Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från in- och utlandet.
K. teatrarne. Bland nya arbeten, »om
iiro i fråga att muler den kommande säsongen
upptagas pä Stora teatern, namnes Sofokles’
Antigone, med musik af Mendelssohn.
Repriser iiro tilliimnade af Midsommamattsdrömmen.
Ke[>etitionerna pä de k. teatrarne böija den 24
dennes.
Teaterabonnement i Köbenhavn. Härom
liafva de stora tidningarnc haft att meddela
ät-skilligt, hvaraf vi önska i vär tidning fixera
följande: Dä vär k. teater lär ämna gifva
abonnemangsföreställningar blott tre gänger i veckan,
har k. teatern i Köbenhavn dubbla antalet,
oeli de 81 logerna iiro likvid alltid upptagna
redan vid s[>elärets I »Örjan, sä att teatern
der-igenom kan redan vid den tiden beräkna
ät-minstone ttllra största delen af sin inkomst
under äret. Under senaste spelaret gaf k. teatern
i Köhenhnvn 2ÖU föreställningar, ix-h af ilessti
voro 221 abonnemangsaftnar. Der uppfördes
50 stycken, nämligen 85 skädes|>el (27 original)
och 15 operor (af livilka 2 original); dessutom
8 balletter, 5 dans- och 3
musikdivertisseman-ger. Inkomsten af samtliga föreställningar var
(iil0,003 kr. De sammanlagda inkomsterna
upi>-gingo till 731,627 kr. Utgifterna stego till
704,031 kr., men underbalansen, 62,674,
up|s-kom till största delen genom de reparationer,
som verkstäldes, sä att den egentlig-a
under-balansen var icke fullt 2,000 kr. Utan
alxuinc-mang hade inkomsten sannolikt icke stigit sä
högt.
En Sängarfest, den första i sitt slag i
Danmark, tog den 5 sin början i Köbenhavn.
Dit anlände dä 24 af Jyllands sängföreningar
för att sjunga till sammans med 17 af
Köben-b.avns, sä att sängarskarorna lära räknat vid pass
1,400 man.
––4––
På Kasinoteatern i Köpenhamn Ixirjas
den 15 dennes en serie italienska
o|ieraförestiill-ningar med Ycrdis »Emani» till
introduktions-o|kts. Kfter »Emani» följer samme tonsättares
»I n liallo in maschera» (Maskeradlialen).
––+- —
Fröken (le Reszké, en af framlidna fru
Henriette Nissens-Salomans mest framstående
elever och numera ansedd som en af Europas
förnämsta sångerskor, bar nyligen afslutat ett
gästs|iel i Warschau samt skänkte derutöfver
hela sitt bonorariutn lör det samma, eller 35,000
rubel, till stadens fattiga.
Anton Rubinstein har ätervändt till
Petersburg oyh ämnar tillbringa sommaren pä sin
villa i Peterhof för att fullborda nägra större
arlieten. 1 höst tänker konstnären äterviinda
till Tyskland för att leda första representationen
af sin »Sulamitli» i Hamburg ix-li medverka
vid andra abonnementskonserten i Berlin. —
Ryktet har förmält, att Kubinstein i höst äfven
skulle besöka Stockholm <x-h konsertera bär,
hvilket torde ske pä resan till Hamburg. Matte
delta rykte förverkligas! Efter en sädan
musikalisk högtid längtar väl hvaije menniskovän i
vår hufvudstad och mängen äfven utom
densamma.
Franz Doppler, den gamle
liofka[x-llmä»ta-ren i Wien, bar träffats af ett slaganfall, ix-li
hans tillstånd lär vara mycket betänkligt.
Theobald Rehbastm, komjiositör till den
komiska operan »Don Pablo», som för tvä är
sedan gafs i Dresden, har fullbordat ett nytt
verk: »Das »teinerne Herr.» (text efter W. Hautt).
Operan är redan antagen för Stadt-teatem i
Leipzig och för teatern i Magdeburg.
Paris. Massenets nya opera »Manon
Les-caut» kommer att vid slutet af detta år eller i
början af nästa att gifvas ä Opera Comique med
Fru Marie Heilbronn i titelrolen.
London. Man umgås liiir med den planen
att under mista säsong gifva Wagners »Parsifal»
i Albert Hall, helt och hållet men blott såsom
konsert i form af en andelig kantat utan
kostymer och dekorationer eller något som helst
sceniskt arrangement. Körerna skola utföras af
Albert-Hall-kören. M:r Barnbv skall fungera
som dirigent; om utförandet pä sådant sätt är
möjligt synes mer än tvifvelaktigt, helst som
Wagners arfving.tr aldrig skola tilläta nägot
sådant och lagligt berättigande dertill således ej
kan erhållas.
Berlin. Om vilkoren för uppföringsrätten
till Wagners »Nibelungen» meddelas följande:
Angelo Neumann erhäller i ett för allt 20,000
mark; för livarje föreställning tillfaller 10 pret
af dagens inflytande medel och 5 pret af
abonnementet Kichard Wagners arfvingar.
— D:r Gunz, den förträfflige dramatiske
sängaren och romanssångaren, tlvttar sin bostad
från Hannover till Berlin efter att ännu nägra
gänger ha sjungit pä hofteatern i Hannover. I
Berlin kominer han att verka såsom
konsertsångare och öppna en sångskola.
— Herr Ferdinand Wachtel (son till
Theodor W.), som för närvarande åstadkommer
verkliga knalleflékter, i ordets rätta bemärkelse,
med sin »Postiljon frän Lonjumeau» bar afslutat
ett treårigt kontrakt med direktör Stägeman vid
I-eipzigs Stadtteater, i hvilket han tillförsäkras
mycket fördelaktiga vilkor.
Milano. Qvartettsällskapet bar som
prisämne för i år Ix-stämdt en trio för Piano,
Violin och Violoncell i fyra tempi. Af 44 insända
arlx-ten blefvo tvä erkända som prisberättigade,
af livilka det bästa hade till tipphofsmau Joseph
Martucci i Neapel, det derniist bästa en konstnär
från Berlin. Da emellertid enligt stndgarnc
främlingar ej fa konkurrera, vann det tredje i
ordningen priset; kompositörens namn (motto:
»cuore et arte) är ännu ej kändt.
––+––
Hamburg. Direktör Pollini förbereder till
nästa vinter några intressanta nyheter för
Stadt-theatern. Sä skall för första gången gå öfver
denna scen ».Sulamitli» af Anton Rubinstein,
»Colomba» af Mnckenzie <x4i »Der Schleier des
Profeten» af Stanford.
––+-—
Koblenz. Härvarande konsertsällskap bar
firat sitt 75-års-jubileiim. Det stiftades pä den
tiden, dä Koblenz hörde till Rhein- <x4i
Mosel-dqiarteinentet ix-li den i den store korsikanarens
tjenst stående prefekten Leray-Mamesia erkiinde
det den 7 April 18u8 såsom musikinstitut
under fastställande af vissa förvaltningsstadgar ix-h
nii‘ii anslag ur stadskassan. Den egentlige
stiftaren var en tysk Joh. Andr. Anschiitz (en
onkel till hoforganisten och hofkaixflldirektorn i
Trier), en fint bildad man, till yrket jurist, men
en äkta musiker, hvilken såsom pianist, snillrik
improvisator och tondiktare gjort sig ett
glänsande nanm i konsthistorien. Han förenade med
konsertinstitutet en sang- och instrumentalskola
till bildande af krafter för konserterna. Hans
efterträdare ha varit hans ene son (en kort tid)
och vidare Joseph Leuz (dirigent till 1865)
D:r K. Hasenclever, Max Bruch och Rafael
Maszkowsky, hvilken för närvarande är dess
direktör.
Bayreuth. Festsjx-len för i år afslutades
d. 30 Juli. Antalet lx-sökande ökades för livarje
gång, och den finansiella framgången säges vara
tillfredsställande. Utförandet bar äfven i år
helsats med bifall af Wagnerianerna. Främst
af de spelande stå naturligtvis Fru Materna och
den oölverträfttige Scaria (Gurnemanz), öfriga
hufvudroler innehades af herr .Siehr (Gurnemanz),
Winkelman och Gudehus (Parsifal), Fuclis,
De-gele (Klingsor) ocli Reicbmann (Amfortas);
fröken Malten Ixirömmes i Kimdrys rol,
blomsterflickornas kör har äfven i är varit förträfflig,
hvilket dock ej kan sägas om Gralsriddames
kör. Kapellmiistarne Levi och Fischer,
ballett-miistar I-Vicke ix-li inaskininästareii Brandt liafva
äfven detta år heilrat sig.
Dödsfall.
Boieldieu, Adrien, kompositör, son till »11 vita
Fruns* berömde tonsättare. B. skulle i dessa
dagar få en sin opera »Plirvne» uppförd å
Re-naissance-teatern. Han dog 90 år gammal.
Doppler, Franz, fliijtist och kom j k mist, född
i Lemberg ‘Vt» 1821, -j- d. 27 juli i Baden
nära Wien. Hans fader, som var liautlxiist vid
hofteatem i Warschau, gaf honom hans första
musikaliska undervisning, ix-li som fliijtist slog
lian sig sedan ned vid teatern i Pest. De sista
tjugufem åren verkade Doppler vid hofo|x‘mn i
Wien dels som soloflöjtist, dels såsom
kapell-iniistare ix-li balettdirigent. Af hans o pent, dem
han biiijade komponera i Pest, gjorde den
ungerska o|x-ran »Uka» största uppseendet. Ofriga
o]x-ror af honom iiro »Wanda» (i [»ilsk stil),
»Die beiden Husaren», »Judith», livartill
kommer musiken till balletten »Melusina», lian sista
säsongen, som väckte stort bifulK,
Fahrbach, Joseph, fliijtist och kompositör
för sitt instrument, d. ’/, i en ålder af 79 år.
Han var länge anstäld vid hofoperan i Wien
och förestod pä sista aren en musikskola.
Furberg, Friedrich, violoncellist,
sånglärare, organist m. m., d. i Dusseldorf “/«, vid
67 års ålder. F. har författat en violoncellskola
och varit mycket verksam som koin[xmist.
Leonhard, Julius, f. 1810 i Jainhau
(Sehle-sien) död i Dresden, pianovirtuos och kom)»mist
samt imisik|xxlagog, egnade sig, efter slutade
universitetsstudier, pä Mendelssolins ix-li
Marscli-ners uppmaning at musiken ix-li lefdc såsom
musikus först i Leipzig; var 1852—59
konser-vatoriilärare i Munchen ix-li sedan i Dresilen,
(ill dess han 1873 tog afsked ix-li slog sig i ro
derstädes. Hans oratorium »Johannes der
Tiiu-fer» har flere gånger gifvits med bifall.
––+––-
y.opjf, Hermann, professor, f. 1820 i
Glo-gau, -j- i Leipzig d. 12 juli. lefde först i
Berlin, der han studerade musik vid Ktern’ska
konservatoriet, flyttade 1864 till Ixåpzig ix-b
öf-vertog efter Ilrendels död redaktionen af »Neue
Zeitscbrift för Musik». Såsom komponist har
han ej gjort sig något namn.
En kejserlig konstvän. Om kejsar Nicolaus
berättar sangerskan Lablache i sina »Minnen»
följande: »Jag debuterade i Petersburg som Maflio
Orsini i »Lticrezia.» Hela hofvet var närvarande.
Jag blef framropad 3 gånger. Kfter andra
aktens slut kom kejsar Nicolaus ned på skådebanan.
Han tackade först Grisi (Lucrezia) och derefter
vände lian sig till mig med ett visst faderligt
leende: »Mitt kära liarn, ni iir mycket söt och
det gläder mig verkligen att ha er liiir i
Petersburg, men ni måste laga så att ni blir litet
fetare!» — Jag tillstår, att jag var fasligt mager
den tiden och min pagedräigt bidrog visst icke
att dölja min kantighet. Dagen derpå koniino
generalintendenten och några kammarherrar, som
hört kejsarens anmärkning, till mig och
förklarade, att jag i alla händelser måste ha bättre
— vailor, när jag uppträdde härnäst. Men
hvar taga dem ? Jag telegraferade till Paris och
inom 4 veckor hade jag mina vador. Då jag
andra gången uppträdde i Lucrezia var kejsaren
också till städes. Under en mellanakt kom lian
ned till oss. Pekande på mina ben, sade lian
skrattande: »Nu tycker jag bättre om er. livar
bar ni fått edra vador ifrån?» »Från Paris»,
svarade jag med sträng militiirisk helsning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
