Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värkstadher
1099
viirrc
•värkstadher m. plals för ett fiskeverk (jfr värke
m.). och alla the wärcka, the aff Kuockala haffua i
then öfra forssén skulle upkastas och rensas,
för-uthom kyrkkioherres i Lempele wärkstada, som
han i then öfra forssén lagliga fångit haffuer ... och
att the aff Kuockala skulle sig byggia til
wärk-städer från gambla qwarna stade nedan för bronna
FMU 4: 137 (1458, avskrift).
värkstadher m. verkstad (efter Mit. werkstede).
stode Alexander och lot Laurens verchmcstere vp
alt vcrktygit quit bade lijtit och mykit, som ther
war j verchstadin epter hans hustrv modher STb
3: 402 (1498).
värktyyh n. verktyg, arbetsredskap, sina hustru
gaff han alla the lösöre i husith war meth werktygit
SJ 2: 285 (1495), jfr STb 3: 259. stode Alexander
och lot Laurens verchmestere up alt verchtygit
quit bade lijtet och mykit, som ther war j
verchstadin epter hans hustrv modher STb 3: 402 (1498).
Tesse stode fore rettin och sade sigh ware offuer
sama forlichan ... och alla verchmestarana j for:ne
embete til ewerdelig offuertalit bade om verchtygh
och arbeydhe ib 3: 406 (1498). stode Alexander och
bekende sig welfornögdan ware fore alt verchtyg
och arbethe epter hustrv Cecilia fallit war ib 3: 406
(1498).
värld /., se väruld.
värma v. värma, först twaas mädh wathn thet
faareth. sidhan smöryes mädh win oc olyo wärmpth
samman PMSkr 215. — refl. värmas fe(r)ueo...
upsiudlia vk vermas GU C 20 s. 263.
värme m. värme. Thy at han hafuer ... vermän
aff eldhenom SvKyrkobr 135. hithin eller värmen
ib 122. värmän eller hithan...j hithanom ätter
värmänom ib 123. Hwat ey fornöthis thär swa som
j hetasta wärma Sp V 150. wermen bliffwer inwertis
i sandenom PMSkr 604. wärmen är mechtiger
warka wäskona samman ib 648.— *värmis eldcr
(värmeelder) m. iak wänte idher frosnan heem at
koma, oc wärme elder war ey til redho, tha hog iak
aff thet trädh Prosadikter 138. godh troin amma
haldhir sith barn gärna varmt fore frost oc köldh oc
vptändhir thy en wärmiseld SkrtUppb 267. —
*värmis kolelder m. wi vptändom thy warom härra
en värmis koleld andelica j hiärtans vngne Skrt
Uppb 267. — Jfr sol-, stuvuvärme.
värmsker adj. värmländsk (isl. vermskr). äpter
rättom värmpskom laghom SD NS 2:711 (nr 1811,
1413). Jfr vermsk lgg DN III: 308. Om ordet i
Magnus Erikssons Skara stadga (SD 4, s. 407 /.)
se G. Hasselberg i VgFornmT 5: 3 (1944), s. 51 /.,
7 8 /., Å. Holmbäck i: Magnus Erikssons Landslag
(1962), s. XVII /.
"värmslakälda /. varmkälla (Isi. vermsl n. pl., No.
vermsl Aasen), oc saa långt östher wt meth aannä
til teess een wärmslakälla tagher weed VKJ 57.
värn /. L. värn, försvar, propugnaculum värn ok
forborgh GU C 20 s. 495. attande (högfärdens
trappsteg) är wrsäkt oc wärn j sinom lustom Sv
Kyrkobr 353. tha war schilles j stor wadhe stadder
oc myket trotther oc horkade tha nogliga bära
wärn for sig Troj 177. affwan vm portana oc alla
sidhor warj skittohol oc byssobaardha til ath göra
wäru PMSkr 164. thessa verne thre Småst på Fsv
2: 8. 3) skydd, tillflykt, säkerhet; beskydd. Op unde
wara wärn SD 10: 134 (1372). vti wora konungxliga
wärn, häghn ok beskirmilse NMU 121 (1449).
han är waron wäria ok wärn for diäflenom MP
4: 200. hänne til warn oc hughswalilse Mecht 268.
7) bröstvärn (på borg el. fäste), murana waro aff
clarasta gul, alla plankor oc wärna aff dyrasta
stenom Prosadikter 80. the qwinnonar som barnit
skullo waktha gingo alla wppa wcrnena at se dyust
ib 182.—Jfr fädhernis-, land-, nüdli-, tliakviirn.
värna v.L. 1) skydda, försvara, at thu värdhogis
... sända hänne (dvs. själen) [thin] häiagha ängil,
hulkin hona varndhe af allo diäfla valde SvBöner
145. Jak bidher thik... at thu mik wakte oc
wärnc fran allom dröwilsom ib 285. Saphirus är en
dyr sten ... stryks han wm ögonen, tha wärnas the
för koppor PMSkr 4 88. hwar man werne sin gäst,
ner han i stadhin komber, ath han legge sena
werio heema i herberget STb 1: 471 (1478,
burspråk). — Jfr be-, forvärna.
vürnan /. försvar, wthräkkhiandis them sina
hälgha höghra hand, til hiälp thera loffwan ok
wärnan (protectionem) medh allo godho Mecht 307.
värnare m. försvarare. Causidicus ... domare
forspräkare ok wärnare GU C 20 s. 89. Thässe
ärlegasta sanhetzsens wärnara ärw oc swa som
Josue JMPs 521.
"vürnyrind /. försvarsgrind, hon ma klosterfriden
nywta, tha hon kommer in om klostrets port vihd
gatunne, eller inom then värngrind (/is: vänrgrind).
L.Bergström, Arb Kr 86 (1476).
värnilse n. pl. el. f. sg. försvar, beskydd. Oc thit
helghakors tekn til wärnilse mote minom owinom
SvB 87. Mith sigherlika kors tekn skal jach fore
hanom säthia til wärnilse ib 179. thy skulom wi
gudz likarna ära til styrkilse oc wärnilse (för:
värnilse) SvKyrkobr 38.
värning /., se förvarning.
värnlös (värlös) adj. värnlös, läten mik ekki nw
fatiga wäärlööss qwinna lenger wara rätlosan
FMU 4: 459 (1476).
värpa (part. pret. vorpin, vorpit) v. värpa (ägg).
wm waren plägha hönorna mästh werpa PMSkr
253. rwm thär hönsen skwla wärpa ib 253. när
ägghen ärw worpen ib 254. gasen werper första
gängen fäm äg ... när the haffwa ena reso worpith
... tha the wilya wärpa ... Oc är ytersta äggen
merkiande som hwar haffwer worpith ib 264. tak
äggen aff bono ther korpa haffwa worpith ib 468.
tak thet hwita aff äggiom färskom aff hönom,
gaasom äller andom worpen ib 519.—Jfr
kul-värpa.
värpil m., se muldvärpil.
värpilse s., se kulvärpilso.
värra v. L. förvärra, försämra, peio[ra]re värra
eller verregöra GU C 20 s. 425. tha fingos vidh,
värradho the sik Hel män 122. hwath häller thät är
wärrath äller mynskath PMSkr 23. —refl. värras
försämras, fördärvas, ta skada, thy kan sacramentit
j jungha mattho värras aff ondhom prestom
SvKyrkobr 168. oc theslikes daglika slcepit wärras
PMSkr 15. — Jfr J. Gussgard, To fragmenter
(1961), s. 27. — Jfr förvärra.
värre adj. komp., värster superi. L. A) komp. 1)
sämre, peio[ra]re värra eller verregöra GU C 20 s.
425. gläkt är gesta ögha, oc ää thes gläggare gestin
är werre ST 295. än thok haffde then hedne werre
lyten j thy wider skipte KarlM (Ver) 64: 17 (än tho
ffik hedne man i [thy] widher skipthe then wärre
lut El 65: 17). thiäna affgudhum thykkir mik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
