- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Necken 1880 /
123

(1880-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 20. 15 Oktober 1880 - Mendelssohn och Paris - Musikhistoriska bilder. Kina - Fredrika Stenhammar † - Musik och Teater - I tonverlden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

seum. Gounods exaltation befinner sig i
sin kulm. Han är inne i en Bachs
konsert, och alla de andra dela hans
förtjusning. Gounod, småningom mer och mer
bedårad af musik, föreslår att återvända
genom Rom i triumffärd; han hoppar
tvärs öfver häckarne och plockar
blommor i trädgårdarne för att bekransa
damerna; han klättrar upp i träden och
nedbryter hvar sin qvist åt männen.
’Inom sällskapet, skrifver Fanny, hade vi
tagit på oss en Macbeths animerade
skogs-fysiognomi och vi genomströfvade Roms
gator, sjungande, dansande, hojtande som
en hop druckna studenter; jag har aldrig
sett någon ung man, som roat sig så
innerligt, så grundligt som denne Gounod.
Jag vet ännu icke, om han har någon
talang, ty jag känner af honom endast en
liten bit, som icke betecknar så särdeles
mycket.’

Sådan var i sin ungdom, i Rom,
framtidsmannen, som skulle skänka verlden
Faust, Mireille och Romeo. Man finner
honom bland croquierna från hans tjugonde
år sådan han sedermera förblifvit: lågande
och exalterad. Man finner der i sin brodd
den religiösa melankoli, som allt då och
då bemägtigat sig den store kompositören
då han hunnit till ryktbarhet. I ett af
sina bref, der hon än en gång talar om
Gounod, betygar Fanny Mendelsohn, att
hans kamrater icke utan oro sågo Gounod
fördjupa sig i religiösa grubblerier; han
höll sig till ett Sällskap för förbättring
af menniskoslägtet genom den kristliga
konsten. Han öfvergår från den ädlaste
konstnärshänförelse till veka drömmener.
Är det icke märkligt att jemföra dessa
iakttagelser, skrifna år 1840, med Gounods
sednare historia?

Musikhistoriska bilder.

Kina.

Kineserna äro det enda folk, som redan
för årtusenden tillbaka varit i besittning
af såväl oktavsystemet som qvintcirkeln
samt en normalton. Äfven synas de haft
en aning om grundtonens förhållande till
sin qvint och qvart, ehuruväl dessa
intervaller ännu icke uppenbarat sig för dem
i betydelsen af tonikans öfver- och
underdominant. Rent spekulatift taget har deras
musik redan tidigt nått en betydlig
utveckling, men deras teori, innehållande
oräkneliga, af ängslig småaktighet dikterade
regler, måste i och för sig göra hvarje
konstnärlig lyftning omöjlig. Kinesernas
pedantiska skaplynne mäktar väl i viss
grad tillegna sig, hvad som är grundadt
på flit och sinnlig iakttagelse, men saknar
deremot all fantasi.

Synnerligen ovigt måste förefalla oss
det stora antalet tonarter, slutligen
uppgående till 84 stycken, hvar och en ägande
sin särskilda filosofiska betydelse.

Den äldsta kända kinesiska bok öfver
musik härstammar från 11 :te århundradet
före vår tideräkning. 500 år f. Kr. skref
en vän till den store kinesiske
religionsläraren Konfncius (Kong-fu-tsc) en
musikalisk kommentar. Från nämnde vise
grund-läggare af den kinesiska moralen och
filosofiska verldsåskådningen härrör sångboken

Schiking, af Ruckert år 1833 öfversatt
till tyskan. Enligt hvad den berömde
franske jesuiten och missionären i Peking,
Amiot, meddelar i sitt stora, år 1776 i
Paris offentliggjorda verk öfver Kina, voro
då icke mindre än 69 teoretiska arbeten
öfver musik kända. Ur flertalet af dessa
framgår, att kineserna intressera sig vida
mindre för tonförbindelser än för tonerna
enskildt, hvilket i hög grad påminner om
kinesiska språkets sönderstyckning i blott
enstafviga ord.

+

Fredrika Stenhammar afled
här-städes den 7:de dennes. Begrafningen,
högtidlig och värdig, försiggick sistlidne
onsdag i Clara kyrka.

Musik och Teater.

Wachtel-jublet har interfolierats af
sorgtoner, veka och rörande. Med anledning
af fru Stenhammars oförmodade frånfälle
har hela lyriska scenens personal i
närmare en vecka varit iförd sorgdrägt,
hvilken denna gång nog haft sin inre
motsvarighet.

Den fulla glansen af hr Wachtels
briljanta sångorgan gjorde sig först till fullo
gällande i Raouls pari i i Hugenotterna,
och en sådan bifallsstorm, som den efter
4 aktens duett har kanske ej på decenier
skakat stora teaterns murar. Också i
Wilhelm Tell har han intagit publiken
som Arnold. Hans sista uppträdande eger
rum i afton (fredag), som Raoul i
Hugenotterna.

Scenrepetitionerna å Jean de ’Nivelle,
eller som det riktigare kommer att heta:
Jean från Nivelle, hafva redan tagit sin
början.

I tonverlden.

Såsom ett minne af årets koralmöte
lära deltagarne häri ha för afsigt att samla
alla sina fotografier till ett album att
utdelas i ett exemplar till hvardera.

— Konungen har tilldelat läraren i sång
och musik vid Stockholms
folkskolelära-rinneseminarium, organisten vid tyska
kyrkan, hr L. A. Lundh, guldmedaljen ’ Ln
sut memoriam’’.

— Hr G. Norberg (j:or) har
hemkommit till Stockholm efter flerårigt vistande
i utlandet, der han studerat
pianofabrikationen. Den Norbergska pianofabriken, som
länge haft ett godt namn för sina utmärkta
instrument, kommer naturligtvis nu att än
ytterligare höjas genom att göra sig till
godo alla de nyaste framstegen i denna
branche.

— På hofoperan i Munchen forberedes
till uppförande ’ Vikingarne’ af J.
Hallström.

— Sällskapet Musikvännerna i Wien
börjar sina konserter d. 14 Nov. under
kapellmästaren Gerickes ledning. Som
solister medverka vid första konserten fru
Norman- Neruda, Leopold Aner och
Charles Hallé.

— Bland nya musikverk må nämnas
följande operor: I Moncada skrifven af
Marenco, skall gifvas på dal Firrwz-teatern
i Milano; Le partisan, af grefve Osrnond,
är ursprungligen bestämd för Théåtre
ly-rique i Paris och skall derefter uppföras i
Nizza; Främlingen af Karl Goldmark; De
begge flyktingame från Moskiva, af
Sci-pione Fenzi, är ämnad att uppföras i
Petersburg. Om det är ett italienskt eller
ryskt opus nämnes icke. — En ny
operakomponist har dykt upp i Italien, maestro
Burgio di Villafiorita, hvars opera Le
Notti romane är med framgång gifven i
Adria. —

— Vi ha i dag att anteckna den
märkliga nyheten om en qvinlig operakomponist.
Den ryske kompositören Sserows fru
har nemligen efter flerårigt flitigt arbete
fulländat en opera, hvartill libretton är
hämtad ur Gtitzkows Uriel Acosta. Texten
kommer att i Petersburg föreläggas
censurbehandling.

— Johann Strauss’ nya operett ’das
Spit-zentuch der König in’ har vid första
uppförandet i Wien gjort stor lycka. Intet
under att theatern var alldeles för liten
för alla dem som strömmade dit i afsigt
att till hvarje pris få vara med om
vagg-festen för den yngste af Strauss’ pysar.
Trots det, att ’spetsduken’ var i
musikaliskt hänseende än så fint och skickligt
sammanväfd, så lär man inte kunna
fördölja, att de melodiska trådarne äro
betydligt glesare, än man känner sig ha
rättighet att vänta af Johann Strauss.
Komponisten har, väl med afsigt, tagit ett steg
åt den franska operetten och dermed
betänkligt aflägsnat sig från Wienermarken,
hans egentliga musikaliska terräng. Hvad
han derigenom vunnit i finhet och elegans,
har han förlorat i temperament och
originalitet. Likväl kan icke sägas att
musiken låter intresset kallna. Hjelten i
operetten är Cervantes samt föregifne typer
af Don Quixote och Sancho Pansa. På
underbart sätt förflyttas hela sällskapet
från Tajos strand till Tejos, från Spanien
till Portugal.

— Petersburgs musikaliska verld har
med spänd väntan afvaktat gårdagen, då
Rubinstein skulle låta höra sin nya sinfoni.
Som i dag ångar komponisten i väg till
Hamburg, der hans opera Demonen skall
göra sitt inträde på tysk scen; dernäst
skall han på sin artistiska tourné för första
gången konsertera i Spanien.

— Arthur Sullivan har skrifvit ett
nytt oratorium, The Martyr of Antioch,
som nu i dagarne skall gifvas på
musikfesten i Leeds (den 13-.de och 16 dennes).

— Vienerkomponisten Johannes Brahms,
som tillbringat sommaren i landtligt lugn
i närheten af Ischl, har derunder skrifvit
två ouverturer för stor orkester samt en
trio för kammarmusik.

— I Spaa har nyligen ägt rum en
konsert, hvartill programmet upptogo
uteslutande belgiska kompositioner af
företrädesvis följande författarenamn
Simnan-der, Gevaért, Radoux, Rougé, Hutoy,
Leonard och Ed. Grégoir.

— Det nya operahuset i Frankfurt am
Main, hvilket nyligen med knapp nöd

| räddades undan en hotande eldfara, skall

] enligt senaste beslut definitift öppnas den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:57:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1880/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free