Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äskebarn
1137
ätleve
♦äskebarn n. adoptivbarn, upplaget barn.
Adop-tiuus äskebarn GU C 20 s. 9.
*äskia f. ask, se matäskia.
äskia (äskiadlie, üskint) v. 1) äska, kräva, fordra,
begära, huilket breff borgamestarana pa äskiadc j
rettin STb 3: 403 (1498). (Svante Nilsson tilltalade
skrivaren Nils) och aff hanom eskiede tet breffuit
j retta fore the gode men alla ib 4: 131 (1506). at
wij tilkraffdhe och eskiade worde wtaff erlige gode
quinne ib 5: 276 (i520). äskct aff oss hyälp oc tröst
och godhe raadh GPM 2: 68 (i5ll). 2) tillkalla,
inbjuda, uppmana att infinna sig. är thet swa at the
vnkoma i nokor måtto ellir oc the koma ey i rättin
tha the eskas fore, tha skulo the sex gifwa vic mark
ATb 275 (1467). oc vilde bondin eska pa henne til
retto STb 1: 107 (1477). — äskia frain begära fram.
her Twre ... cskadhc sin jordabok fram Arvstv 22.
samma tijdh eskedc ... borgamesteren fram
breff-uen j retten STb 3: 102 (1493). — äskia igen
begära tillbaka, oc eskede aff honum (Sten Sture)
igen tliette höffuitzmansdöme, at han skulle oss
thet oplate Rydberg Tr 3: 455 (1497). en deel af
thenna almoghe hafve ätzskat i gän thet föge af
thet sölff utkommet war HSH 13: 55 (1524?
Brask). — Jfr pa-, til-, ut-äskia.
nspinger m. äsping, ett slags mindre fartyg. Thet
skal strax pa wägien j morgon med jecter oc espinge
STb 5: 329 (1520, Kop). Se Hj. Falk, Altnordisches
Seewesen s. 88.
ät /. L. ätt, släkt, stam. hon gaff the jord wt aff
äthinne Uppl Lagmansdomb 29 (1490). —
ättar-giäld (ättcgiill) n. L. en viss skatt i svealanden (UL
Kg 10: 2, VmL Kg 7: 5), Irol. vid försummad ledung.
(Skyddsbrev av konung Erik för Kalmar kloster:
klostrets gårdar är fritagna från alla utskylder; bland
dessa uppräknas) skipwist, spannämalä,
lethungx-lama, ätlägiääld, gingiärdh m. fi. RP 1: 99 (1357).
(Domkyrkan o. dess egendom är fritagna från alla
skatter) wlgariter dictis ledungxlama, skipwist,
spannamaala, ätergeld et aliis taliis Svartb 392
(1441). Trolles Jb 89 (2 ggr), VKJ 245 (2 ggr),
248, 250, 251, 253, 255 (1447—66). Se J.
Sandström i HT 1913, s. 9 /., C. I. Ståhle i HT 1941,
s. 211 /., G. Hafström, Ledung och
marklandsindel-ning (1949), s. 145 /., F. Dovring, De stående
skatterna på jord (1951), s. 13 /. — äUa(r)levc n.
ättejord. huilka pänninga summa iak samfelleliga
til gode nöya wpburith haffuer til ath inlösa mith
gambla atteliffue mik medh retta arff tilfallet är
epter ... Mattes Gotzstaffson Brasks Kopieb 27
(1510). Jfr nedan ätleve. — Jfr fädhernis ät.
äta v. L. 1) äta. (Vår Herre) gaff them allom
ätha ... them som ätit haffdo MP 5: 228. thän som
äthir thän swra winbära klasan ällir omoghna, hans
tändhir sliona SpV 146. Hon (högfärden) lather
thän wmfämpna thräkkin, som äthid haffwer
krydadhan mat SkrtUppb 36. folkit ... standhe vp
fran bordhe tha thet hafwer ethit ok drukkit epte
sinne nödthorp ib 222. kommen oc äthen mith
brödh JMÖ 156. — bildligt, thä äthä hwndä gärnä
annarss manss ärändä op GPM 2:120 (1502). Småst
på Fsv 2: 322 (Peder Månsson 1516). Munkin
tilbör liwarn dagh swa litit äta at han ey mättis
... äta litit at mannin skuli daghlika hungra oc
thyrsta, thy at een finz mykit ätande oc än
hungrande ... Annar ätir litit oc mättas ... han aat
medh brödhromin af kärleek. Swa manga dagha
Ordbok
aat han ey ... thär flere brödhir atö saman KL
228. Sporthe han abbotan, än brödhrene atö vm
thän dagh. Han sagdhe them haua ätit ib 229.
(Ärg) kommer till att spy, vm thett warder
ätitt medh honigli PMSkr 624 (avskr). 2) förtära,
fräta sönder, om swa är at j inbyrdis bithins ok
äthin (comeditis) hwar idhra thän andra, fornüthins
j ok hwar aff them andra SpV 151. Äther cldhen
sig siälffwer j grwffwonne oc askona aff sig ... thet
merker storm PMSkr 294. strax äther qwekselffwit
gwlbladhen ib 416. Falcones ... sidan äther thet
söndher alskona malm vthan gwl. Stötis thet som
pwlwer oc lägs pa dödköth, tha äther thet borth
dödköth ib 4 7 4. Stötis han mädh salth oc giffz
faarwm ätha ib 475. Phrigius ... Han dogher til ath
ätha aff dödköth j saarom ib 487. Smirillus är en
sten ... han äther oc bither them som filas mädh
honom ib 490. sarcofagus äther wp the menniskyos
likamma som lägias bcgraffna ... oc bindis then
stenen widher liffwanda menniskios köth, thaa
äther han oc thet ib 491. Oc ä som the kopar
kringlan äther sig jn j stenen ib 511. (Om
koppar-ärg) Men obrentt och otuagitt, lätes i ögon som
haffue hinno öffuan wäxste; och thett äter hinnene
aff ib 625 (avskr). Jfr SNF 52: 2, s. 49 /. — i
förbindelsen äta livcr ok lungo innan, förtäras av
grämelse, pinas, jac och thee gode män äthe bade
leffwer och lwnge innan BSH 5: 171 (1507). Th.
Hjelmqvist i ANF 23 (1907), s. 350. — Jjr upäta,
inadhkiitas; half-, mal-, ut-ätin.
äta n. mat. wi haffdom medh os brödh och wiin,
aff ra ok da ok ville swiin och allä handa nadhä til
dryk och ätä badhä Fredrik (ed Noreen) 1127 /.
ätan /. ätande, mal, måltid, thätta kan jak ekke
see ällir wndhirstanda, mädhan thänna äthanin
synis ändas SpV 251.
ätanda vara f. matvara, oc ther meth lialua
ätanda vara i lösa penninga SD NS 3: 228 (1417).
hon hade ... thagit ther wth hwadh henne haffuer
tecktz wth thagha, bade fisk, andra etende warar
STb 2: 530 (1491).
ätande n. ätande, mat. hon hafdhe
owirflödhelik-het j dryk oc mat ok ätande ok drikkande
(come-dendo el bibendo ... excessit) j oloflicom timom
Bir 3: 86.
iitansvaru koster m. matvaror. Män försth skal
thär aff wthdraghas the skiplönen oc kosthnadhen,
hwilken skiparen skwlle giorth oc haffth ...
wndan-takandis äthanswarw kosth PMSkr 21.
ätare m., se brödh-, fikona-ätare.
ätikia /. ättika. Acetum äthekya GU C 20 s. 6.
ätikkia görs aff pärwn PMSkr 329. Järn filas j
spaan oc wäthes wäl mädh rödho ätikkio ib 382.
j öre vtlagt för iiij känner ätike SSkb 2: 16O
(1520). — *ätikio fat n. fal med ättika. Acetabulum
äthekio fath GU C 20 s. 6. oxisalus ätechio fath ib
396. — *ätikio kar n. kar med ättika. Item för
ätikiokaridh VKU 99 (1560).— *ätikio salsa f.
ättiksås, ältikslake. Oxiganus ätekyo salsa GU C 20
s. 396.
-ätin, se half-, mal-, ut-ätin.
ätleve (ättlcve) n. ättejord. meth thy löste lion
sith ätleve ii Bursarydh SD 10: 48 (1371). (Sven
diäkn och hans hustru överlåter till herr Erik, prosten
i Västbo) alla the äghor och äthlewe (som de ägde i
Lykna i Odensjö sn) RP 2: 159 (1389). kom för oss
wälboren man her Birge Trolle riddare ok bödh oss
143
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
