- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Necken 1880 /
108

(1880-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 16. 15 Augusti 1880 - Om befordran, af Orfeus - Krönika - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och göra vi det, så göra vi det
sjelf-villeligen.

På tal härom en liten näpen saga:

En ekorre satt i hasselskog. Der hungrade
han till döds midt ibland de ymnigaste
frukter, hvilka vinkande inbjödo honom
att pröfva, pröfva blott, fresta på med
sina ypperliga, enkom för dessa just
danade tänder. Dock nej, han trånade bort,
förgicks, dog, begråten af ingen.

Ej så olika med menniskan i förhållande
till hennes andespis: sanning, skönhet.

Men hvarföre valde vi till öfverskrift
ett ord, blottadt på all poesi — utom då
Hamlet uttalar sitt oförgätliga: ”herre, jag
saknar befordran”.

Ej tala vi här omedel barligen om dessa
olika förhållanden i sångargudens
offer-tjenst, hvarest den först upphöjes, d. v. s.
växer till i anden, som innerligast förmår
vare sig att som skapande eller utöfvande
eller begge, uppgå uti och införlifva sig
med det sköna sjelft uti allt högre grader
och sferer till en allt klarare och
ljufli-gare förnimmelse af den eviga, gudomliga
harmonien i dess himmel och till hvars
tolk han såsom skald i hänryckningens
stund viger sig och viges; —.nej, förvår
af homeriskt löje druckna blick framställe
sig här nu endast strödda bilder ur en,
låt vara, fingerad eller icke fingerad
all-daglig verklighet, hvilken, sammanstald med
den poetiska, erbjuder, tack vare
kontrasten, någonting synnerligen pikant och
uppfriskande.

På den jord, hvars andar föreställa ’det
yttersta af det yttre’ måste tydligtvis all
befordran försiggå i öfverensstämmelse
dermed.

Men som enligt hvad redan forntidens
vise iakttagit, allting vexlar härnere, så
följer deraf att grunderna för meranämnda
befordran äro i olika tidskiften olika. Men
som det återigen finnes en annan regel,
som säger att verlden, att historien
”repeterar sig sjelf’, så ha vi i och med det
samma för nämde grunder en beständig
kretsgång gifven. För sjelfva förloppet
gäller följande: 1:0 alla befordrande vilja
det rätta; 2:0 alla befordrade och icke
befordrade lefva under egiden af denna
rätt. Ursprungligen gäller förtjensten
såsom grund för befordran; men det är
just i och för utrönandet af förtjensten,
som så skiljaktiga metoder tid efter annan
göra sig gällande samt förorsaka nämde
kretsgång. Nu är det just den som är
intressant, men hvars skildring, ehuru
visserligen nöjsam, dock ingalunda är så
lätt som man skulle kunna tro.

Vi föreställa oss frågan gälla befordran
i musikfacket.

Den stora rundsvängningen, ”karusellen’
sätter sig i rörelse.

Vi befinna oss med vår uppmärksamhet
inne i första perioden.

’Granna examensbetyg’, uppdrifne i
antal till inemot hundradet, anses för den
bästa talisman.

Så fortgår någon tid.

Innan man vet ordet af är man inne i
andra perioden.

De granna betygens tid är ute; endast
minnet återstår och namnet:
’pappersme-riter’.

Vi kuska nu in i en tredje period,
hvilken kan kallas den myrlika flitens, ithy
att ihopsamling af röster der är dagens
lösen, nattens dröm. (Denna period kan
dock knappast så benämnas, aldenstund
den hvarken tycks ha början eller slut.)

Vidare: i fjerde perioden efterfrågas:
konstnärlig begåfning i och för stipendiers
utdelning; men sedan man trott sig finna
att stipendier ofta snarare skada än gagna,
börjar man svärma för helt andra saker.

I en derpå följande femte period anses:
kontrapunktisk skicklighet (hvilken nolens
volens får lof att gälla för den konstnär- ■
liga begäfningens raka motsats) böra
uppsökas och användas. Men som
nyromantikerna, som en Wagners jättesnille då
tyckas skola komma att beherska
marknaden, återföres man till besinning samt
inrättar sig tidsenligt. Sjette perioden är
rutinens period; ve den som då inte spelar
minst tio instrumenter samt aflagt direk- ’
törsexamen. Snart finner man dock till
sin ledsnad det öfvermåttan prosaiska i
denna period. Man börjar egna sig åt
någonting mycket mindre krasst,
någonting vida bättre: den andliga hymnen och
lofsången, och man utser en af landets
mest begåfvade romanskomponister för att
arbeta sig igenom dess
kronologiskt-kon-trapunktiska labyrinter. Derpå följande
perioder förlora delvis i intresse; likväl
bör märkas: perioden för svensk
haupt-mannianism, samt perioden för
Vegafest-marscher (då det neml. ansågs för
förtjenst-fullt att ha komponerat dylika).

Enligt kretsgångens lag väntas nu
följande perioder skola inträffa, nemligen:
den för hyggligt och gladt sätt; den för
vackra kläder; den för talanger; den för
icke talanger; den för ljusletta; den för
de mörklagda; den för de storväxta; den
för de spensliga; den för hofmannamanér;

’ den för alls inga manér, och så hela listan
igenom ända tills utgångspunkten uppnåtts.

Ser du, käre läsare, som du finner äro
chancerna många.

Men den som inte kommit på sin plats
han får trösta sig.

Ty då, efter ett nytt fullbordadt
om-loppshvarf, hans chance ånyo framträder,

då har han säkert alla redan länge sofvit
den rättfärdiges sömn.

Orfeus.

Krönika.

A Sverige. Hr Fr. Hedberg har under
sommaren för Stora teatern öfversatt
Wagners ‘Mästersångarne i Nurnberg’,
hvilken opera är afsedd att uppföras under
senare hälften af den med nästa månad
ingående säsongen.

Repetitionerna på ”Jean de Ni velie’,
komisk opera i 3 akter af E. Gondinet och
Ph. Gille, musiken af Leo Délibes,
hvilken opera likaledes är öfversatt af hr
Hedberg, börjas den 1 september. Rollerna
komma att utföras af fru Torssell,
fröknarna Sommelius, Ås och Karlsohn samt
hrr Ödmann, Ohlsson, Lange, Strömberg
och Sevon.

Mindre teatern har under sommaren
invändigt undergått en väl behöflig
reparation, i följd hvaraf den nu ter sig i ett
något mera presentabelt skick än förut.
Förstugor och en del af schweizeriet hafva
blifvit omtapetserade likasom ock
teatersalongen, som nu är dekorerad i grönt
med medaljongformiga oljemålningar å
väggarne, hvarjemte salongens tak är prydt
med sex allegoriska qvin nofigurer,
smakfullt utförda i olja.

Denna teater öppnade den 11 dennes
sina portar för säsongen medelst
uppförande af treaktsoperetten ”Karnevalen i
Rom’, med musik af Johann Strauss.

fl) Utlandet. Operan ’Mefistofele’ (af
Arrigo Boiti, Italienare född 1842)
komponerades 1 868; gjorde samma år i Milano
fiasko; uppfördes sex år sednare i Bologna .
och vann kolossal framgång; har i år
gif-vits å her Majesty’s Theater i London samt
prisas derstädes högeligen. —
Dersam-mastädes har i sommar uppförts ’Forza
del Destino* af Verdi. Samma mästares
opera ”Maskeradbalen”, (hvars ursprunglige
hjelte var Kon. Gustaf III af Sverige) har
uppförts nu i Berlin; derom säges bland
annat: Musiken i Maskeradbalen utvisar
redan tydligt komponistens sträfvan efter ett
allvarligare nytt uttryckssätt, sådant han
likväl först i Aida tillfullo har funnit det”.
— I Gloucester skall från den 7 till 10
Sept. ega rum den årliga stora musikfesten,
då programmets hufvudsakligaste del
ut-göres af oratorier af tyska mästare (nu till
ett antal af fem) dessutom mässor,
Pale-strinas ’Stabat Mater’ m. m.

E. NORBERGS PIANOMAGASIN

ÅLANDSGAT24

Stort lager af Tafflar, Pianinon och Flyglar till olika, men

billiga priser.

NORBERGS PIANOMAGSIN

ÅLANDSGATA(( 24.

Obs.! Hvarje nummer af Necken innehåller ny pianomusik till flerdubbelt värde af hvad tidningen kostar.

Lösnummer: 25 öre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 25 14:23:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svmusiktid/1880/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free