Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varnilse
1047
vatn
lan aff troligha ok otrolika exempiis ok
äptirdömil-som Sp V 318. — om person, thänne syndoghe man
var en warnagle allom hälghom nwnnom, ok än
ey atenast them, wthan allo klärkrino SpV 79.
* varnilse, se värniise.
varning, f. Jfr for-, ivir-varning.
♦varnlikhet? se vämelikhet.
varp, n. Jjr bryggio-, fiske-, nota-, sika-,
vädli-lings-varp.
varpa, v. varpa, göra uppränning till (en väv).
ordior ... diri varpa ok böria til ath väffua GU
C 20 s. 389.
»varpa, v. [Mnt. warpen] varpa, med hjälp av
varpankare flytta (fartyg), batzmannen är
plikto-ghcr gaa och dragha skipith jn j haffnena wm thet
ey annars kan wth äller jn warpas PMSkr 47.
♦varpa (pl. -or), /. [Sy. dial. varpa, fint
strömmingsnät (bestående av fem skotar)] (uppsättning el.
omgång av ett bestämt antal, i senare tid fem, av) ett
visst slags fisknät (skötar). jeppe ... kendes, ath han
stal aff änders person ena fodrade quinna kaapa
och ena warppa skiöta STb 2: 15 (1483). ij warpor
til huar bååth Arnell brask Bi 1 22. — ♦varpa
tugh (warpe- VKU 150 (1594). -tog(h)), n. garn
till »varpor»? the, som slogo warpa-togen VKU
131 (1568).
♦varpa ankare (-ankar), n. [Jfr Nt. warpanker.
Ä. Dan. værpeanker] varpankare. VKU I23(i566).
värper, m. Jfr muldvarper.
♦varroglicr (waar-), m. vårråg, ey är nokoth til
atskelnad pa natwrennas wägna mellen waar rogh
äller winther liwete som nokre gissa, wtan saas
thet ena som thet andra oc wäxer PMSkr 200.
♦varskedh? el. ♦varskedhe? (pl.(?) -skedha.
-skäda), m. [Jfr Sv. dial. (Sdml.) vårskede, n.
skaklar för årder] skakel till årder? varskedha Ant.
av E. Hildebrand i handl. från 1434 21 /4. thet är
myn ankosther ... jtem vii varskäda Uppl Fornmt
46: 203 (omkr. 1513).
varsaþ (waar-. woor-), f. L. 1) vårsådd, jtem iiij
spen korn til woorsädh oc iij spen haffra Svartb
(Skokl) 5 02 (omkr. 147 0?). 2) utsäde att sås om våren.
jnga waar sädh antwardhar jak fraa mik ok jnghen
boskap Svartb 497 (1470). 3) vårsäd, säd som har
såtts på våren, liösth sädhen är altid bätre än
waar sädhen PMSkr 200.
varta (pl. wortor), f. vårta, stwndom fanga faaren
en sywkdom swa ath thet wäxer pa them som andra
wortor äller kwlor PMSkr 240. Jfr spina varta.
vartafl (wardhtaffuel), n. 2) spel på spelbräde,
brädspel, huilke peninga j býssan waar hade
köpmannen forsamleth pa ský[p]sbardh aff theris
týkörth j kortelspeel och wardhtaffuel STb 3: 383
(1498). — ♦vartafls brikka (-taffuils brikke), /.
brädspelsbricka, orbiculus ... commvniter dicitur
wartaffuils brikke GU C 20 s. 387. — ♦vartafls
leker (wortaffwels leek), m. = vartafl 2. Troj 39;
jfr K. G. Ljunggren, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn.
8: 32 ff.
vartime (waar-), m. L. vårtid, börya waaren xv
dagha för äller xv sedermera än rätter waarthime
är thet vanskar ey mykith när wäderleken sig swa
haffwer at gernyngen kan fwlkompnas PMSkr
367. om wartima SpV 101. wars tima nalkan ib 25.
var]ting, n. L. vårting. Se Sdw 2: 1329.
♦varþorft (-torft), /. förnödenheter, item för spik
til bathen oc andra wartorft VKU 85 (1556).
varugher (n. waruct), adj. varaktig, bestående. Se
Sdw 2: 1329. tha dömpde iac thät scipthe waruct oc
fast Uppl Lagmansdomb 10 (1490). nu skils aat
thätta kropsins hws, oc kombir i eth warugt hws
mädh härranom i hymerikc Hel män 141.
vas (pl. wasser PMSkr 266. ack. wassa Svartb
251 (1412—17). dat. med art. wassomon VKJ 72.
Ang. formen hvas jfr K. G. Ljunggren, Ark. f. Nord.
Fil. 60: 92 ff.), m. L. vass, ställe bevuxet med
vass-rör. Se Sdw 2: 1329. skal hwar före sino landhe
haffwa wassa oc wärka Svartb 251 (1412—17). en
mantzlother i allo fiskewatneno i syönom oc i
wassomon thär i samma siönom VKJ 72. wasser
aff säff äller rör PMSkr 266. Jfr rö-, rör-vas. —
♦vassa skyrdh, f. skärande el. skördande av vass,
rättighet att skära vass. Se Sdw 2: 1329.
vas, se vax.
vasi (pl. ack. -er), m. L. knippa, väse; stormvase,
faskin. the söldenere, som hugge the waser synder,
xij öre arbedislön Skotteb 387 (1463—64, Kämn).
ib.
♦vaska (pl. -or), f. kar, så. sidhan winklasana
affskäras bäris strax tith j kar äller waskor ther the
skwla trodhas PMSkr 322.
♦vaskare, m. Jfr gatu-, klädha-vaskare.
♦vaskelikcr, adj. Jfr ovaskcliker.
vaskhct, f. [Jfr Sv. Dial. vasker, adj., Isl.
vaskr] raskhet, flinkhet. acredo ... waskheth GU
C 20 s. 7.
♦vaskirska, /. Jfr duka-vaskirska.
♦vassa, f. Jfr alniännings vassa,
♦vasse, m. Jfr Iandvasse (Sdw 2: 1257).
♦vasthiädher (hwas tiäder), m. sothöna. Jfr K. G.
Ljunggren, Ark. f. Nord. Fil. 60: 92 ff. fulica ... vel
fulex ... hwas tiäder GU C 20 s. 298.
väter (waater. wotter: dat. n. -e DN 14: 115
(1480)), adj. 1) vät, fuktig. — i vätö, i vatten (i
motsats till: i el. på land), i uttr. i vätö ok þörro.
Namn och Bygd 53: 124 (1330). DN 14: 67 (1451),
103 (1477), 115 (1480). Se vidare under þör 1. 3)
påverkad (av vin), drucken, digere paulisper vinuin
quo mades expone smälth lithit winit tw waath
esth aff depone ebrietatem per sompnium GU C
20 s. 186. — Jfr ivirvater.
vätle (wasle PMSkr 625 (senare avkr.). valle LB
474 (daniserande)), m. vassla. färsker osth thär
watlen är wäl wth trykther PMSkr 262. Jfr skär-,
yste- vätle.
vatn (waten Prosadikter (Sju vise m C) 239.
wathin ATb 1: 32 (1455). wantn JMPs 523, 524.
wanthn ib 524. wanth ib 527, 530. van DN 14: 119
(1483). wän Cod. Holm B 14 enl. N. Beckman,
Namn och Bygd 4: 155 (daniserande). wätn: idh
AktKungsådr 4 (1399). gen. med art. vatnis Sex ekon
tr 273. Se Sdw 2: 1329), n. L. 1) vatten, ss ämne. the
sighia thz iak skal swa mykith op höghias thz i
skulin wardha fäghin än i maghin halda watn fore
mik tha iak skal mik thwa Prosadikter (Sju vise m)
168. — bildl. jomffru maria hon är the hal, aff
hwilke syndaren swgher ... sannastha läkedhom
oc leffwandhis wantn JMPs 524. at helsamlikidh
lärdoms oc wisdomsens wanthn opreser dödha,
helår kranka, rensar orena, läker sywka ib. ib. —
Jfr brunz-, hafs-, skya-, snio-vatn. 2) vatten,
vattenmassa, vattensamling, vattendrag. AktKungsådr 4
(1399). tibered som är eth waten saa heter och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
