- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
1054

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vidhe

1054

vidherbärn

♦vidhe, n. Jfr livitvidhe.

vidhcr (vedher J Buddes b 83. med art. wedhin
Mecht 115. ack. wyt Skotteb 452 (1471—72, Kämn).
vedh HLG 3: 99 (1528). wedt Stock Skb 194 (1521).
Se Sdu> 2: 1330), m. L. 1) skog. Jjr D. Kornhall,
Karl Magnus 277 /. nw gik roland tiil hedh ena som
uidher war waxin a (ok vidr var vaxinn) KarlM
(El) 97. 2) träd. Jfr benvidher. 3) koll. huggna träd,
timmer, virke. Jfr bordh-, hiul-, hiula-, katiza-,
kogga-, riinnc-, skip-, tunno-vidker. — ved.
Mecht 115. mykin vedher til drogx til hoopa J
Buddes b 83. Skotteb 452 (1471—72, Kämn). Stock
Skb 194 (1521). iiii lass vedh HLG 3: 99 (1528). Jfr
ars-, badhstovu-, birke-, brand-, branda-, bryggio-,
briinnc-, lind-, linda-, löpts-, siukastovu-, skatta-,
skogs-, stads-, stekarahus-, stenstuvu-, lighl- (Sdw
2: 627), virke-vldher. — »vidha bodli (vedha-), /.
vedbod. HLG 2: 25 (1511). — vidlia bränder
(veda-Arnell Brask Bill»), m. = vidhbrander. Se Sdw
2: 13 3 0. wnnom wy thöm ... at hugga widhabrandh
a warom konungx tridhwngh Meddelanden från
Östergötlands Fornminnes- och Museiförening 1916 s.
91 (1384). — *vidha bärare (ved(h)o-), m. caletarius
rii vedobärare GU C 20 s. 67. ib s. 68. pomiliones
vatudragorc ok vedho bärare ib s. 466. — *vidha
gardlier (weede-), m. vedgård, upplagsplats för ved.
HLG 1: 117 (1475). — viþa kaster (wedha-), m. L.
vedkast, vedtrave, ingan leggia tymber, stocke, stene
eller wedhakaste widher stadzsens mwr eller a
almenningx torgha STb 1: 446 (1462, Burspr). —
*vidha qvärn? (vedhi-), f. sågkvarn? vedhi quern
Ant. av E. Hildebrand i handl. från 1353. — *vidha
rum (veda-), n. upplagsplats för ved? vedbod? skal
... ärwasth ... hafwa frian wägh opp ok nid ginum
gardin ok eth weda rwm nidan for stugunne A Tb
1: 45 (1455). STb 3: 452 (1499). Jfr hvederum
(Sdw 1: 537) och K. G. Ljunggren, Ark. f. Nord. Fil.
60: 9 3 — *vidha skip? n. calaria e wida skoger(/e/
för skip; Cathol. calaria. nauis que ligna portat)
GU C 20 s. 66. — *vidliaskogher (wedha-. wed(h)e-),
m. vedskog, skog där man hugger el. har rätt att hugga
bränsle, vthcn tymmer, wedhaskogh, basth,
näff-uer oc rudhmarken skal liggia til konigx gardhen
FMU 4: 8 (1451). Svartb (Skokl) 474 (1462). ther
the haffua gambla enghia, widhaskoghen och
fämarken ib 480 (1464). ib 546 (1483).
fångeskog och wedeskog FMU 5: 374 (1492, avskr.).

— *vidha stokker (wede-), m. timmerstock, jtem
honwm (o: gårdsfogden) bör staa för förslå ...
wedestokka oc saagatimber Arnell Brask Bi1 28.

— *vidha vräkare (vida-, vedhe-, wedho- Skotteb
461 (1471—72, Kämn). -vrekare. -wrechere.
-wrak-ere. -wrackere. -vrägare Skotteb 462 (1471—72,
Kämn)), m. wedvräkare», person som har att
kontrollera den i en stad saluförda veden. Jfr N.
Ahn-lund, Stockholms hist. 303. Skotteb 462, 463
(1471—72, Kämn). StÄmb 93 (1473), 95 (1474), 96
(1475) o.s.v. STb 2:166 (1486). —ss tillnamn per
vedawerckere (för -wreckere)SStø> 291 (1508—09).

— Jfr vidhvräkare. — *vidliavräkara dome, n.
vedvräkareämbete. thomas tunnabindare giorde sin
eedh oin widhawräkara dömeth STb 2: 57 (1484).

viþer (n. with), adj. 4) bred. neoptolomus war
stor oc groff mz swart haar, stor ögon oc rwnd,
storr härdad oc with brysth Troj 75. — n. vit, adv.
1) vitt, vida (omkring). — sva vit sum, så vitt som,
så långt som. thet spörss sa with som danmark

S. Gustajson, Hemming Gadhs språk 1: 20 (150 9,
H. Gadh).

viþcr, prep., se vlþ.

»vidherat? (wedherath), subst. [Jfr Fnor.
vidråtta] mellanhavande, uppgörelse, ath jeg
ner-warindis war oppa jempthämoth a hördä beggis
thärrä wedherath mattis pädhersson i hoff och
klämitth krabbes DN 14: 95 (1474).

♦vidheratning, f. = vidbcrat. ith iordhaskifftlie
ok gaffwor einillom the harskagha erffwingar
hulkit the langsam blighe haffde nakon
widher-athningh wm DN 14: 204 (1513).

viþerbinda, v. L. 1) binda vid, vidfästa.
stadzscri-ffueren helmic schal viderbinda ena scrifft widh
prebende breffuit medh sit jncigle STb 3: 402
(1498). — bildl. förena, swa mykit starkare är thin
siäl widherbwndin minne mz kärlekxsins bände
(ila et multo fortius anima tua meæ animæ glutino
amoris adhxret) Mecht 108. 3) överbevisa, tha äghir
höuitzman them han sak gifuer widhir binda mz
twem mannom sielfwir tridhi TB 7 8; jfr B.
Lundberg, Tröghbolagh 27, 37, 44. — *vidhcrbinda sik,
förena sig med (ngn), med dat. the ... widherbwndo
sik (adhæserunt) gudhi mz kärlekenom Mecht 224.

»vidherbliva (impf. -bleffst JMÖ 189), v. 1)
kvarbliva, förbliva. Se Sdw 2: 1330. — kvarbliva hos
(ngn), med dat. nar som andra jomfrur j stadoghe
tro, widherbliffwande himilsligha
brwdhgoman-om (sponso celesti fide firma adherentes), taka
äwär-dhelika fructinna lauream SpV 469. thu
widher-bleffst födda konungenom, huilken thu gaff dya oc
oppföddhe (regi nato adhesisti, / quem lactasti et
pavisti) JMÖ 189. 2) fortfara, att epter min dödh
skall samma hus widherbliffua och tillhöra helge
likarna gille HLG 1: 128 (1483). 3) behålla,
fortfarande besitta. Se Sdw 2: 1330. epter henne dödh skole
the garden výdherbliffue fore thera egit oklandret
til ewerdeligen tijdh STb 4: 117 (1506). —J/r bliva
vidh.

vidhcrboande(vidhir-. -bondis ATb 1: 246 (1466),
part. pres. och m. L. 1) ss subst, en som bor bredvid
en annan, en vars hus eller tomt ligger omedelbart
vid en annans el. som jämte annan har del i hus eller
tomt. är thenne forde gardir laghliga a arboga
radz-stugu opbudin laghstandin ok nästom frändom ok
vidhirboandom hembudin som war stadzlag wtwisa
ATb 1: 175 (1462). ib 177 (1462). liuilka tre deela
som giffne woro til forma siälakoor ... effter joan
skalmes breffs innehaldilsse frändromä eller
vi-dherboandom til aatherlösn STb 1: 154 (1478); jfr
SJ 2: 37 (1478). 2) ss adj. een gaardh ... laglegir
aa waarre radhstugw vpbudin laghstandin och
nestorn frändom och vidhirbondis mannom
hembudin ATb 1: 246 (1466).

♦vidherbudh, n. hembud, erbjudande om
återlösande av (fast) egendom, är thet swa ath
ärwing-iäna vilia thet förda gooz ather lösa aff domkirkione
for c mark swenska peninga, tha skal thorn thet
staa j vidherbydhi (Skokl: staa widerbwdhi) Svartb
197 (1390). sagde ... cristin ath the for:de jordhen
... waro altidh jons olafsons j kurala ärffwm ok
forde äline j widerbudi j swa matta ath the skulde
widerläggia gunnar trvlla thet for:da jons olafson
honum skyldoger war ib 360 (1437).

*vidherbära, v. anhålla om (ngt), göra
framställning om (ngt)? swaa dana breff (o: tillståndsbevis
för byggnad på mindre än 100 alnars avstånd från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/1068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free