Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vinteriiot
1073
virdliu
vlnternot (pl. -nöther Brasks Cal 265), f. L.
vinternot. ffiscarana ... haffua alla reda ...
vinteriiot, trampor ... aff gardsfogtanom Arnell Brask
Bil 28.
"vlnterrova, f. vinterrova, rova jör vinterbruk.
actha thina vintherroffvor i saandkulana Brasks
Cal 272.
"vintersädli, /. vintersäd, höstsäd, october ... 13,
14 dagana ... nw saas winthersädhen PMSkr 374.
•vintertal, n. [Ä. Nysv. vintertal] vinterns längd;
vinterhalvår, heller börye akermannen eth stykke
pa wintcrtalith ath brwka sin aker PMSkr 367.
vintertidh, f. vintertid, thet war nw kornen winter
tiidh (A komith a vintirs tidh) Fredrik ed Noreen
2763. scliolaniästare ... skal sionga ... annen
(mässa) wm wintertidh wppa sancte anna dagh
SD NS 3: 327 (1418).
"vintertime, m. vintertid, hybernus na num
vinter tyrne GU C 20 s. 334. swa skalt thu se om
winther tima, honom (o: stammen) som tranande
äpthir sinne förra prydhilse SpV 25. SvB 398 (b. av
1500-/.).
"vinterväj|her, m. vinterväg, väg som nyttjas
vintertid, i forna by aa, ther som ther ligger gamble
winter wäghin offuer JämtlDipl 263 (l44i). ib.
FMU 4: 73 (1455, senare avskr.).
vlntrii, n. vinträd, vinstock. Winträ haffwer
största pris j scrifftenne thy wil jak aff the försth
scriffwa PMSkr 307. ib 308 o.s.v. Jfr vinhärtrii.
*vinträaska, f. aska av vinstockar, göra twaal ...
sidhan tak lwth giorda aff vinträ asko ... PMSkr
309.
"vinträslaf|h, n. stag el. sort av vinträd, thet
winträ slagh som tola kan frosth ok köldh ... hwarth
landskap haffwer särdelis winträ slagh PMSkr 307.
"viuträsläkte, n. = vinträslayli. som winträ
släkthc ärw ondh och ofrwktsam PMSkr 318.
vintunna (-tynna), f. vintunna, jtem göra starkth
win aff lätto vine, tak yrthena altea bladhen äller
rothcna oc sywd oc läth j win tynnona PMSkr 358.
ib 438.
"viole bladh, n. Se Sdw 2: 1331.
vipa, f. vipa. quirinus är en sten som finnes j
wiponnas boo PMSkr 488. — ss tillnamn, lydeke
vipa Tunberg, Sv. medeltidsreg. 68 (1435).
* vippa, f. [Ä. Nysv. vippa. Ä. Dan. vippe. Mnt.
wippe] hävstångsanordning av järn för spännande
av armborst (hopfällbar och försedd med hake för alt
kunna bäras vid bältet), »getfot». Jfr T. Lenk i
Nordisk Kultur 12:B s. 140 /. tha war j samma
skrin, primo: jtem en forgylt skena... jtem eth
manna bandh medh en wippa STb 2: 297 (1488).
ib 298 (1488).— "vippo armborst, n. [Mnt.
wiparmborst] armborst som spändes medelst vippa.
viii gamul wippo-armborst Inv Cur Tynnelsö 2
(1443).
"vippa, v. [Ä. Dan. vippe. Mnt. wippen] vippa,
sätta (ngt) i mer el. mindre hastig rörelse upp el. ned.
— "vippa up, vippa upp (ngn el. ngt), jtem pläghas
mith äller högxth pa tornsens (o: det rörliga
strids-tornets) sidho haffwas en langher stokker bwndin
mädh länkio mith paa, oc widher annan ändan
haffwandis som ena kisto thär fira män kwnna
standa jnnan oc eth langth reep j then andra ändan
äller kabil, oc swa wippandis snarlika wp the
mennena som stiga j kistona oc springa pa mwren
drägandis nidher then andra ändan aff stokkenom,
Ordbok
som torff plägha windas pa taken j swärikc PMSkr
16 8. huar vgnen haffuer tuå bälger, the bälgcrne
som äro öffuermere mött strömmenom, tryckes
nider och wippäs åter vp medh stenom ib 630
(senare avskr.).
"vippa (|a|j|lie, m. [Ä. Dan. vippcgalge. Jfr Mht.
wippe] vippgalge, galge vari delinkventen hissas upp
med bundna händer och bringas att hastigt störta ned,
varvid armarna ryckas ur led. Jfr Kalkar 4: 84 3,
O DS 27: 160. ther medh dömpdes han til rep vtj
en wýppa galga vijdh almenningx wegen medh sine
bender fore hanom bundne STb 3: 192 (14 94).
"vippo skärmber? m. j mark timbermen för
bygning pa bron för byssoner, wippe skermer och
annat Stock Skb 37 (1517—18).
"virdli (wyrd(h)), /. hedrande, heder, ära, aktning,
vördnad, meg skalt tw ey wanwordha wthan
haffwa j lika wyrd mz tig Troj 68. ib. konwng jlius ...
stadgade j palladis affgwdyna heder oc wyrd eth
mäkta stordt mönster opbyggia ib 254. ib. —
hedersbetygelse, the skötthe jnthe helsa honom eller
någon wyrdh göra Troj 91. hans folk anamade
honom mz wyrd ib 101.
virdha (wyrda: -es SJ 2: 45 (1478). wörda: -as
Svartb(Skokt) 548 (1486). wöördha Svartb 430
(1448). wordha ib 425 (1447). worda Troj 93; -as
Svartb 366 (1438). värdha: -as PMSkr 51. pres.
wyrdher Prosadikter (KarlM) 27 3. viyrdher SDS: 72
(1361). wördhir SpV 459. wördhe SkrtUppb 382.
wordher ib 353. wordir Prosadikter (KarlM B) 314.
pl. i pers. pass. wördoms SpV 406. impf. pl. 3pers.
vyrde ATb 1: 248 (1466). wördho Hel män 201.
wördhe Mecht ill. part. pret. verder IISH 13: 105
(1524, Brask), pl. m. wördhe SkrtUppb 171. wordhe
Arfstv 54 (1461). supin. wyrdt Arnell Brask Bil 33.
imperat. wyrdh KarlM (El) 53. Se Sdw 2: 1331),
v. L. 1) värdera, värdesätta, undersöka och uppgiva
värdet av (ngt), bätre thet bol. epter godha manna
sägn som skadhan wýrda JämtlDipl 199 (1425).
Svartb 366 (1438), 425 (1447). tha skal godzet wara
domkirkionne saalt oc ej panthsäth, swa at godha
män skulu thet wöördha ib 430 (1448). ath iak
skall lösa tliön (götz)... äpther thät ath the wordhe
ära äpther siex mietz manna ordh Arfstv 54(1461).
tesse vyrde (ovanför ett icke struket: skattade) the
awerkan som tre pilta häfde giorth i iälsne ängh
ATb 1: 248 (1466). ib. SJ 2: 45 (1478). tho scal for:
de godz wördas och skottas Svartb (Skokl) 548
(1486). ärw ey skiparens kompana mera pliktoghe
thär j betala, wtan swa inykith som skipith kan
värdhas octhe thär j aagha PMSkr 51. Arnell Brask
Bil 33. — värdera för utmätning; utmäta, wilia they
ey lösa thet, tha skal domkirkionne wirdhas swa
mykit godz aff thy godze, gudh hafuer mik wnth,
som ligger j berna sokn Svartb 130 (1366). 3)
värdera, sätta värde på (ngn), hålla av, älska. Hon är
dyr for thy ath inghin forma hooa wördha ällir
opwägha MP 5: 154. fore tholik hug tha
wyrdher os mykith k m k (o: Karl Magnus
konunger) Prosadikter (KarlM) 27 3. barrabas oc
röffuaren waro tha meer wördhe än tu SkrtUppb
171. belefuen eder hellre med them i förstene at the
faa wilie til eder tha bleffue i ther verder HSH
13: 105 (1524, Brask). 4) anse (ngn) för (ngt).
läroms wi aff frestilsom, at wi witha skulum ekke,
hwat wi wördoms (æstimamur) wthan hwat wi
ärum SpV 406. 5) akta, bry sig om. inte wordhe
135
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
