- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Necken 1880 /
32

(1880-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4. 15 Februari 1880 - Det Sköna. I - Praktiskt! (Satir) - Musikaliska underbarn - Lösning å musikaliska problemet - Prenumeration å Necken - Rättelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sina förmögenheters fulländning. Men
fattandet af ett ändamål samt ett
förhållande emellan medlen och ändamålet
inne-slutes icke desto mindre i fullkomlighetens
idé.

Man antager ett sidoförhållande emellan
de tre idéerna, det skona, det goda, det
sanna. Vi böra alltså uppvisa
skiljaktigheten emellan det sistnämnda och det
skönas idé. Det sanna är den fulla
motsvarigheten emellan föreställningen och
dess föremål. Det är följaktligen tydligt
att det sanna vänder sig ensamt till
förnuftet samt betingar uppfattningen af de
rena förnuftsidéerna, afklädda hvarje form,
hvarje sinligt förnimbar manifestation. Men
det sköna kan ses, kan beundras fast icke
begripas. Det sköna skiljer sig altså från
det sanna derutinnan att det är
oskiljaktigt från den sinliga manifestationen. Det
sköna och det sanna äro i grunden
identiska; men för att helt och hållet uppgå
i det sanna skulle det sköna afkläda sig
sin form: hvarmedelst det just skulle
förinta sig som skönt.

                                                (Forte.)

Praktiskt!



Ur en ännu otryckt kompositionslära.

(Satir.)

Vi skola i det följande visa eleven,
huru-ledes han med möjligaste största framgång
skall kunna komponera ett salongsstycke för
piano.

Titeln gör mycket till saken; den måste
först fastställas. Man välje någon icke så
alldeles utnött, t. ex. ’Springbrunnen’. Det
är rådligt att sätta titeln på franska, samt
tillegna verket en fröken eller eljes någon.
Alltså t. ex.: La Fontaine, morceau de
Salon composé et dcdic a Mademoiselle
Klim-per. På titelbladet låte man upprita en
fontän, exempelvis Molins fontän, eller, om
stycket afser äfven den utländska
marknaden, den stora fontänen i Herrnhausen vid
Hannover, på det att äfven sådant folk,
som inte spelar piano, må köpa sig denna
sköna vignett till erinran om der
tillbringade glada stunder.

Nu går man till uppskrifvandet af noter
för att musikaliskt framställa
springbrunnen. Det är då att rekommendera att först
lära sig utantill en annan komposition med
samma namn. Man kan då bättre fixera
sina egna känslor och skrifver inte
alldeles af, men låter beskedligt leda sig af
reminiscenser. Hufvudtonarten bör i
öfver-ensstämmelse med den glada karakteren
vara C dur. Taktart: 4 4. Först
fram-ställes hufvudkranens uppskrufvande genom
en stigande kromatisk gång från c till g ;
så komma fyra fjerdedelar a — det
droppar först, emedan kranen ännu inte är
alldeles uppskrufvad. Den kromatiska
gången fortsättes i 3 takter till e för att
genom den fulla oktaven antyda kranens hela
uppskrufning. Härpå skrifve man i
sex-tondelsnoter den brutna Cdur-treklangen
genom två oktaver uppåt, för att skildra
den uppskjutande vattenstrålen, så några
toner i åttondelsnoter staccato nedåt, för
att beteckna de enskilda nedfallande
dropparne. Vill man måla ljusstrålarnes
brytning, sa sätte man öfver dessa nedåtgående
noter prall-driller. Då nu vattenstrålens
stigning och dropparnes fall upprepas i
oändlighet, så ser man till att detta
sålunda funna ställe får följa tillräckligt
mänga gånger efter hvarandra. Men då nu
vattenstrålen ej alltid stiger lika högt, så
uttrycke man detta genom den brutna
treklangen i en, tre, ja till och med i fyra
oktaver. På komponistens känslor
behöt-ver härvidlag ej läggas några fjettrar.
Modulationen öfverlåtes åt den poetiska
bild-ningskraften. Karakteristiken blir
betydligt förhöjd, om samma tongång älven
uppträder i den parallela wW/tonarten, för att
öfvertygande uttrycka att vattnet, som
springbrunnen kastar, är sätt vatten. Detta
vore nu ledtråden till hufvudsatsens
musikaliska komposition. Vigtigt är att
uppfinna en effektfull mellansats. Ämnet är
hufvudsaken. Ar detta en gång funnet,
så framskjuta de musikaliska tankarne
kri-stallartadt alldeles af sig sjelfva.

Nu kunde vidare betraktelser göras
öfver den musikaliska framställningen af
guldfiskarnes muntra umgänge, eller öfver den
måleriska omgifningen, eller för den rikare
omvexlingen skull en solbroder, som af det
plaskande vattnet låtit inlulla sig i ljufliga
drömmar.

Låtom oss fasthålla den sednare tanken,
hvilken i sin kontrasterande egendomlighet
skall lemna oss ett öfverflöd af slående
momenter.

Tvenne Fdur-accorder i halfva noter
hafva att föreställa den festsofvande
drömmaren. Dessa ackorder förer man vidare
i hastigare rörelse upp- och nedåt, för att
antyda sofvarens ’timmerstockar*. Två
ga-miner väcka honom upp, i det de kittla
honom med ett halmstrå. Detta uttrycker
man genom en från oktav till oktav
springande drill. Ett crescendo kan uttrycka
att de lymlarne bli allt fräckare. Derpå
följer ett förminskadt septimackord i ff,
som kännetecknar den arme sofvarens
ångestskrän. Så repris på denna sats. Den
sofvande rusar upp och vill förfölja de
bortilande pojkarne. Genom synkoper, vid
hvilka venstra handen städse slår förut,
kan man träffande visa, hurusom
gami-nerne städse vika undan. Ett
förslagsar-tadt, fullgripigt ackord i ostrukna oktaven
som snart återupprepas i grofva oktaven,
kan bringa till uttryck den yrvakne
sofvarens staplande och fall.

Hvad nu följer låter komponisten ana
och skrifver en generalpaus. Derigenom
besparar han sig den fatala
återvändsmo-dulationen och kan straxt än en gång låta
höra första delen. Naturligtvis måste han
nu öfverhoppa vattenkranens uppskrufvande
och mot slutet genom ritardando och
ca-lando förbereda — finis.

Ingen åhörare lärer kunna bestrida att
icke kompositionen blir stämningsfull och
karakteristisk. Men en hufvudfördel är
obestridligen den, alt enhvar, för hvilken
denna utläggning af det famösa
musikstycket inte passar, kan tänka sig en annan,
alldeles efter godtfinnande — för fantasien
finnas alls inga skrankor.

Musikaliska underbarn.



(Slut från N:o 1.)

Jiossini, född är 1791, var redan
såsom helt litet barn en skicklig
ackompan-jatör (maestro al cambalo). Sexton år
gammal komponerade han en kantat:
Pianto d’annonia per la morte d’Orfeo.

Meyerbeer, född i Berlin år 1794, död
1864, återgaf å piano vid fyra års ålder,
i det han ackompanjerade sig med venstra
handen, stycken som han hört positiven
spela. Fem år gammal lät han höra sig
å en offentlig konsert, och vid nio år
omnämndes han af Musikalische Zeitung i
Leipzig som en af Berlins bästa pianister.

Mendelssohn-Bartholdy, född i Hamburg
år 1809, död 1847, spelade vid åtta års
ålder a vista all slags musik och skref
korrekt harmoniska satser till gifna basar.

Liszt, född år 1811 i Röding uti
Ungarn, var knappast nio år gammal, då han
i Edinburg offentligen utförde en koncert,
hvilken grundlade hans rykte.

Lösning å musikaliska problemet:



Bilda en regelmässig samklang af
durskalans al/a toner, samtidigt ljudande!


Nedanstående af signaturen

insända losning har. såsom varande den
bästa, blifvit tillerkänd priset. Densamma
meddelas här nedan, med uteslutande af
de fyra första takterna.

Bland öfrige lösningar ställa vi dernäst
den af signaturen Petrus, hvilken belönas
med 1/4 årgång af Necken.

Respektive pristagare torde för
Redaktionen uppgifva sina adresser.

Prenumeration å Necken


kan ske å alla postkontor, hos de fleste Herrar
Bok- och Musikhandlare samt i Stockholm äfveiv
å de större tidningskontoren.

                                                REDAKTIONEN.

RÄTTELSER.

Sid. 12. 1 tredje takten af Allegretto skall

1 stå återställningsteckcn för ess.

Sid. 21. I åttonde takten från slutet skall
sista basnoten heta Ass.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:57:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1880/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free