Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ämbar
1118
ämbete
även läm-. Ämbrat suaradhe hänna ängil for hona
Bir 3: 61. ämuäl äfte idhelika fasto KL 197. medh
xii dandemän, som tha i nämpdene saato, oc ämwäl
medh flere wälborna oc hedherligha män NM U 12 o
(144 8). ey at enast wakandis wtan ämväl j
sömp-nenom soffwandis ... j slikom athäffuom är opta
större synd iämwäl j hionalaghi än j siälffuo
enfalleligha kötzsens sambiand SvKyrkobr 346 /.
Giffwandis ey thäs sidher them hwilo äpther
är-wodhit ok än ämväl storan hwgnadh j ärfwodena
... wthan wpp högh them ok än ämwäl them, som
thu ser fafänga SkrtUppb 37. Ämwäl jak siälff,
sagdhe jomffru Maria JMPs 487. hon skuli loffwas
offwer alla hälga qwinnor, oc ämwäl offwer all
creatwr ... Oc ämwäl dyrare än alla ix ängla chora
natwr ib 5 37. Ämwäl ärw gudz stora
godhgär-ninglia lagdha j glömsko ... Ämwäl the hälga
kyrkios lagh oc stikth ... äru nw mästa dels
glömdh ib 465. Achilles ... sagde thet ämwäll wara
myket nyttoght Troj 211. och ämwäll stor bligd
oc skam ther aff kom ib io4.
ämbar (iimbor, embor, emmare) n. L. ämbar
(även som måttsbeteckning), iiii koperkätla, en ny oc
iii gamble, hwarthcra aff vi embor Inv cur Tynnilsö
7 (1443). Jtem ij art. for emmare, j öre for etick
Skotteb 436 (1469-70). Jtem jore for bögere oc
emmare ib 450 (1470-71). gaffs daxuerkeskarlen j
march til embar, trog oc skofflar til södre mwren
SSkb 2: 84 (1519). for skofflar, embar oc balior iii
öre ib 2: 121 (1519). Item 2 sela oc 2 ämbor VKU
140 (1570). — "ärnbars (jryta f. gryta som rymmer
ett ämbar, blandha thär til, stöt salth granth, swa
thet tw haffwer ena godha stora ämbars grytho
fwlla PMSkr 240. — Jfr gulämbar, miolka ämbar.
ämbete (em-, -bite) n. L. 1) arbete, tjänst, syssla,
sysselsättning; göromål, bestyr. Meretricium horre
huss ffwl horre gerning oc ämbethe GU C 20
(hand 2) s. 136. Solen, maanen ok stiernonar the
kennä hanom (Gud), thy at the oomskifteliga
holdha ok vitha theres rwm ok tilfliat embethen
SvKyrkobr 127. ey hafua the nampnen j hymmerikj
vthan äru thöm tilsette j verldena fore någre
besynnerliga saker eller theres gerninga ok embeten
ib 129. (Skepparen skall) skikka hwan batzman j
sin stad j skipeno, thär görandis thet ämbethe som
hwaryom befallas oc tarffwas PMSkr 8 8. Oc swa
som j menniskionnas krop hwar limmen haffwer
sina kraffth oc ämbethe ... oc ögonen kwnna ey
göra the ämbethe som höra til öronen ib 310. Aff
thet ämbetith scriffwande som är göra glas ib 559.
Bönder åtskilia kornitt ifrån halm, Bergzmen
vtsmelta aff stenomen malm, The Embetenn ärw i
Swerige bäst ib 591 (avskr). thet (alun) tiener ocli
är nyttigtt i mångehande konst, ämbete och
läkedom ib 644 (avskr). Ty borde konungen vtdriffwa
aff rijkena alltt thet folk som fåfengt ähr, ingen
embete brukendes ib 699 (avskr). 3) tjänst, syssla,
ämbete. Tholika köpslaghan nytiadho apostlane, ok
the som komo j sama ämbitit äpthir them SpV 124.
a nadhinna ällir ämbitsins wäghna 1632. äpther thy
han ser, skipar han liwariom sith ämbithe
SkrtUppb 36. hänne är antwardath swa som aff eno
ämbite at miskunna allom ib 22. 4)
gudstjänst,gudsdyrkan; särskilt om mässan; även om sakramenten
överhuvud. Wm morghonen äptir at alt war til ret
oc ämbitid som iordhafärdhinne tilhöre war lyktad
Hel män 156. Torpen ärchebiscoper wette them
embitä KarlM (Ver) 6: 9. En Torpin ärchebiscop
giorde ther ämbete ib (El) 7: 8. tha täktes troyanis
ath göra Apollinj eth högtideliget ämbethe oc offer
medh myket diwra dråp Troj 257. elden kwnne ey
tändes tiill thet ämbete (ojjer) ib 258. Nar thet
ämbethe (offer) giordt war ib 259. Se B. Berg i
Meijerbergs Arkiv för svensk ordforskning 13
(197 2) s. 11 /. 6) yrke, hantverk. Engin
ger-ningis man ma ella skal flere ämbete vppe halda
ella idhkna än enne handa gerning MESt Kg
21 (se Magnus Erikssons Stadslag i nsv. tolkning,
1966, s. xxvii, Söderköpings Lagbok, 1971, s. xix).
grytogywtaras ämbethe äller annor tolken ärw
snart lärdh. Men gardzmestaras ämbethe är swa
with oc obegripelikith ... jnge teslikes finnas som
tyäna til at lära thet ämbetith PMSkr 204.
Henrik groffsmit zaker iij marek fore tw embete
STb 1: 27 (1475). Henrik bergxman zaker iij
marek, ty han brwkar tw embeite ib 1: 31 (1475).
Peder bagge zaker iij marek, ty han brwkar tw
embete ib 1: 112 (1477). ib 2: 319 (1489). 7)
hantverksskrå. radhit ... stadhfesto thera ambitis skra
holkin som halder xxv articulos KTb 61 (1428).
remaslagharane j Kalmarnom ... beddos thet the
måtto widher ambit som andre gerningis män
j stadhenom ib (1428). athe engalunda wilde
tilstädia Laurens skreddare ath bliffua i embeitidh
STb 1: 116 (1477). tet Anders ... fornöye Clemet
smidh eller och embetit fore mannen han togh j
forswar vthaff theris hender ib 4: 67 (1505). Nils
gulsmets suen skal haffue dag til pinzdage at
hempte sig forswarelsse breff fran Lubec om tet
the kaste honum ffore her j embithet ib 5: 134
(1516). at the hänge theris jncigle medh mith
embetes oc mith conuentz jncigle nedhan for thetta
breff NMU 1: 158 (i508). — "ämbetes bok /.
förteckning över stadens ämbetsmän (i Stockholm från
1419). Embetes booken etc. Stadzins huartt åår
StÄmb 1. — ämbetes brodliir m. skråbroder, medlem
av samma skrå. Mattis finnes embetz brodher
Claues mechlare SJ 2: 181 (1490). thesse
effter-scriffne hans medbröder och embetes bröder
tygede, witnede honum j ögone STb 5: 228 (1519).
— "ämbetes cdher m. ämbetsed, ed att fullgöra sina
förpliktelser. Samme dag giorde Niclis scriuere
wägare sin embetes eed STb 5: 90 (1516). —
"ämbetes lös adj. utan syssla, arbetslös, jmmunis...
skatfri, nidotter, ämbitz lööss, last fuller oc lather
GU C 20 (hand 2) s. 13. — ämbetes man (em-,
-bites, -bits) m.L. 1) tjänare, tjänsteman; förvaltare,
ombud, fogde; ämbetsman. Om denna titel (mit.
emmetman, lat. officialis generalis) se S. Engström,
Bo Jonsson (1935), s. 123 f. KL 12 (1967) sp. 536.
Acomentariis... konungs ämbs man lagh vt
giffwandis ok ärande scriffuare GU C 20 s. 7.
kennis thu thet, ath thu haffwir ey hedrat the
helga kirkio ... ellir henne embitz män som tik
bordhe SvKyrkobr 258. iak är wordhin
männi-skianna forspräkare, ämbitzman oc medlare mällan
gudh fadher oc hänne. hwar en troen ämbitzman
han samansankar trolika sins härra gwl oc päninga
Mecht 99. Eller han (konungen) tilsäter ondha och
fåkota ämbetzmänn, huilke allmogen twinge
PMSkr 668 (avskr). medh swa forskiälum, at var
son förnämpder oc hans embetzman, herrä Niclis
Thureson, sculu os vtgiwa ... Rydberg Tr 2: 245
(1357). Jak Bo Jonsson ärlix första konung Albrictz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
