- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
1093

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

välvilielse

1093

vända

♦välvilielse n. pl. el. f. sg. välvilja, villighet, meth
wora älskeliges barna radh, samtykkilsse och
weluilielsse SD NS 3: 516.

välviliogha adv. villigt, kärleksfullt. Oc thu han j
thit sköt wälui(Ii)ogha laghde SvBöner 301.

välvilioghcr adj. välvillig, vänlig, män ther är
icke almogen wäluelig til j thänne landzände GPM
2: 13 (1504). tycker mych, ath han är icke ther
myketh wälweligh til ib 2: 25 (1511). Mina ödmyke
kerlige helso och wäluelige trotianste altiid sende
medh war härre ib 2: 59 (1501).

väliilloghet /. välvilja, godhet, ynnest, for then
thänste wähvelighct och goda forskullen, som han,
här til thenne tydh, mych oc myne syskenc oc
flere gode wenner beuisth haffuer GPM 2: 92
(1499).

♦välvings makare m.? (Vtgiffuit:) Erich iveluingx
magere en marc; han skal taghe bysserne til ware
SSkb 2: lei (1520).

♦välvirdhogher, -värdhogher. adj. 1) väl värd.
gudz modlier ... hwilkin medh sinom wälsignadha
son är wälwärdogt (för: wälwärdogh) til alt loff oc
äro Alecht 177. Sanneliga är thenne store
hoff-dingen vällvärdoger at ... meder oss blifwa J
Buddes bok 153. Jak ... astwndar tik hedhra oc
loffua, som thu wälwärdogh är fför thit hälga
liffwcrne SvB 424. godhe mannora, som är
wäluär-dugha ath haffuas i een salygh omyndelse HT
38: 118 (1523?). 2) högt vördad (i titlar), welwirdugh
siven Niels bese Liber eecl. Vajentunensis 63 (1506).
välväghin adj. benägen, bevågen. MD 336.
♦välväxter p. adj. välväxt, personatus ...
väl-växthcr man GU C 20 s. 439.

vämia v. vämjas, känna äckel, leda. swa wist döz
tckn är at likaman vämia mot allom mat ANF
39: 231.

vämian /. vämjelse, äckel. Nausia ... vämian ...
Nauseola ... lithin vämian GU C 20 s. 346.

♦väm(i)cliker adj. vämjelig, äcklig. (Vattnen i de
berg som innehålla järn el. koppar) bliffive bäsk och
wämieligen, att ingen giter druckitt thett watnitt
PMSkr 610.

♦väm(i)elikhet /. vämjelighel, äcklighet. aff skrapa
som sky alla mina warnlikhether (fel för:
wämielik-heter?) oc synde SvB 164.

vän adj. skön, vacker. Take keysaren dotter sinä
the wänä KarlM(Ver) 18: 18 (El 19: 19). the
wä-nasta qwinno ther i wärldine ware Prosadikter 162.
Thet första (så!) een drotning skal haffua thet är
ivänt oc faghert härskap oc myket. Än hwat matte
ivänadhe (för: wänarc) härskap wara än thet war
frugha sancta Maria haffde MP 3: 491. siongandis
thik en aldra sötasta älskogha sangh mädh sinne
sötaste röst oc aldra wänasta tonum SvB 314.
hon (jungfru Maria) är aldra wänasth JMPs si.
sins aldra wenasta röst Mecht 124. en ivänaste
wngher swen ib 195. — Jfr iümvän.

vända v. L. I. träns. 1) vända, vrida (i en viss
riktning). Take keysaren j morgon all the sivärd j rike
hans äre och wendä opp ivddana a allom them
KarlM (Ver) 20: 19 (El 21: 20). (S:ta Agata)
häktadh j mörka stwffw ällir törne, sargadhis aff
järnspikom, wändis hon (volubatur) j them
hwas-som wddom Sp V 233. en thera takiroc vändhir
barnit vppasidhona SkrtUppb 264. — i bildligel. andlig
mening. Wänt them ey til thes helgha mandzins
Johannes wanhedhir oc siwördho Hel män 179. Thy at

then twnge them kan hända, tha wändcs al skyllen
pa mych GPM 2:15 (15 05). 3) (i tankarna) syssla med,
tänka på. Hänna ythersta tima ok armodh wardhir
wärra (än) hänna förra onda, hwilkit onth wardhir
allom them som äru wändhna til renliffivit (de
qualibet conversa) SpV 470. 5) förändra, förvandla.
Nu kom wäder hwast aff hafueno och wende
hal-lenä swa som myllno hws KarlM (Ver) 14: 14. tha
skall han trolika ther tiil hialpa at jak myna
päninga ma j thet gotzet wenda Svartb 379 (1439).
Jtem finnes och kellor ther then krafftene haffwe,
ath alltt thet ther i kommer och ther bliffwer
wändcs i Steen PMSkr 593. stenen wändes i kalk
ib 595. 6) översätta, överflytta (från ett språk till ett
annat). Arom effter gudtz byrdh thcnn saga
ivendh er ... Gyll år (1970) 599. honnom som thetta
om wende ib 604. Eufemia drötning ... lät thässa
bokcna vända swo aff walske tungo ok a ivart mal
Iv (ed. Noreen) 6435. 10) förfoga över, föryttra, at
sclia, byta, skypta oc allaledhis ivända SD 10: 111
(1372). Jach ... kennis ... mik gifwit... hafwra ...
Birgitta Magnussadotthir ... hundradha markir
sivenska päninger i swa mattho ath jach skulde
wändda hänne the for: da hundradha markir SD NS
3:50 (1415?). Thy affhändir iac mik... thenna
for:da gardh ... swa thet thesse fornempdo abotin
ok conuentet moghu honum styra, wända, skipta
ok allom lundom skipa, som them sielfuom wäl i
nögher SD NS 3: 507 (1419). II. inträns, vända sig,
ta sin tillflykt. RK 1: 2152. — vända sik vända sig.
(Han) wende sik om och sa til liympna KarlM
(Ver) 98: 7. vänd thik fran thinoin ägnom vilia
SkrtUppb 225. Oc ivände sik til Ihesum Christum
oc sagdhe ... SvKyrkobr 53. ey skulu the (o: som
äro i hälvetet) fförmagha röra sigh älla wändha
äpther sinom wilia JMPs 5 8 3. — refl. vändas 1)
vända sig, röra sig. Thet är nogli oppinbarlikit alla
thinga, ok scriffthinna omgangh wändas (revolvi)
widh thwänne axil som är antiggia aff naturinna
älla fornyilsenne... Annan axillen math thu
wndhirsta människionna athirlösn, j hwilkins
frälsilse skikkan wändhis (versatur) alla scrifftinna
skikkan SpV 45—40. ib 146. ok j andelike skodhan
wändis (versatur) gudz kärlekir, swa som dörin
oppa hakomen ib 227. Salomom ... wändis for
kötzsins lusta skuld ok kärlek til aff gudhin ib
447.2) vara vänd, vara riktad, all säd triffz helst pa
slättom akrom som wändas moth solenne PMSkr
211. gethahwsit wil wändas til nordhan ib 217.
3) röra sig, vara verksam. Bir 1: 69. (Han) berätte
thorn opinbarlika thet som vändis j hans hiärta
Prosadikter 87. 4) vändas, förvandlas. Seer thu til
hwilka stora glädhi jomfrunna koor wardhcr
bwdhin, hwilkins gudhclikhct altidh wändis
(versatur) j thakkan, ällir nadhinna görilsom SpV
37. Thu bedhis thet som fwlt är aff hälghom
betraktilsom ... wändhis som j enom döra haka ib
253. 6) förändras, förvandlas. Omnia bonis
coope-rantur in bonum. Enkte är thet godhom wändhis
ey til godho Mecht lei. — vända atcr upphöra.
hwilkin borgamestare ellir fogodin som ecke
korn-ber til radzstuffw, förra än radzstuffw klockan
ivändher aather ath ringia iij:e (tredje) tijdh STb
2: 163 (1486). — vända i gen vända tillbaka, än the
wända snart j gen at skipta gozit oc rikedomana
Prosadikter 42. — vända um träns, vända om.
Vänth om stubben tha skoret är the fetna iorden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/1107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free