha
Gårdsrätts-fragm. i Cermania 24 s. 64. vaken i idhrem hugh
(vigilate animo), i nästa timanom är härrans
til-komma SvKyrkobr 338. S. Gustafson, Hemming
Gadhs språk 1: 20 (1509? H. Gadh); jfr ib 2: 115.
— ägna vaken uppmärksamhet (åt), med prep. um.
capithenaren skal altid waka wm at kwnna
förraska fiendana j försaath PMSkr 154. them ...
som mesth wake vm menighetenes bäste ib 697
(senare avskr.). •—- Jfr upvaka.
vaka, f. L. Jfr natta vaka (äv. Sdw 2: 100). —
vaku nat (wako-), f. vaknatt, natt som tillbringas
under vakande. — nattligt samkväm, tha qwinnor
pinas mz barn. tha kalla the oppa gudh oc
sanc-tam mariam. oc helgha män. oc thän tiidh hon är
komin wt aff wandan. tha körir hon bort gudz
räddogha aff sit hiärta thär mz thz hon biwdher
katom qwinnom til wako nätter oc mz fwlom danz
oc skörom wiisom oc sköre röst. oc oqwämelikom
låtom oc drykkio. tha göra the allan diäwlsins
wilia SvKyrkobr 5. ib 6. — ss tillnamn, haquon
vakunaat C.-E. Thors, Personnamn från medeltid
och 1500-tal s. 80 (1381). — *vaku stund (wako-),
/. stund då man vakar el. ägnar vaken
uppmärksamhet ät ngt. gak thy bäthir fram, ok gör os nakra
litla wakostwnd (modica lucubratiuncula), at wi
nödhgadhe aff ysaldhet, maghom thz oändhelika
idhka SpV 556.
♦vaka (-adhe), v. hugga vak(ar) på is. Jfr E.
Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 49: 295 ff. ij tunnor öll
drager oc akere at wake vm kring staden Skotteb
408 (1466—67, Kämn). Jfr väkia.
vakan, f. Jfr B. Loman, Fornsvenska
verbalsubstantiv på -an, -ning och -else 115 samt nat-,
nalta-vakan.
vaker (vakker), adj. 1) vakande, vaksam, vigil
vakker GU C 20 s. 336. pernox ... vakker ok
vakande ib s. 437. 2) vaksam, som är på sin vakt. then
daghen örlögith skal göras skal capitenarcn wara
mykit waker oc war PMSkr 150.
vakin, adj. 1) vaken, vakande, öse thän thär wa-
kin är GO 891 (s. 227); jfr R. Pipping, Stud. i
Nord. Fil. 50s. 18 ff.
♦vakka? f. och ♦vakke, m. [S». Dial. vacka,
vacke. Fin. vakka] tråg. sidhan winklasana
affskäras bäris strax tith j kar äller waskor (för
wakkor?) ther the skwla trodhas PMSkr 322; jfr
E. Holmkvist, Ark. f. Nord. Fil. 52: 341. J/r
brödhvakke.
vakn, se vapn.
vakra, se vafra.
vakt (wäkdt), /. 1) vakt, bevakning, vaktgöring.
— vård, övervakande, gudz ängel som henne är
giffuin aff gudi til wakt ok göma ath han skal
andelika vm gha mädh henne siäll ok föra henne
godgärningha fore gudz asyn j hymmerike MP
4: 155. 2) vakt, vaktmanskap, troyaner latho
granneliga stängia syna stadzportta oc satte syn håld oc
wäkdt offwer staden Troj 115. ib 156. 3) akt,
uppmärksamhet. badh jach krok giffwa sigh hem och
holla wackth pa swaren (o: avvakta svaren) BSH
5: 219 (1507, H. Gadh). — Jfr atvakt.
vakta (-ar. -adhe. wäkta: -adho SkrtUppb 295),
v. L. 2) bevaka, vakta, hålla vakt vid. the som
wäk-tadho han. the kinpustadho han SkrtUppb 295.
3) vakta, hålla vakt, stå pä post. PMSkr 88 (se
under vaka 1). — hålla under bevakning, hålla utkik
(i fientligt syfte), med prep. äptir, nakon tyma thär
äpther war thänna riddharen stadher j krooghen,
tha waktadhe äpther honom xxx kätthara, alle
wänkthe JMPs 369. — vara vaksam, vakta (på
tillfälle till ngt), än the i the hälghe kirkio framsatte
äru öfwer andra ... wakta nat ok dagh i siäla
af-lingh Mecht 386. 4) vakta, taga vara pä, ha under sin
vård, ha uppsikt över. en quinna som liöns oc gäs
waktar svkle 161 (1443). twe klokkara som
closterkirkiona wakta ib 162. i humblagardher,
thär faar clostridh 3 spen humbla oc 3 spen then
honom vaktar VKJ 34 (1447). 17) se till, vakta sig
(för), akta sig (för). — akta sig för (ngt), taga sig till
vara för (ngt), mädhan swa är at sakin war, at
store ok ondhe hoffdhinga fiöllo j dödhin aff
qwinno handha wärkan, for thera sömpn skuld,
huru skulu tha the wakta hogsins sömpn (quomodo
mentis somnum cauere debent), hwilke som haffwa
christi brwdhir, thz är thäs hälgha anda ligghiande
fää j sinne gömo SpV 44. — Jfr at-, be-, for- vakta.
vaktan, f. vakthållning, vaktan pa skipith
(överskrift) PMSkr 88; jfr R. Pipping, Stud. i
Nord. Fil. 50: 18 ff.
vaktarc (wäktare. vecktere), m. 1) vaklare,
väktare. — väktare, nattväktare (i stad), timme gik
nid oppa torgit ok sporde at wäktaren hwad
klokkan hade slagin ATb l:i43 (1461). — ss
tillnamn, per vechtere SSkb 174 (1505—06). (?)
per wekare (för wektare?) Stock Skb 75 (1518). —
Jfr bro-, diura-, (lura-, liästa- (Sdw 1: 567),
kirkiodura-, kirkiotorn-, kornhärbärghis-,
porta-(Sdw 2: 211), siänga- (Sdw 2: 347), skarn-, skarna-,
tima-, torn- vaktare.
♦vaktil, adj. Jfr atvaktil.
vaklilse, n. pl. el. f. vaksamhet; skydd, var härra
iesus christus ... giffwi tik sanna bätring af
gior-dwm syndwm. oc vaktilse fore komaskolandom
syndwm Nunneinv 356.
vaktogher, adj. varsam, försiktig? Se Sdw 2: 1327.
val (vaal Ol. Magnus Hist. de gent. seplenlr. I.
XIII c. 47. valdh Uppl Fornmt 46:199, 200 (1535).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
