Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ärve
1136
üskear
ürvc m. arvinge, thet sama Bursarydh är hänna
ok hänna ärfva SD 10: 48 (1371). affhender jach
mik oc minom ärffwom fornemda tompt HLG 1:
130 (1488).
ärve n. L. 1) gravöl, mässa till en avlidens minne.
J ärffweno takir hustrun oppa sik sin kostelikasta
klädhe SpV 331. Item eth ärwa meth x prester
SD NS 3: 15 (1415). 2) arv, ärvd egendom, mäktis
jak, min for:da hwsfrv äller wara arfua forescrifna
ärfwe, steenhws ok tompt aterlösa SD NS 3: 91
(1415). thet ärfue som han hafuer ärft äpter syn
frenda Brandh gulsmidh ib 3:92 (1415). Jönis
Laurensson ... skal göra eth ärffue epter then
dödha ib 3: 370 (1418). Olaff... schal behalda alt
ärffwe badhe hws oc jordh KTb 48 (i42l). tha
ärffwit giordis äpter Sigurd waar ffadher allo
go-dhc folke witerlikit JämtlDipl 289 (1447). the store
förstis fäderlighe ärffue Stora Nogord Rydberg Tr
3: 360 (1482). ena tompt, belegin pa Sudre malm ...
affsides widh Hanis Stwbs erffue STb 1: 228 (1480).
eth vpmurath stenhus, belegit ... nordan her Erich
van Lypens hws och erffue ib 3: 246 (1495). — Jfr
dana-, fädliernis-, lösöra-ärvc.
*ärvebalker m. L. ärvdabalken. som thät
yther-liga vttrykkis j ärffuo balkin Arvstv. 14. med
laghen som staar i ärffvebalken Vg Fornmt I: 8—9
S. 102 (1505).
arvedel (ärfdhadel) m. arvedel, arvslott, synna
brödher barna ärffuodeel SD NS 3: 505 (1419).
fore sin ärffdadeel JämtlDipl 256 (1441). forscrifna
erffwedeel löst och fasth SJ 2: 83 (1482). giorde
Olaff Eriksson sin broder ... myndog ok mäktogh
... ath lösa allan sin erfuedeel STb 1: 26 (1475).
och bliffuo bade endregteliga godh fore the
erffue-deelar, som Henrik wägenär äro tilfalne ib 1: 337
(1482).
♦arvegods (-goz) n. arvgods, ärvt jordagods, myt
rätta eghit erfue godz SD NS 2: 804 (1414).—
arvgods, arv. wthkräffuia och op ath bära ... thet
ärffue godz, som äpther henne fallet är ib 2: 862
(1414). alt saman mith afflinga goz oc ey ärwagoz
ib 3: 536 (1420). togh han och alth thet ärffogoz
som her Erik Thuresson atthe Arvstv 61 (147
0-f)-Jfr ärfdlia gods.
♦ärvebus n. arvgård. intil Sweders ärffue hws
SJ 2: 187 (1491).
♦iirveköp n. arvskifte, uppgörelse om arv. the
breffwen ... som lyddo vppa thet erffwe kiöpeth,
som giordes effter Olaff Eriksson STb 1: 247
(1480).
♦ärveliker adj. ärftlig, for thy at j the andhre är
spitälskan ärfueligin ällir gangande som annadh
arff SpV 146.
ärveluter m. arvslolt, del i arv. jak hawer
for-nempda Henrike vnt ok vplatet allan min ärualuth
i thöm gaardhenom SD NS 3: 227 (1417). thet war
een sorghfull erffuelutt hans hustru fik til werning
Dikter o. rim (1881—82) s. 387.
♦ärverike n. arvrike. Swerige är eij ärffue rijcke
PMSkr 65 8 (avskr).
ärvinge (arvonge) m. L. arvinge. En ärliken man
... som ey haffdhe ärffwingia oc ey husfru
Prosadikter 131. jac haffwer jngen arffwonghe siälffwer
Troj 98. tw bliffwer myn näste ärffwinge epter
meg j thetta rike ib 99. Climera theras rikes rättha
arffwonghe ib 2 83. affhendir jak mik ok minum
äruingiom thö samu jordh, ok eeghnar jak hana
förnempda härra Jönisse ok hans äruingiom SD
10: 44 (1371). then fornämpda Esbiörn eller hans
erfuingia ib 10: 135 (1372). vndir Jwar och hans
ärffwingia till äwerdelica egho JämtlDipl 18I
(o. 1420). vndher fornempde Kiätil oc hans
är-vingiä ib 246 (1440). then tidh Pedhir muramestir
oc hans hustrv ärffwinge ... waro alstingx
aath-skildhe om allan ärffwadell som thöm burdhe
op-bära äptir for:da hustrv Märittho A Tb 234 (1465).
vndher Olaff Ionsson oc hans arffwyngher til odals
och äwerdclighä ego DN 14: 103 (1477). vndhan
migh oc mina arfungha oc vndher them oc theres
arfungha ib 14: 120 (1484). Thij skil iagh for:nä
ocker wndhen megh oc mynä arwingh oc wndher
megh Peder Morthenson oc hans arwingh til
ewerdeligh eghä ib 14:351 (1524). — ärvingialös
adj. utan arvinge, for thy nw warder Franz äruingiä
löst KarlM (Ver) 44 (Prosadikter 265). — Jfr
sarn-ärvlnge.
ärvodha (arvodha) v. L. arbeta. Wthan ärfwodha
throlica oc hopas altidh a gudhz miskund SkrtUppb
26. Är thät swa at thu ... ser andra ärfwodha j
androm thingom ib 37. tak phisicam the konstena
ok ärffwodha j hanne SpV 356. Mädhan saa är at
wi här ärffwodhom ib 430. Annar medh oppinbara
ondo ärffwodar at dräpa sin jämcristin, badhe
ärffwodha the at swika ib 431. tha skalt thu altidh
tik idhka, ärffwodhande, medh hogh ok kropp,
j andheliko ärffwodhe ... ärffwodhin medh idhrom
handhom ib 440. Läthin ey ärffwodar hon, ey
haffwer hon ok hwilo ib 150. Min son ... hwar thin
mästara ... ärwodhadho mykit til at thu matte thit
liiff behaldha Prosadikter 215.
ärvodlie (arvodhe) n. arbete, thu skulle thiäna
honom j wadhelico ok wansamlico ok hardha
ärfwodhe ... hwilo äpther ärwodhit oc än ämwäl
storan hwgnadh j ärfwodena SkrtUppb 37. hwila
wthan ärffwodhe SpV 59. sin hwitlek faa the ey
wthan storth ärffwodhe ... at wi ey skulum hindras
aff them j warom gang, lop ällir ärffwodhe SpV
124. thet höre nw tik til at wägha ok forsla, hwat
gangnidh är meer j thinne atspörslo ällir ärffwodhit
ib 125. the sama haffwer ok ärffwodhe, nar
andhrom gar wäl ib 150. at människian medh idhkeliko
ärffwodhe ... skuli bedhas himilsligha äronna arff
ib 356. Swa händhir thet, at thän ... wardhir större
ok fäghre aff motgangsins ärffwodhe ib 409. läxen
lenar ärffwodhit, ok ärffwodhit temprerar sik
medh läxinne ib 423. hwat fruct the faa for sith
ärffwodhe ib 432. j wisdomsins stwderan ällir
ärffwodhe ib 440. aff andelike idhkan ällr ärffwodhe
ib 441.
ärvärdhogher adj. ärevördig, som hedrande epitet.
ock ther fore beetis til witnisbyrdh incighle
ärwerdughs manz herra Beyneke van dem Wolde
Gadolin Pants Bil 281 (1389).
♦ärvärdlioghct /. ärevördighet, som hedrande
titel. Thy bidher jak idher ärwärdigheth, thet i
willen wäl göra fore Gudz skul och for mynnc
fatighe bön skul FMU 3: 41 (1432).
äsia /. ässja, härd i en smedja. I Syon tha
op-qwekir thu eldhin, ok j Iherusalem gör thu äsiona
(caminum) SpV 4 8 3. thesse smedhsens vghn eller
äsya äru äuerdeliga dröfuelse SvKyrkobr 17 5. i
äsione PMSkr 63 3 (avskr). — Jjr gulüsia.
♦üskear /. åra av askträ. fore vj paar eskie aarer
SSkb 34 (1501).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
