Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visitering
1077
vita
visitering /. visiterande, visitation. förkorta tijden
ept(er) ther(is) vijsteringh GPM 2: 73 (1512).
visk f.? Jfr halm-visk.
viska f. Se Sdw 2: 1332.
viska v. borsta, torka, sidhan takis ather aff oc
wiskes mädh swina börstommen aff wa ... skalena
(o: waghskalena?) PMSkr 453.
visia /. vessta. tho war starka leonit dryghare än
arma wislan Hel män 227. Jfr rösevisla.
vislika (vijseliga) adv. förståndigt, vist. Mästaren
sade när oos hafwcr han wislighan och wäl taladh
Prosadikter 233. Hwar ther darliga köper, han
vijseligha betaler (den som köper dumt, han gör
klokt i att betala) STb 3: 397 (1498).
•visliker adj. Jfr bevisliker.
visna v. vissna, tha wisnar ey frwkten äller
för-gars PMSkr 321. Jfr forvisna.
visnan f. Jfr forvisnan.
"visning f. Jfr a-, bc-, in-, ivir-, undir-, ut-,
vägha-visning.
♦vispa v. vispa, tha tak thet hwitha aff äggeno ...
oc thär mädh wispa gärningena lenlika PMSkr 554.
vissa f.L. 1) visshet, säker kunskap, aff thy wil iak
thik visso göra (de hoe te certifico) SkrtUppb 84. for
allom ceistnom siälom ... som äru j wissone at the
snart skulu drikka j himerikes rike liffwandis
käldonna dryk Mecht 187. 2) det varom man kan
vara viss, säker, tha är them skadhen j wissone aff
fiendommcn PMSkr 126. 5) bekräftelse, säkerhet.
thel thes mera wisso och bätre forwaringh tha
bedium biskederlika manna in(si)gil for thetta
brcff JämtlDipl 216 (1430). medh swa forordhom
ok wisso SD 10: 78 (i37i). til witnes byrdh ok thäs
mere wisso ib s. 139 (1372). Til thesse mera wisso
ib s. 144. Til thez mere wisso ib s. 154 (avskrift).
sätte han oc wisso for tegn ok fridköp ok
erffwing-har hins dödha for böther DN 14: 223 (1520).
þar hawcr jak hönum til wissä före sat mina þre
torghbödä SD 8 s. 303 (1363). til wisso, at han
wilde thik sina kära brudh, aldrigh owergiffwa
Mecht 340. Jfr ovissa.
vissa v.L. 1) utsätta, bestämma. Achilles oc Hector
haffdo wissad en camp syn j mällom Troj 167. 2)
utmana. Än thäntidh Marsepia haffdhe wissadh
stridh mz sinom diendhom, misthe hon badhe rike
ok liff SpV 164. de wissado striid AID 329. 4)
tillförsäkra, förvissa; anvisa, thi wissom wij then
samme Boo Jonsson och hans arffwom SD 10: 117
(137 2). war thenne daghthingan bigrepen,
ful-draghin oc wissath mellom ... konung Albrecht i
Swerike ok hans ganzkä rike Rydberg Tr 2: 451
(1381). tet wissades honom then halflua mwr SJ
2: 136 (1489). enna persona som astundadhe ath
wissas, vm hon skulle äwärdheligha wara mz gudhi,
äller ey Mecht 314. Jfr äter-, for-vissa.
vissan /.1) visshet, ath thu göri miscunsamlica
mz henne j henna ytthersta, giffwandes henne
wissan (certitudinem) äwärdhelica mz thik at
blif-wa Mecht 317. 2) bekräftelse, säkerhet. Ty begäradhe
Anthenor Eneam mäd siig wth tiill grecana j gän
oppa ytermera wissan Troj 251. mera äpter
fa-fängom drömom, än epter sanningenas wissan ib
178. thätta är wissan, at hionalagx lusthin ändas
jdhkelika mz beskom ok flytande ända. SpV 320.
all geld ... som the icke pant eller wissan fore
haffua effter hans Wlffs rekenskaps book SJ 2: 200
(1491). mädh fulle wissan oc fornaring lyse them i
ban Nio handl rör Vkl 235. Thil ytermera vissen
ok bethre forwaringe ... haffue wij ... hengt worth
stadz jncigle nedan fore tette wor apne breff STb
3: 344 (1498). Thil ythermere vissen och betre
forwaringe, ath for.ne breff och article ... swa hulles
skole ib s. 346 (1498). 3) försäkran, förbindelse.
hwilket hws the thöm vploto medh swa skel,
forordh och vissan, ath ... STb 3: 246 (1495).
visselika adv. L. med full visshet, visst, bestämt.
gwdy tilhörer at enast witha kommaskwlandis
tingh wisselika PMSkr 367. For thy at walit skal
bliffwa widh them som sletteligha oc wisscligha
haua giffuit sina röster Småst på Fsv 2: 101. ANF
39: 242. Hann skall ther wisselicha suara till
Gyll år (1971) v. 329. thet som hon wisslegha
haffwer wäffwit SpV 124. Jfr ovisselika.
•visshet (vishet) /. visshet. Thy äriallomstykkiom
ok j allom ärandom härrans ande wis, for thy hans
wishet (certitudo) är altidh samlydhande
sannin-dinne SpV 519. [Om de] fingo tidhande oc wisheth,
at j them stadenom ärw fienda PMSkr 68.
•vlsslghet /. visshet, säkerhet, oc han hafdhc
fastare oc mere wissegheet SD 10: 106 (1371).
•vissing /. visshet. Thil ythcrmcra visingh oc
forwaringh tha hängher iach mith insighel nidhen
for thetta breff Vm Fornm Årsskr 3: 94 (1513).
vist f.L. vistelse, tillhåll, pilen salix warder holl swa
at paddor ok orma haffna sina wist ok läghe j
honom MP 4: 150. — vistahus n. visthus, matbod.
Cellarium ... spisakamor ok wistahws GU C 20 s.
94. Oc engen syster dirfuis til mädh wärtzfolke
samthalan hafua ällir nokoth jn thaka ällir vth
sända j trägardenom widh stekarahws, brygge hws,
badhstoffua, wisterhws ällir annars stadz Småst på
Fsv 2: 198 (Bisk Nils visitalionsstadga 1448). ther
til eth göth wisterhwss både met jnlooss oc wtlooss
Svartb (Reg. Eccl. Ab.) 503 (o. 1470?). Jfr vistlius;
for-, iula-, skip-vist.
vist adv. (swa wist sum o. dyl.), se under vis adj.
•vistan /. vistelse, uppehåll. Alla fiska ... ouer
gifuandes theres naturliga vistan, flydde tädhan
J Buddas b 154. Jfr ovistan.
vistas refl. v. uppehålla sig, vistas, thet iach
raadha, styra, brwka, och beholla skal... myk til
wppehälle och wälfordran j hwar (evar) mych
täckes boo eller wistas i myn eygin lyffs tydh
GPM 2: 65 (1508). Hwar boor eller vistas gudh ...
Toch blifucr han ok vistas j then hymell SkrtUppb
124.
visteliker adj. Jfr samvistcliker.
visthus n. L. visthus = vistahus. i födhins aff eno
wisthuse Småst på Fsv 2: 217. wtan han wille sende
noget godz med fäste borgere til hans fetalie och
visthus ocli aarskost ST 5: 59 (1515).
vit n. L. 3) förstånd, vett. thär epter wägxer henne
with mädh wintre MP 4: 156 (jfr GO 295). Nu
medhen dödhen oh krankdoma äru syndenna
ater-geldh Hwj lidha thöm tha oskelligin dywr som ey
hafua veet eller synnen til at syndä Sv Kyrkobr
(Lucidarius) 18 3. Samma dach vistes Bertil bagere
dreng ... aff by eth aar vtoffuer, swa lenge han
faar sich eth annat with och synne STb 3: 267
(1496). 5) medvetande, sans, besinning, alt sit vit
han ater fik Iv 2224. — Jfr for-, sam-, skiäla-,
van-vit.
vita (pres. 1 o. 3. sg. vet, 1 pl. vitum, 3 pl. vitu;
impf. viste; part. pret. n. vitit) v. L.[Isl. vita] I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
