- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
1045

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

varl>na]ier

1045

vari

word mannome ib 382 (1482). ib 3: 333 (1497). —
♦vardhmanna sute (hwarmanria-), n. åskådarplats
(pä teater)? orcestra tre boka stol hwarmanna säte
ok hwarman GU C 20 s. 38 8 (missuppfattning av
vardhman(na) i en betydelse åskådare; jfr K. G.
Ljunggren, Ark. f. Nord. Fil. 60: 9 3 //.).

varþnaþer (wardnader. warnadher. wordnadher.
ack. -ad. -ath. -at. pl. ack. -a SD NS 3: 417 (1419).
dat. -um ib 416), m.L. 1) värd; ansvar. (?) ängin man
war ther som ey fälde tara hwar som wardhnath
aatte til thera Prosadikter (KarlM) 284; jfr ib
(KarlM B) 324, KarlM (Ver) 9 8 (sannol.
missuppfattning av ordet i bet. 3; jfr KarlM (El) 99). 3)
person som är under ngns omvårdnad el. slår ngn
nära; anhörig, ath jak meth mynom warnadhum
haffuer vnt ok giffueth ... thil clostrith myna
aaboodh SD NS 3: 416 (i 419). ib 417. —
underhavande, underlydande, ath engin ... dyrffwis nögdga
eller twinga brythia landbo eller annan kirkione
wardhnadh Gummerus Syn-stat 2 5 (senare h. av
1400-t.). — underhavande, underlydande, taglie
(fogden) til wara paa alla konungxsaker aff allum
kyrkiana wordnat Arnell Brask Bil 21. — koll.
anhöriga, familj, släkt, ther til gifuer jak meth
mynna hustrv godhuilia kyrkionne fornempdhe
for os ok wän warnath tridhia delin af wara
egne ägho SD NS 3: 17 (1415). ib 214 (1417). hans
wordnat, hustrv och barn STb 1: 32 (1475).

♦vardhskodliarc (-skodare. -skoder.-skudare:-a
SlÄmb 62 (1456)), m. person som har tillsyn el. befäl
över vakthållningen i en stad. ATb 1: 4 (1450), 5
(1452), 20 (1453) o.s.v. Jfr vardhsäliarc.

vardhskrivarc (wart- StÄmb 7 0 (1460). word-.
wor-), m. vaklskrivare, ämbetsman som bl.a. för bok
över vakthållningen i en stad. Jfr H. Schück,
Stockholm vid 1400-talets slut 100 ff. StÄmb 48 (1449). the
(o: vaktmanskapet) skulo ecke gaa vtaff wordin for
än wordscriffuaren haffuer teknat vpp them STb
1: 9 (1475). vordscriffuaren skal scriffua mantalet
pa köpswenane ib 85 (1477). ib 89 (1477), 2: 303
(148 8). vardhscriffuere öffuer staden StÄmb 118
(1489). forsymer sik nogra (o: them som warder
dagxuerke tillsacht) böta iij (3) öre ... ok ther skall
wa[r]dscriwaren taghi pant fore STb 1: 454 (1463,
Busrpr). ib 3: 422 (1499). SSkb 27 (1501—2). — ss
tillnamn, clauus wardhscrifuare HLG 1: 60 (145 3).
STb 3: 285 (1496), 323 (1497). änders jensson
worscriffuer SSkb 359 (1510). Stock Skb 36 (1517),
41 (1518), 164 (1520). HLG 2: 91 (1518), 93 (1519),
3: 29 (1520), 70 (1524). — "vardliskrivara dottir
(-scriffuer-), /. vårdskrivaredotter. SSkb 110 (1504).
— "vardhskrivara dome (-scrifuare-), n.
vårdskriva-reämbete. forbiwdendis, at nagra vtlendzska
schola ... nager merkelig embete hafua i stadhen
(o: i svenska städer överhuvud), som äre
tollscriff-uare, stadzscriffuare oc wardscrifuare dome Rydberg
Tr 3: 676 (1471). — *vardliskrivara husfru (war-,
-scriffuere-), /. hustru till el. änka efter en
vårdskri-vare. SSkb 152 (1504), 192 (1506). Stock Skb 242
(15 24). Jfr vardhskrivirska. — *vardliskrivara
stuva (worscriuere-), f. vårdskrivares kontor. StÄmb
200 (1520). — *vardhskrivara torn, n. med art. om ett
torn i Stockholm. Skotteb 340 (b. av 1430-f. Borgm).

♦vardhskrivirska, /. = vardliskrivara husfru.
Skotteb 362 (1459—60, Kämn), 369 (1460—61, d:o).

♦vardlisätiare (wart- StÄmb 76 (1463). wor- ib
186 (1515). -sättare, -settare), m. = vardhskodha-

re. Jfr H. Schück, Stockholm vid 1400-talets slut 108,
N. Ahnlund, Stockholms historia 182. StÄmb 15

(1427), 17 (1428) o.s.v.

vardhvcta, v. L. 3) taga hand om, bevaka, sidan
läth han taka genelon iärl och ffa howd stekarä
sinom at wardh weta then illa drotings swikare
KarlM (El) 87; jfr D. Kornhall, Den fornsvenska
sagan om Karl Magnus 277.

♦varfiske, n. vårfiske, item acta til varfiske med
liuuster miärda oc nääth at ey försymes fiskieleken
B rasks Cal 265. Arnell Brask B ii 24, 28.
var fru, se fru.

varfruaptan (-affthan), m. aftonen el. dagen före
en högtidsdag firad till minne av jungfru Maria.
tha var varfrv affthan nativitatis marié HLG 2: 10
(1509).

♦varfruo dayher (-frwga-), m. högtidsdag firad
till jungfru Marias minne, a dyra warfrwgadagh
VKJ Bil 286 (1480). BSH 5: 647 (1520, H. Gadh).
Jfr fru.

♦varfruo klokka (-frua-), f. klocka vigd titi jungfru
Maria, han (o: klockaren) ringher mädh warfrua
klokkan hwar torssdagh til prims messan ÅK 63.
♦varfrupänninger, m. se fru.
*vargärning (-gerning), f. [Jfr Ä. Da. varegærd]
reserv, jach hawcr haffth nagoth til wargerningh
wtom stadhen (o: Kalmar), om ... fiendhene hade
komith wtan for byn, ther fore hade jach i förlösa
nogoth poluer BSH 5: 274 (1508, H. Gadh). oc er
raadh, at huar (ryttare) sig förseer medh söm oc
skoo til wargerning Arnell Brask Bi’ 20.

varcjlier, m. L. varg. jnnan thera liiärtha äro the
swikfulla ok falska swa som andra gripandhe
warga MP 4: 145. — *varglia hoper, m. vargflock,
eg. och bildl. jwdhane ... stodho gratandhes oc
tywtandhes i hymellen som en wargha hoper Lg
3: 439. hwat sksl farit göra i wargha hopenum Hel
män 158. —varj|lia nät (werga-nett), n. L. vargnät.
VKU 149 (1594). — *varglia pänningar, m. pl.
Se Sdw 2: 1328 /. — *vargha öglia, n. vargöga.
leucoptalmus är en sten haffwandis fira lither j
sigh swa som eth varga ögha PMSkr 479. — *vargs
lo, /. lo, lodjur. Jfr varghlo. — *vargsloskin, n.
nebris ... vargs loo skyn ok hiorta hudli GU C 20
s. 347.

♦varghlo (-I00), /. = vargs lo. llinx ... wargloo
GU C 20 (hand 2) s. 89.

vari (obl. -a), m. akt, vård, vakt. — taka vara, k)
taga vara pä, passa, sköta, gaffz ingemund x öre;
han skulle tage byssener wara pa gramunkeholmen
Stock Skb 157 (1520). 1) passa på, vakta, hålla vakt
över (ngt), jach lather the tyske halla til sjöss her
epther ... ath the skulo taga sion wara BSH 5: 133
(1506, H. Gadh). — taka til vara, a) giva akt, passa
på, vara uppmärksam, här är ekke snarligha
swa-rath til thina spörslo, thak thy til wara (attende)
SpV 542. jak menar at thins hogxs snille takir til
wara (altendit) ib 545. h) taga vara på, taga vård om,
se till. med ack. gaffz per ... x öre; han skal oc tage
bösser til ware Stock Skb 158 (1520). — passa upp.
med prep. pa. jtem herrans eygne drenge bör
stä-digt tage til wara paa honum Arnell Brask Bil 30.
k) tillvarataga, taga hand om, uppbära, med prep.
pa el. um. jtem fogten bör taga til wara om waar
saaköra och konunxsacher aff wara eygne
land-boo ... Arnell Brask Bil 17. jtem taghe (fogden) til
wara paa alla konungxsaker aff allum kyrkiana

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/1059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free