- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
1057

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vlþcr köpas

1057

vidherläggia

♦viþer köpas, v. refl. Se Sdw 2: 1330.
vlþerlagh, n. L. 1) vederlag, ersättning; det som
erlägges el. skall erläggas som ersättning, för än
honom ... wardha the for:da siex öresland i wästra
ändalagliino j lötom widherlagh annar stadhz i
jordhagotz SD NS 3: 374 (1418). tha talade pedher
brwn ... till henrik nielsson ... om eth widherlagh,
swa ath han skulde haffua loffuat for en, som
kallades henrick pilth STb 1: 35 (1475). laurens...feste
lag ... fore olaff hcmingssons viderlagh ib 144
(1478) (möjl. att föra till 2). jacob beckere ... gaff
gerdt bwre til kenne ok fult widertach (för -Iach),
hwar han j lubeke schulle vpbere iic marek ib
3: 308 (1496); jfr SJ 2: 305 (1496). gerdth bure ...
gaff for:de jacob becker quit fore tet wýderlach
han aff gerdth bwre hade til ewýgh tiidh medh alla
sine arffua ib; jfr SJ 2: 30 5 (1496). äger han
(o: biskopens ridfogde) ... latha bescrifua alla jord
oc ägedela, til biscopsbordz liggia i hans fögdj,
mz allom tillaagom oc viderlaagom, ekeskoghom,
ödemalom ... Arnell, Brask I: 15. mellen wor
dam oc kwngsaadran är mykit skilfong oc stoor
viderlage som i sielffue seen AktKungsådr 29 (1524,
Brask); jfr skilfang 2. Vissa av fallen böra möjl.
i st. föras till 2. 2) bolag; egendom som man äger
i bolag med ngn? een drengh ... hvilken är
unlupin minne moder ... met hennes widerlagh
FMU 3: 200 (omkr. 1440). — *vidlierlags dränger,
m. = vidherlags sven. STb 5: 328 (1521, Kop).
— *vidherlags folk, n. personer el. familjer som
har gemensamt hushåll, än är thå så atth then man
giffth folk veedh sijgh inne haffuer soon dotter
eller annadh viderlags folk varj thå plictogt huart
hionalag ath giöra iij mathskat fore sijgh Gummerus
Syn-stat 36 (1425, avskr.). — vidherlags nian, m. L.
kamrat, stallbroder (och medhjälpare), hans satte
ther borgan fore at han var ekke eens tyufz
vidhir-lagx man ATb 1: 266 (1467). — »vidherlags svcu
(-lagx-. -lax-), m. bolagsman, handelskompanjon.
Jfr N. Ahnlund, Stockholms hist. 183. jtem aff
gestoni widerlagx swenom legedrenghom oc leghe
quinnom faar han (o: klockaren) ij ... (pänninga)
AK 6 4. jernet war säntt andres jonsson pa hans
widerlagx swens wegna STb 1: 368 (1482). ib 3: 246
(1495), 288 (1496). Stock Skb 14 (1516—17). HLG
3: 8 (1518). STb 5: 32 8 (1521, Kop). (?) Staffan
vestgöte vort zacer til xl marek, fore at han
wider-kendes haffua forsvaret sin vidcrlax (härefter
sannolikt ett sven el. dyl. överhoppat) j swa manga aar
vtan wardh, skot och daxverchke ib 3: 139(1493).

vidlierledhas, v. Jfr lcdlias vidher (äv. Sdw
1: 745).

vidhcrlika, v. Jfr E. Noreen, Meijerbergs Ark. f.
sv. ordforskn. 6: 50 /. 2) förlikna, jämföra,
sammanställa. jngom sigh widherlikande (milli se
com-parante) Mecht 307.

»vidherlikan, f. = vidlierliknilsc 2. SvKyrkobr
(Lucid B) 136.

vidherlike, m. L. like, jämlike, vederlike, thär fore
wille han ey at enast wara gudz widher like. vtan
än främir meer SvKyrkobr (Lucid A) 98.

vidherliker (weder-), adj. L. 2) lik, liknande, tha
görin alle sin edh ... mädh thessom ordhom ellir
them widherlikom Abbedval i Vkl 76. så är naturen
wederliker i sinom gerningom PM Skr 65 0 (senare
avskr.). 2) likställd, jämställd, war herre ihesus, tha
han tok mandom ok föddir war, tha gaff han oss
Ordbok

sik til en widhirlikan kompan, ath wara luttak
-nom (för luttakin) medh oss j alla wärldhinna
vsald MP 5: 60.

vidlicrlikna (veder-), v. — refl. vidhcrliknas, 2)
förliknas, jämföras, med dat. j nagra mattho
vederliknas the (o: änglarna) gud sielfuom
SvKyrkobr (Lucid B) 134.

vidlierliknan (veder-), /. 2) jämförelse, swa som
målåren först vndhi legger swarta fargho at the
hwithä eller rödhä färghan ther ouer lagdh sculi
synäs thes ädlare ok vänäre swa ok the räthwise
varde ärligare aff theres vederliknan som ondhe
äru SvKyrkobr (Lucid B) 133.

vidherliknilse (veder-), n. pl.? och f. 2) liknelse,
bild, avbildning, avbild, swa som naghat bylette mz
vaxet jntrykkes j jnciglet swa är j thöm (o-,
änglarna) jntrykt gudz vederliknilse SvKyrkobr (Lucid B)
134. ib 136. J Buddes b 160. 4) jämförelse, siälin är
wthan al widherliknilse ärligharen än kötidh
SkrtUppb 50. oc är thätta järteknedh wthan all
wederliknilse större än all annor wndher oc
järtek-ne JMPs 472. ib 34 (2 ggr), 489, 495.

vidherlit, /. nödtorft; nödtorftig bärgning. (?) ath
wi magho fara til halmdzstada ock in i
wcsther-göthland til marknadha äpther wara bärning, ther
wy skulom nw ock althid vidherlie (för -lit?)
häntha JTb 45 (1464).

♦vidherlokka (weder-), v. blandiri ... smikra ok
weder lokka GU C 20s. 57.

vidherludha (veder- -lod(h)a. pres. -lod har
PMSkr 552. -lodher ib 468. supin. -lodat SvT 45),
v. vidlåda, hänga vid, sitta fast vid. herere
veder-lodha twäka ok dwälias GU C 20 s. 331. swa är ok
liögfärdin besmittande aff sik ok widherlodande
som tiäran MP 4: 192. — med dat. el. i dess ställe
ack. cathochites är en jordh äller ting ther
widher-lodher som lim hwilken thet taker äller hanthera
PMSkr 468. när deghen är ey förmykith halfasther
oc widherlodhar liandommen ib 552. aff myne
sukkans röst haffua myn been widherlodat mine
köti SvT 45. — med prep. mädh. onix är en sten ...
hans lith är offtha tolken som then stenen är mädh
hwilkom han är widherlodhandis PMSkr 484. —
bildl. hålla sig till, hängiva sig åt. med dat. ath hon
j thänna krankdomenom formatthe ... ey swa
sinom älskogha altidh widherlodha (inhærere)
Mecht 9.

vidlierlüggia (widir-, widder-, weder-, -läghia.
-läghä. -leggia. -leghia), v. L. 2) giva ss ersättning
el. gottgörelse el. vederlag, tha wilkor iak mik ... the
for:dä closter widderläghä swa goot goz i alla
handä matä SD NS 3: 150 (1416). 3) giva vederlag
el. ersättning, ersätta, gottgöra, betala. Se Sdw 2:
1330. ware thet ok swa, at the II örcsland honom ...
i nokro måtto vngar ... ok wordhe han ey widir
lagdhir ... tha lof wor iak ... honom hans skadha
vpräta SD NS 3: 335 (1418). Reuterdahl
Kyrko-hist III 2: 535 (1436). jac skal vidherleghia them y
vmäghe eptir ty som fulth är genfullo Arfstv 16
(1461). thin fadhir som tik lönlika seer,
widhrläg-ghir tik (reddet tibi) SpV 274. Svartb (Skokl) 501
(omkr. 1470). 4) gottgöra, försona, stridhenar ok
ör-lögit framlidin widherläggias mz lönomen (agonis
acta prælia recompensans per præmia) Sp 581. —
bilägga (vrist). ... viliandes giöra som wåra embethe
thilbör forscriffna twädreght viderleggia Gummerus
Syn-stat 35 (1425, avskr.). 6) ålägga, tillhålla. ...

133

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/1071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free