- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Necken 1880 /
117

(1880-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - N:o 19. 1 Oktober 1880 - Anmälan - Musikhistoriska bilder. Kina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:o 19

d. 1 Oktober 1880.

I hvarje nummer ett eller flere nya
oeli företrädesvis lätta
musikstycken för piano eller sång.

Utgifvare: ALFRED L.UNDGREN. Utkommer den l:sta och 13:de

i hvarje månad.

j5l OCKHOLM| JSAAC jV.ARCUs’ fiOKTH.-^ KTIEBOLAO. l88o.

Innehall: Musikhistoriska bilder, — Mendelssohn och
Paris. — Musik och Teater. — I Kungsträdgården, poem,

— Hvarjehanda.

Pianomusik: Balens drottning af Th. O esten.

— Urbs bsata Jerusalem.

Anmälan,

NECKEX utkommer den l:sta ocli lo:dc
i hvarje månad.

Med föreliggande nummer börjar
tidningens fjerde qvartal.

Innehållet skall blifva: porträtter och
biografier! Musikhistoriska bilder från
äldre och nyare tider; uppsatser i
estetik: musik och teater; inusikngheter
från in- och utlandet; hvarjehanda;
in. m.

Med hvarje tidningsnummer följer
ett häfte ny och lättspelt
pianomusik för hemmet.

Detta oaktad! är
prenumeratioiiskost-nuden för ingångue qvartal endast 1
krona 50 iire, postarvodet inråknadt.

Prenumeration kau ske å alla
postkontor, äfvensom hos Herrar Hok- och
musikhandlare samt å de större
tidningskontoren.

REDA KTIOXEN.

T

Musikhistoriska bilder.

Kina.

Vi finna hos kineserna, såsom hos många
andra folkslag, att musiken ursprungligen
egt nära gemenskap med religionen.
Kineserna, hvilka föreställa sig hela
verlds-alltets tillkomst genom himmelens och
jordens harmoniska samverkan, betrakta
naturens lif, stjernornas lopp, timmarnes och
årstidernas vexlingar såsom en stor
verlds-musik, den der alltid fasthåller sin en
gång bestämda taktfulla ordning och som
äfven sträfvar att inpregla hos menniskorna
samma noggrannhet.

I kinesiska historien framträder på det
tydligaste musikens nära samband äfven
till stat och författningar. Allt
musikid-kande står af ålder under statsuppsigt,
och det åligger en hofintendent att
öfver-vaka ”att ingen förordningsvidrig ton må
smyga sig fram’.

År 2600 före kristna tideräkningen
uppdrog den kinesiske herrskaren Hoangty
åt filosofen Lyng-ly att studera musiken
och ordna densamma. Denne slog sig
ned i det för sina vackra bamburör kända
landskapet Si-jung. Här, fjerran från
hof-lifvets förströelser, fördjupade han sig i
musikaliska undersökningar, anlitande i
sådant ändamål dels bamburören, skurne till
pipor af olika storlek, dels äfven vissa
underbara sångfoglar, såsom traditionen
förmäler.

Något senare eller 2270 f. Kr. lär den
berömde Schyn ha vid hofvet i Peking
inrättat ett ännu i våra dagar befintligt
musik-kollegium, hvars tvänne högsta
styresmän stå omedelbart under
kultusmini-stern och kallas ”den heliga musikens
ledare”. Under desse lyda fem tonsättare,
en förste och två andre kapellmästare,
tjugo musiklärare, två konstbildade
sångmästare jemte två medhjelpare samt
åt-skillige instrumentister.

Liksom andra inrättningar i Kina hafva
stelnat i sina uråldriga former, så äfven
med en mängd för de kejserlige
musik-makarne afsedde besynnerliga lagar, hvilka
af nyare författare tillskrifvas en
förvånande hög ålder, enligt Panlhier stiftade
för mer än fem tusen år ’sedan af Fo-Hi.
Så stadgas t. ex., att vid en hoffest de
musicerande skola intaga oföränderligt
samma ordning, med ansigtena vända mot
söder. Alla rörelser vid ceremonien måste
rätta sig efter musiken.

I kinesernas gamla musik användes
blott fem toner, nemligen f, g, a, c, d.
Deras skala var alltså i vår notskrift:

“ ~ " Såsom häraf

I -■-!=

it

synes hade kineserna ingen kännedom om
halfva tonsteg, utan använde de i stället
terser, hvilket ger åt deras gamla
melodier en mycket egendomlig karakter,
såsom vi inom kort skola erfara. Namnen
på dessa fem toner förråda tydligt såväl
den kinesiska byråkratisk-pedantiska statens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:57:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1880/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free