Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ödhno lagh
1142
öglia
osigelika ärlekare oc bätre än Moysy tabernaculum,
som han giordhe j ödhnenne ib 5 46. — Jfr ödhkn.
ödhno lagh n.pl. ödets lag el. bestämmelse.
Ödno-lagh krypa ok stundom i skiwl RK 1: 3627.
öfläte (ofläte, öplätc, äfläte, etletc, öfflct, äfflet)
n. oblat, nattvardsbröd. j the litzla öflätina som
präs-tin giffwer tik ... Swa är gudz likarna j mangom
öflätom sänder gudh ok man ... (då de) see gudz
likarna j thelitzlo öflätina... j thy öflätena MP4: 82.
en qwinna som altidh plägade baka öfläte ib 4: 8 3.
Jtem for win och rökilse och öffläte ij mark Kumla
kyrkas rb 3 (1421). i öre för öpläte ib 66 (1493). för
vyn och effläthe xx öra ib 7 9 (1507?). Staffan
Vest-göte schal bliffue wijdh appostla altaredh medh
sin klerck, messe redc, egit vax, vin, och öfflete ok
forökie altare cleden, som til bör STb 3: 359 (1498).
Item iiij c öffleth for ij öre HLG 2: 83 (l516). Item
ii öre för äffleth ib 3: 136 (1529). — öflätis kaka /.
tunt bakverk, syltapäror, oraadh, öfflätes kakwr
Brasks Matordn 10.
öfning /. övning, verksamhet, sysselsättning (i sht
i fråga om askes). Thässen frestilse, öfning oc
ärwodhe, som j tolin til idhra tro stadhfästilse
Prosadikter 49. för än jak är wäl öfdher j andeliko
lifuerne ... thic tilbör blifwa j stridhene oc
öf-ningene ib 101. trem sinnom siw dygdher oc
öf-ninga, thär alle gudhz wini skulu sik öfwa wthi
thässo lifwe ... Hwilka dygdha öfninga i gudhz
nadh sanctus Johannes ewangelista hafdhe
SkrtUppb 117. hwadh hon gaar om daghin i
digho-men oc i thera öfning ällir i thera wanskilsom ib
423. hon ädhlas mädh kropsins öffning Mecht 229.
öfra v., se foröfra.
öfre (yfre) adj.komp. och överster (yverster)
adj.superi. A) komp. 1) övre, högre belägen (befintlig,
liggande), offwra täktid Troj 39. hon wilde tilbidhia
sin öffra ok sik wärdogharen SpV 32. hwar före
nidhertrykkias the aff öffre fingrenom (superiori
digito) ib 346. öfre garthin i Faghrult SD NS 2: 651
(1413). fäm oresland iordh i Brännö... i thöm
öffra gardhenum ... i thöm nidhra gardhenum ib
2: 460 /(1412). j yffrathorpeno nio fierdungxatunga
oc j nidhra thorpeno att atunga Bjärka-Säby 352
(1370).loth vpp...ena bartompt belegin westan mwr
then offre deelin näst nidhan fore Hanis skinnare
SJ 2: 20 (1476). 2) längre upp (frän kusten), längre
inåt landet belägen, i ortnamn: eth örtogh land jordh
ij öffrä Öknum ligiandä SD 8: 273 (1363). allan then
tridiunghen, som jach agher j ywrä Anynghos
Svartb 308 (1423). alle almogen i öffwer Satagunde
... oc i Sastainala sokn, offwer och nidher ib (Skokl)
368 (1439). 3) yttre, utvändig, utanpå, nidharsta
klä-dhin thät skal wara eth rent hiärta oc samuit ...
öffra klädin, som synlikin äru folke, är godh
äpte-döme SkrtUppb 271.4)senare (om tid), odhinsdaghen
nest epter yfra wara frw dagh SD NS 2: 690 (1413);
jfr ivirmer. B) superi. 1) överst, högst upp belägen, thet
trät... j hwilkins öffwersta (sunvnitate) war sötasta
frukt Mecht 137. J thässins thräs öfwersta skata
sither en fughel som kallas hustra SkrtUppb 121.
the öffwersta skiffwan skal löpa wmkringh PMSkr
504. 2) längst upp belägen, thet owersta torpit
SD NS 3: 187 (1416). fore then yffwarsta gardhen i
Tummatorp Vg Fornmt I: 2s. 48 (1461). —n.
adver-biellt: öffwerst a bärgheno Mecht 51. (Han sålde
halva huset) fryt och quit j öffuerst och j nederst
medher sin bredh ok lengdh jnnan iiij frya mwra
STb 3: 144 (1494).
♦öfterst (ytterst) adv. superi, oftast, vanligen,
mycket ofta, se opta. Gether födha öffterst twillinga
PMSkr 244.
öftirmera (yftirmera) adv., se öptirmera. Jfr
också opta, optarinere.
♦-ögdher, se gläg-, gul-, klar-, myrk-,
svart-ögdher och skcl.
ögha (pl.nom.ack. öghon. ögliom MP 2: 18 8,
207, 240; jfr 270, 271, 273; Su 276, jfr 472; S. Fries
i SvLm 1958, s. 154, 162) n. L. 1) öga, synorgan
(egentl, el. bildl.). Conniueo blunda ok nikka medh
ögomen GU C 20s. 139. Han wndrade oppa hennes
ögon som waro som twå skenaktoga stiärnor j
henna hwffwod ... wthan ath enasth beskodha
medh syn ögon Troj 62—63. swa som thu
människia formagh mädh ena litzla ögha ath see lankt
vth offuer ethaff MP 4: 82. som en människio kan
see mädh eno sina litzlo öga manga otaliga
stiärnor j sändher ib. Fäm äru menniskianna ytirmer
sinne, som är ... höra mädh öromen, see mädh
öghomen SkrtUppb 191 (SvKyrkobr 343). säth
Jumffru Mariam j thinom beskodelsom for tliin
hiertans öghon ib 355. lät vp thin atirlykta öghon
Prosadikter 57. sama öghon som nu see idhir, the
skulu oc tha see min herra Hel män 141. hans
öghon droghos wt aff hans hoffwdh SpV 4 34.
synen j öghomen SkrtUppb 193. (Du) gaff döfwm
öron oc blindom öghon SvB 51. Härra, lat wp min
öghon, oc tha maa iak see vndirligh thing
SkrtUppb 265. Loffua mjn öghom, thet är mins
guddoms klarheth. Loffua myn ööron, thet är min
miskundh Mecht 245. Per stadztienare medh ena
öghat (den enögde) STb 1: 10 (1475). Hans bagere
... zacer til xij mark fore the tw blaa ögon hustrvn
fick ib 3:461 (1499). — i bildliga uttryck: Jtem
seer vinträd mädh ypno ögha honom som graffwer
wm thet, tha bliffwer eth blinth hop til frwktena,
oc thy grawis, när ögat är lykth ather PMSkr 211.
jak fik ekke saa myket, jak wille stinge i mith ögha
BSH 5: 178 (1507). Oc gören wäl som wj förre
screffuom: hafven ögat pa thet Lutters partij för
rättuisaen skyll HSH 13: 55 (1524? Brask). Doch
bede wi eder, epter thet han är en ung man, at j
till nogon tiid wille haffue ögat pa hanum ib 15: 14
(1526? Brask). Doch öwer alt råde vi eder faderlige
oc jemwel biude at j haffue gud för ögon oc
synnerlig tilflykth til honom ib 14: 78 (1525, Brask).
godha ok lärda manna, som Gud fore öghon haffua
Svartb 550 (1486). skona gud och then hielge kirkie
och henne formannom haffwe ner for öghom
Thomas Varningsbrev (14 3 6) 7. — koma for (under)
öghonen komma till synes, bli uppenbar. Han
swarade at tet (dvs. brevet) skulle ey komma for
öghonen, epter jngen vilde tet til standa vtscriffuit
haffua STb 4: 131 (1506). Hwad tiende
(underrättelse, rykte) honum kom wnder ögonen, wete wij
ingen enchit beskeden ib 5: 329 (1521,Kop).—koma
under ögonen vara emot, uppträda fientligt.
(Borgmästare och råd lovar att vara kung Hans) aldelis
hörige och lydege ... ok aldrich emodh eller vnder
ögonen ... (ej) til schada, forfangh, e modh eller
vnder ögonen j nager matte ... Men hwat forbundt
...som for:ne wor keresta nadege herre... kan
koma til nytta och bestandh och ey vnder ögonen j
nager matte, schule her vtj ware oforkrenchte
STb 3: 344 (1498). Ytermera vort sama Erick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
