Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vandia
1035
vanka
»vandin (-at), v. [Ä. Nysv. vandia. Ä. Dan.
vandlc. Mnt. wandelen] ändra, at eder nåde
haff-ver therföre wandlat stadhen till vcstcraars om
thet möte i södcrcöpung beramet war HSH 16: 120
(1527, Brask).
vandra, v. vandra, gå. peragro ... vandra hyth
ok tyth GU C 20s. 4 32. — vandra, ströva omkring.
esau warandis j sinne jäkt, ok wand[r]andis
(vaga-bundus) miste sina primogenita ... än iacob som
hema bleff ... warth stadhfästir mz fadhirs
wäl-signilse SpV 68.
»vandra, v. Jfr forvandra.
»vandran, f. Jfr pilagrims vandran.
»vandrare, m. [Mnt. wanderer] vandrare; resande.
conuena ... fölgislagi kompan ok wandrare GU
C 20 s. 146. peragrator oris vandrare ib s. 432. thz
lära än vandrara frömanda maal Saml 6: 174 (1885).
— ss tillnamn, lasse vandrare köpswcn HLG 3: 2 4
(1515).
vnndsamber (wän-, n. -samt. -sampnt SpV 43l),
adj. svär; mödosam, besvärlig; påkostande; som icke
lätt låter sig göra. Jfr B. Fortelius, Historia Trojana
1: 93. wi gingom vandsama vägha Saml 34: 292. til
nakon straffa wansambir (ad arguendum dijjicilis),
ällir seen ok oböghelikin SpV 161. enghin nödhgar
ok thz godha wardha, for thy at thz är mykit
wansampnt ok twnkt oppa taka (bonum autem
fieri difficillimi et perardui gradus sit) ib 431. ath
ey är omögeliget ellir wansamt (dijficile) twsande
synnom starkare krigzfolk thz göra, thz fyra ellir
fam synnom myndre tiill makt till förena giort
haffwa Troj 82; jfr B. Fortelius, a.a. niiondlie tidh
är han (o: Davids psaltare) ärlighare fför thy, at
han är wansammare oc större än jomffru maria
psaltare JMPs 473. re[do]boghen til at
ffwlkomp-na hans wilia, ämwäl j wansammasthom ärandhom
ib 541.
»vandsüglin (wantzsegen), /. invändning, käre
her sten, taker her ingen forsymelse eller nagen
wantzsegen fore, för eder eghin och allés eders
wenners velfart BSH 5: 499 (1512).
vanfrägdh (-ffrägh), f. vanfrejd, vanrykte. JMPs
60 (se under vanfrügdha). mädlian wii rädoms
lithen dröffwilse, som är fför ffadhers oc moders
wäna oc ffrändha dödh, äller oc fför ondho rykte
oc wanffrägh ib 565.
vanfrägdlia (-fradga GU C 20 s. 169. -fräyda:
-ar PMSkr 211. -adher), v. 1) vanfrejda, vanrykta.
defamare ... lasta skämpna wanfrädga GU C 20
s. 169. — part. pret. vanfrejdad, illa beryktad, illa
känd, som har dåligt rykte, o thu wanffrägdh, thu
haffwer j mangh aar, giorth adams söner
wan-ffrägdadha JMPs 60. 2) skämma, fördärva, then
raamoga jord äryer oc lägger balk j mellen forerna.
han förmenar frwkthena oc vanfräydar
aarsgang-en PMSkr 211.
vanfrägdlicliker (-ligen), adj. vanfrejdande,
vanhederlig, ath the göra oss manskap oc bestand
till ath hämpna tolken wanfrägdeligen saak Troj
73.
vanfrügdhilse (-frägdelse), n. pl. och f.
vanfrejdande. ... exionam... aff hwlka al war släkt for
hennes wanfrägdelse skull stor bligd haffwer Troj 54.
»vanfräglia? v. = vanfrügdha 1) Jfr O. Thorell,
Fem Moseböcker på fsv. 206. them ... som wanfräga
(A wanfräydha) sik siälffua Fem Moseb ed Thorell
287.
»vanfüllinger, m. usling? somblige werldenes
herre haffwe sså latidt sigh gabba aff smikrarom.
att the haffwe them riditt och the wanfellingene
haffwe waritt theres herrer PMSkr 685 (avskr.).
»vanföre, n. [Fnor. vanfoeri] vanförhet,
oförmåga att röra sig, skröplighet? för omak skwll [-be-tä[n]kker-] {+be-
tä[n]kker+} jak mik ey, ckke komma welia eller för
wanföre BSH 5: 146 (1507, H. Gadh).
vanger, m. 1) fält, mark. i ortnamn. Se Sdw 2:
1328. — Jfr byvanger (Sdw 2: 1206).
vanheþer, m. vanheder, vanära, vanärande, skymf,
kränkning, förolämpning, jmproperium ii smäliker
vanhedher orätther GU C 20 (hand 2) s. 17. wil jak
göra for tik mina vrsäkt, at jak mäl thz ey tik til
wanheder ok ey til had Prosadikter (KarlM B) 290;
jfr KarlM (Ver) 4 och jagh talade thz ey til osmöd
(för osömd) oc ey til hadningh KarlM (El) 5.
fförsth bedas the hämdh fför gudz wanhedher oc
fförsmädilse JMPs 568.
vanliedhra (-hedra), v. vanhedra, vanära,
denobi-litare vanhedra eller fullelica hedra [s]traffa ok
wanrökta GU C 20 s. 357.
vanhop (-hup: -hupi MP 4: 15l), n. brist påhopp;
misströstan, förtvivlan, jngen onder anda skulde
mik hindra mädh nagra wanhupi MP 4: 151.
sanneliga jac wengias oc beweffwas aff wanhopsens gad
oc stiwng (stimulo desperacionis) Troj 247. enkthe
kwnne hon annadh tänkia wthan wanhop oc gudz
hädilse JMPs 407. — med inf. et annat myrkt
skyy nalkas som vil fortaka mik liwsit thz är
van-hopit at faa nadh aff gudhi for mina ohörlika synde
Prosadikter (Bart) 88.
vanhopa (-hoppa), v. misströsta, förtvivla, med
prep. en almänninghis qwinna, hwilken fför sina
groffwa syndher skuld haffde sigh offwergiffwidh,
oc war wanhoppande oppa gudz nadh JMPs 565.
— refl. vanhopas, 1) vara utan hopp, misströsta,
förtvivla. med gen. och sats inledd av at. han
wanhopa-des täs ath han skulde nagan sin faa nadher MP
4: 211. — med prep. enghe siäl omwändhna til
gudh äptir fallith, är wanhopandis om gudz
mis-kundh SpV 451. jak haffwär länghe wanhoppadz
oppa gudz nadh JMPs 420.
»vanliopilse (-hoppilse), n. pl. = vanhop.
dödzsins ether belibbadha pyla, som wilia skiwta,
til wanhoppilsanna dödh Mecht 342.
vani, m. Jfr sidh-, synda- (äv. Sdw 2: 580) vani.
våning (waani(n)gh. woningh. pl. -ar. -er), f.
boning, bostad, sagdes fore retto, ath törd ... och
jenis ... skulo tekkia kirkione ... innan
maare-messo nestkomande wiidh (o: vid äventyr att gä
förlustig) therres woningh och welfärd STb 1: 113
(1477). bödz käril martinsson widh sina waani[n]gh,
hws och heman, ath [han] skal engastadz fara
aff by ib 333 (1482). ena waning vnder ingewalz
hus ligger SJ 2: 218 (1492). ib 232, 234 (1493), 257
(1494). — våning, våningsplan? eth hwss opbygd
meth twå waninger (möjl. att föra till föreg.) SJ
2: 290 (1496). — boningshus, martin knwlle scal
haffua nywte och beholle ena litzla waningh
wijdh öffra gatan och wijdh offra porthin SJ 2: 16O
(1490). grendhen som ... nw kallas gressa grendh
effter öwersta waninghen wedh almenningx gathan
ib 232 (1493). HLG 3: 158 (1529). — Jfr sten-,
undir- våning.
»våning, /. Jfr lifs våning.
vanka (-er. -at), v. 4) gä, föras. — gå, vara i svang,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
