Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
änginstads
1126
änkia
her Abram wart halshuggen bewarade k. Erich sigh
inthe medh något thät han haffde thär, enthen skip,
wapn, werye eller andra haffwor ib 66 (1474-75).
Och engte forbryta ther medh mot K Cronan G.
Carlsson, Kalmar recess 14 83 s. 6 8. Tha skolo alla
tässa try rikesens jnbyggere widh theres ära trolige
til hielpa thet affwäria, och jnte forbryta ther medh
mot then eedh ib 70. tha war engte qwart i skippet
annat än saltid STb 1: 313 (1481). thet är mik
onth at giffua swa mykit for engte ib 1: 398 (1482).
jntet schule j ware myne hielp for vtan ib 2: 569
(1491). intet staden hanom skyllog SSkb 235 (i 508).
Thenne vi män gingha lag medh Lårens Tidikosson,
thet han enthe attha Swen Skrädare meer en iiii
skillinga JTb 77 (1481). Ther meder foor her
Joan sin wegh och kom jntet medh breffuen, som
loffuidh ok saght war STb 2: 223 (1487).
änginstads adv. L. ingenslädes. Än wthan honom
kan enghin stadz omskipte göra nakra forbätringh,
ok engrahanda göth kan täkkias SpV 452. fintz
thät ingen stadh i laghen Arvstv 48 (1461). Eodem
die bödz Käril Martinsson ... ath han skal
enga-stadz fara aff by, innan thes ath wor kere
höuitzs-man her Sten komber hecm STb 1: 333 (1482).
Samma dag Thomas Olffson zacer til xl marek fore
olaga köp och jngestadz borgere ib 3: 170 (1494).
the äre kranck och wanför folk baden tw, swa ath
the formechte jngenstades flytta eller fara ib 3: 191
(1494). Oc ey at enast äro the fornämpde articuli
engastadz a moot fornämpda reghlo
constitucioni-bus Småst pä Fsv 156 (1448). thy han (kejsaren)
haffwer jngenstadhes lydhno pa kesara dömithz
wäghna ib 3 35 (1519).
*änglisker adj. änglalik. Aff theres englesca
natura är j thorn stoor viisdomer SvKyrkobr 133.
änglisker (ängilsker, engelskor) adj. engelsk. Om
mynt: alt mith fasta godz som mik war tiill arffua
fallit epter myna foreldra, talande for xx angliska
nobla Svartb 332 (1431). saa ath gambla örtogin
skulde gaa fore x peninga och aaboen fore sex
peninga och ängleskin fore iiij peninga STb 1: 231
(1480). Om kläde: jtem tigio alna ängilst oc
hundrade alna vammal oc hundrade alna läreffth
JämtlDipl 305 (1450). (Tjuven bekände alt han hade
stulit) viij alna brwnth klede, en alin hwitt ängilst
STb 1: 23 (1475). Pedher Olsson skulde thermedh
(därtill) giffua forma Pedher smidh eth ängelskt
aaklede ib 1: 151 (1478). ok ther til hwar thera swa
mökit huit ängilst eller annat huit om vj öre alin
ib 2: 243 (1487). (Hon stod) wijd stocken, ath hon
Anders Jönsson hade leysk ok ängelst aff stolit
ib 4: 28 (1504). swaa mykit hwith engelst eller
annat hwit om vj öre alnen at the fanga theris
ltledebonadh aff SJ 2: 106 (1487). vij (= 6J) alin
engelskt frisen hans hustru til en kiortil ib 2: 166
(1490). tha sätte herre Halwardhir jn i rättin
1 mark pä:ga ... ok i stökke ängilst grat til ath
lösa then gardin i gen ATb 95 (1458). — H.
Hildebrand (Sveriges medeltid 1, s. 706) känner engelskt
tyg från urkunder åren 1452, 1488 och 1503.
*änglutcr m. ängslott, stycke ängsmark. Item för
1 ängloth wi saldom VKU 26 (1542). Item fru
Margareta, Axsel Nilsons, för sin herra 2 änglotta
ib 91 (1557). Item en ängloth ib 93 (1559).
*iingra lianda (änga handa) adv. inlet slags, se
under haml (Sdw Suppl s. 285). SpV 452 (se
änginstads). ok behöffua j ther om enkä händer mer
skötzmall haffua til oss Reuterdahl Kyrkohist
3: 2 s. 546 (1471).
ängsl f. ängslan, oro, ångest, j the glädhi, som
forsmaskolandis är, söndhirlösilse, j änxlinne
(tristitia) wanhopit SpV 15 9. kom oss til hielp j
allom warum dröffwelsom ok änxlom SkrtUppb
355.
ängsla f. ängslan, fruktan, ångest, oro. Cura
omsorgh läkedomer ok ängsla GU C 20 s. 160.
Anxietas ängsla ib 28. them som j blandh lastir äru
öppirsta, thet är högfärdhin, skörhet, swalghit,
girin, ängxla, wredhe, affwndh SpV 136. Tristicia
är dröfs hogx änxla j mothegang ... Querela är
medh hwilko hiärtans ängxla betees ... Timor är
medh hwilkom twäkande änxla födhis j hogenom
ib 140. Swa görs them ok enghin ängxla ib 483.
wthan mödho ok alzskona änxlo ... enghin änxla
ällir orolikhet ib 520.
ängslan f. ängslan, oro, ångest, bekymmer, vtan
alla kloka ranzakan älla framfolslika äxlan äller
disputeran MB 2: 331 (sannolikt fel för: änxlan;
jfr strax därefter: Än thet thin sinne offwirgaar ...
antwarda thet gudhi oc änxla ther enkte om ib
2: 332). Angustia änglan (fel för: ängzlan) ok sorg.
Angör änghzlan GU C 20 s. 24. Sins eghins kärlek,
jämcristins ledznan ällir änxlan SpV 159. Hwar
ängxlan sarghar illa wredhan ällir siwka hoghin
ib 150. änxlanna ok räddanna dom ib 313. ther
hon laa manga daga j stora ängxslan oc grath
Troj 70.
ängslas refl. v. känna oro, vara (bliva) ängslig,
orolig, bekymrad. Anhelare idest anxiare änglas ok
aastundha GU C 20 s. 23. Angustiare vel angustare
trängia ok änglas (fel för: ängzlas) ib 24. Aporiare
ärffuodha til sweeth ok änslas (för: ängslas) ib 30.
Om hon haffuir taladh ellir ängxlatz mot
wädher-lekenom ellir noghro andro sliko SvKyrkobr 343
(SkrtUppb 191). for gudhi skäluande oc änxliandis
MPFr 241.
ängslc m. ångest, ängslan, oro; lidande, nöd.
oppehaldin honum medh dröwilsse brödh oc änxla
watn MP 3: 298. Nw idhkas han aff glädhi, nw aff
änxla, nw aff dröffwilsom SpV 409. wthan änxla
ok omhoxan ib 520. aff hardha dödszens ängxla
SkrtUppb 335. enghen kan til ffwlnadz sighia,
liwadh sorg oc hiärtas ängxla thänna wsla qwinnan
tha haffde JMPs 407. (hon) tänkte j sinom ängxla,
at hon wille geffwa sigh til samma syndena ib 422.
— Jfr synda ängslc.
ängsleliker adj. ängslig, sorgsen, orolig, j thässe
matom kan jac ey Iiwa medh frögdh oc glädhi, vtan
hälder j ängslelighe sorgh oc dröfuilsom
Prosadikter 22.
ängslogher (ängslegher) adj. ängslig, bekymrad,
orolig, sorgsen. Accidia är änxlegha hogxsins fåfäng
orolikhet SpV 140. Änxloghir for hedhirgiri ib 160.
Swa som ängxloghe, tho likawäl altidh gladhi ib
384.
*ängsluter adj. ängslig, orolig. Anxius enslökther
(trol. fel för: engslotter, engsluter) GU C 20 s. 28.
änkcr rn. änkling (sv.dial. änker, änk). Han atte
en son medh sinne hustru ... Ok sidhan hon doo
tha war han enker Prosadikter 175.
änkia f. L. änka. en godh änkia häfde ena vägxsna
möö til dotter MP 4: 80. kirkionna änkior SpV 334.
takom athir före os wara änkior ... medh hon
änkia var wordhin ... mällan änkionar ... j blandh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
