Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väriaiide
1098
värkning
diäflenom ... thänna wäriane lof f uadhe han os ...
Thänna sama wäriana ok nadhena bekende sik
thännc sama propheten Jeremias haffua vntfangit
MP 4: 200. the wärian j thera handhom som fatigh
folk skuldhe trösta oppa är them nw wordhin til
största räddugha ib 5: 121.
värlande m. L. försvarare, androm flerom som
clostersins wäriande och forswarare skulde wara
MP 4: 254. —- Se också Sdw 2: 1334. — Jfr
kirkio-väriandc (-väric).
värk n. L. 2) verk, arbete, resultat, produkt. Han
hauer giord oss her i Stokholm et wärk, tesliges är
ecke i tesse iij righe subtile giord, wel ludande oc
wel formeret som thet staar her for ögad FMU
4: 330 (1469). Mattis Finnes staal til verkit, ther
pa stadzsins tompt staar STb 3: 453 (1499). ä som
wärkitt siunker i vgnenom, tå legges annet fatet
titt medh kool och annet PMSkr 629. 3)
belägrings-verk. Driffwande werk jn til mura. Mangskona
driffwande werk oc skärma pläghas j stridh ...
Tcstudo är eth driffwande verk pa stark hywl
bygth ... oc thet werkit driffz in til mwren, swa at
mennena ärw jnnan j ... inne j thet driffwandis
werkith PMSkr 167. — Jfr alkimista värk; bol-,
dags-, eke-, (jra-, hof-, klen-, kranza-, lät-,
nidhlngs-, orglia-, pala-, pram-, rcse-, spar(r)-,
säter-, vcdhcvärk.
värka (impf. värkadhe. part. perf. värkadher) v.
L. 2) verka, åstadkomma. Thy at gudh fadher satte
i hänne wälsignadha qwidh Christum, Hwilkins
lidhamot wärkadhe thän hälghe ande SkrtUppb
115. han war wärkadher oc samman sätter aff
aldra bästa mästara ib. 335. Jhesus Christus...
wärkadhe thässen thio gaghnen ... som hon
haffdhe thöm siälff giorth ok wärkadh ib 364. görandis
mik wärdhogha til at taka thätta liffuandis
brö-dhit, hwilkit thu wärkadhe j renasta jomfrw Marie
liffue SvB 20. seegh iordh biandett medh watn
wärkas j thätan steen ... såssom alskons diur
wärkas oc wäxa inwertis i modrenes lijff PMSkr
593. Dagh likwell haffwe ey all watn krafftt, så att
aff them kan wärkes stener. Jtem Christallus
wärkas af ijs på liögom Bergom. Jtem i skyn wärkas
och Stener ... annor tingh, aff hwilkom malmen
skall wärkes medh watnena i bergcna ib 593.
Qwecksölff och Brennestenen ... aff hwilkom
alskons Malmer är werkadher öffwer alle werldene,
ty heten som är i Jordene wärker aff henne och aff
watneno Qwecksölffritt och brännestenen ib 595.
Och j Bergom och wåtom rum werkas yfftherst
malm ... ingen malmer wärkas ther aff. Och gullitt
wärkas gerne iblandh sanden ... Jtem Alchimistä
the warka sitt gull och malm i samme motto som
naturen wärker ... Jtem Sölff finnes i mångehanda
måtte ware wärkatt. Stundom finnes thet wärkatt
i Stenbergomenn ib 604—605. Sölff är aff
qweck-sölffuena wärkatt ib 618. Jtem Sölff finnes i
Jordenne ... wärkatt aff mykitt Quecksölffwer.
Item stundom finnes Sölffuitt aff naturcnne
wärkatt ib 619. 3) göra till föremål för verksamhet.
huilken som ther nagan tijdh pa thalade eller
verckade j theris liffstijdh STb 3: 449 (1499).—
♦värka sauian förena, sammansätta. Qwecksölff och
Brennestenen, hwilken twenne naturer haffwe
samman wärkatt PMSkr 595. Bly haffwer swåra
wicht, ty thett är tätt och aff mykla wäsko wärkatt
samman ib 616. wärmen är mechtiger wärka
wäskona samman ib 648. — Jfr saman värka; a-,
forvärka.
värkan /. verk, gärning, aff thäss liälghandz
wärkan SkrtUppb 235. bliuandis jumffru ok
mo-dher aff thäns hälgha andha wärkan ib 361. them
dömpde oc jak epter thy nempdhen ransakadhe
sama saka til iij märcker fore wärkan Svartb 434
(1449). — Jfr a-, banda-, valdsvärkan,
värkare m., se dugsvärkare.
värke m. L. fiskeverk. piscarium vulgaritcr dictam
werta (fel för: werca) in Flötasund SD 2: 186
(1295); se J. Sahlgren i Namn och Bygd 3: 92. mz
enom werka j Liknes bekke oc j wärka j Liknes
förse oc try becka (?) wärka a Leknes lwndom
DalHembf TIO: 17 (1384). Thessa ära luthägendhe
j Lecthis werkom: först prestin ij merdha rwm j
nidhre werkom Svartb 201 (1390?). RP 2: 175
(nr 2433, 1389). skal hwar före sino landhe haffwa
wassa oc wärka Svartb 251 (1412—17). I wärka for
X marek päninga SD NS 2: 564 (1420). ok thär
medh förhindras en värke i änne for landabonom
VKJ 108 (1480). Jfr Fataburen 1819, s. 86;
I. Modéer, Småländska skärgårdsnamn (1933), s.
179 /., F. Askeberg i No B 32: 193. — Jfr fiske-,
löndavärke.
värke n. L. arbete = värk 2. Lasse Larensson iij
march ortug mindre for werke oc fong til
puluer-makaren SSkb 2:36 (1517). — Jfr a-, bol-,
brädba-, dags- (dagh-), eke-, hand-, hof-, klokko-,
pala- (pal-), standil- (standera-), undir-, ut värke.
♦värkeliker adj. verklig, huar eder nåde wil
werdes betenket haffuer eder nåde fåth werkelig
hielp af kyrker oc kloster i thetta stikt HSH 13: 46
(1524? Brask).
värker m. värk, smärta, pläga, mädh största
wärk oc swidha SkrtUppb 335. hwar haffue sin
schade och werck, som fangit hade STb 3: 377
(1498). — Jfr ben-, buk-, hiärna-, hiärta-, hovudh-,
ikta-, liuska-, pino-, saröka-, sino-, spina-,
svidha-värker.
♦värkhors n. arbetshäst RP 2: 356 (nr 2966, 1399).
värkhäster m. arbetshäst. Een stalsvven som
waktar wärkhästana Småst på Fsv 2: 161.
värkia v. 2) värka, göra ont. tik wärker ok swider
j allan annan dagin MP 4: 14.
värkilse, s., se samanvärkilse.
värkis adv., se thäsvärkis.
värkmästare m. (efter Mit. werkmester m.) förman
för ett hantverksskrå, ålderman, hwar cohors haffde
... ämbetzmen ... somme smedher, timberman ...
wärkmestara, hoffslagara PMSkr 135.—ss
tillnamn, yrkesbeteckning, de Johanne verkmester
HL 1: 24 (1427). Hannus värkmestare ib 1: 30
(1432), 44 (1441). tha spordom vi Jöns verkmestir
til ATb 287 (1468). sades Jeppe vergmestere
borgamestarcs breff vijdh makt STb 3: 467 (1500).
— Jfr N. Ahnlund, Stockholms historia (1953), s.
303 /., 490. Se även Sdw 2: 335. ♦värkmästara
driingcr m. Samma dach Pedher Pedersson zacer
fore verchmestare drenger han saar giorde xij
march STb 3: 231 (1495).— ♦värkmästara husfru/,
verchmestcre hustrvn scal giffue Jöns screddere
sine iij mark STb 4: 138 (1506).
värkning f. verkan, heten brenner bortt thett
som hindrer werkningena PMSkr 598. ey kunne the
tuenne delerne fulbordelige i wärkningene saman
föghias ib 622.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
