Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Festen för hr Rubenson afslutades
med en middag å hotell Rydberg, hvari
en mängd damer ocb herrar deltogo. |
Hedersgästen välkomnades af
akademiens preses, och sekreteraren Svedbom
höll det egentliga festtalet, hvaijemte
Frans Hedberg uppträdde med ett
versifieradt humoristiskt anförande.
Under middagen öfverlemnades till
direktör Rubenson en blomsterlyra med
röda band frän elfva damer vid
konservatoriet.
Till den bild af direktör RubensoD,
som ofvan nämnda festlighet gifvit oss
särskild anledning att framställa i denna
årgångs första nummer, foga vi här en
kort biografisk teckning af hans lif och
verksamhet bufvudsakligen som
tonsättare.
Albert Rubenson föddes i
Stockholm den 20 december 1826. Hans
musikaliska studier gälde först
violinspelet, hvari han här utbildade sig för
den utmärkte violinisten i hofkapellet
Peter Elwers. Han begaf sig sedan
till Leipzig, der han 1844—48
studerade kontrapunkt för Hauptmann,
komposition för Gade och violin för David.
Han medverkade der som
orkesterspelare i Gewandhaus samt vid teatern i
Leipzig, sedan vid musikföreningen i
Köpenhamn och 1850—51 vid
hof-kapellet i Stockholm såsom extra
biträde. Han sysselsatte sig derefter
med musikkritik i »Ny tidning för
musik* och »Tidning för teater och
musik», hvilken han 1859 utgaf i
förening med Ludv. Norman och Frans
Hedberg.
Rubenson komponerade tillika
åtskilliga saker, såsom en symfoni i C dur
(1859), en stråkqvartett (op 2, F dur),
flere konsert-intermezzi, suiter och
uvertyrer, deribland en till Shaksperes
| »Julius Cæsar» (1859), flere häften
sånger, musik till Hostrups En natt
bland fgellen, sångspel i två akter,
upp-fördt å kung!, operan bärstädts 1858
i och utgifven i klaverutdrag af Musika-
1 liska konstföreningen 1887. Ett aDnat
sceniskt verk af Rubenson är, som
förut nämnts, musiken till Björnsons
dram Halte Hulda, uppförd i
Kristiania 1865 och sedan i Tyskland.
Vidare har han komponerat Festmarsch
I till Musikaliska akademiens invigning
1878 m. m. Af Rubensons
fierstäm-miga sånger är i synnerhet manskören
Kcrsfarersang mycket sjungen; andra
sådana utgifna äro Svenska folkvisor,
satta för sopran, alt, tenor och bas,
med svensk och tysk text. Af hans
utgifna solosånger må nämnas en
samling melodier till Dikter af Per
Tho-masson, Tre dikter af Heine (tillegn.
N. W. Gade), Sex Digte af Björnson,
Hostrup og Birns, Sex sånger
(deribland nr 6 »Ta’n för Anna er i akt»).
Af trycket har äfven utkommit en hans
orkestersuite i fyrbändigt
pianoarrauge-ment och den ofvannämnda
stråkqvar-tetten; möjligen äfven några andra af
hans tonskapelser.
Såsom kritiker framträdde Rubenson
i ofvan omtalade musiktidningar med
skärpa och talang i gisslande af
rådande musikaliska missförhållanden hos
oss och — såsom en hans biograf
påpekar — »förberedde förståendet af
Schumann och den tyska romantiken
i motsats till den äldre kritiska skolan
med Bauck i spetsen».
––S––-
Frenumeratioss-Ånmälan.
%
Svensk Musiktidning fortsättes detta
år med sin 17:de årgång i förhoppning
om ökadt intresse hos våra musikvänner
för fortvaron af detta vårt lands enda
musiklitterära fackorgan, hvilket såsom
sådant borde till musikbildningensfromma,
ej minst för ungdomens musikaliska
uppfostran, finnas i hvarje bihladt och
musikaliskt hem. Svensk Musiktidning
har äfven gjort till sin vppgijt att vara
ett nordiskt musikblad med redogörelse
för musiktilldragelserna i Norge, Finland
och Danmark. Vår nära förbindelse
med de andea skandinaviska länderna
och Finland ger oss anledning att tro,
det hvart och ett af dessa skola med
särskildt intresse följa
musiktilldragelserna i vårt land och i de öfriga.
Vi skola alltjemt söka att göra
tidningen underhållande för den musikaliska
allmänheten genom omvexlande innehåll
af instruktiva, bildande och läsvärda
artiklar, och i det vi frambära vårt tack
till dem, som hittills gynnat tidningen
med prenumeration, hoppas vi på deras
fortfarande intresse för densamma och
att de äfven skola gifva den en
rekommendation, så mycket mer behöflig, som
tidningen hittills endast med kännbar \
ekonomisk uppoffring af utgifvaren
kunnat upprätthållas.
Svensk Musiktidning kommer detta år
att utgifvas efter hufvudsakligen samma
plan som förut, innehållande populär
läsning i musikaliska ämnen, porträtter
och biografier öfver in- och utländska
tonkonstnärer, redogörelse för
musikpressen, följetonger, samlade notiser
om hvad som tilldrager sig i
musik-verlden och dem en sådan facktidning
längre bevarar, än de dagliga
tidningarna med deras efemeriska natur kunna
göra. Särskildi skola i utlandet
rekommenderade musikalier och musiklitteratur
påpekas, som kunna vara af intresse att
lära känna för våta musikidkare.
Af tidningen kommer 1897 med
anledning af den stora
Stockholmsutställningen att under densamma utgifvas ett
extra utstä/lningsnummer med många
illustrationer och musik, hvilket
tillfaller prenumeranterna som gratisbi/aga.
Svensk Musiktidning utgifves 1897,
såsom förut, två gånger i månaden (utom
juli—ang., »den döda säsongen») till
ett ]>ris af 5 kronor pr år. Mindre
än hel årgång beräknas efter lösnummer
(25 öre).
På tidningen prenumereras här å
Expeditionen, Kungstensgatan 56, 3 tr.,
samt i bok- och musikhandeln, å posten
och tidningskontor. / landsorten [-]>re-numereras-] {+]>re-
numereras+} bäst å posten, då
tidningen fortast kommer prenumeranten till
handa.
Vördsamt anhållcs att prenumeration
må ske så snart som möjligt; vid
direkt prenumeration hos Svensk
Musiktidnings Expedition, Stockholm
(Kungstensgatan 56, 3 tr.), sändes tidningen till
prenumeranten kostnadsfritt genast den
utkommit.
För att spara våra förra
prenumeranter besvär vid prenumerations
förnyelse, sända vi dem nu, såsom förut,
årgångens första nummer, med anhållan
att de som icke vidare önska erhålla
tidningen ville tillkännajifva delta åt i
budet eller å tidningsexpeditionen före
andra numrets utsändande. Senast när j
budet kommer med andra numret torde
det första återlemnas af dem, som ej
prenumerera för detta år; af dem som
ämna fortsätta torde då till budet
pre-numerationsafgiften mot kvitto erläggas.
Dem, som behålla första numret utan att
af säga sig tidningen, anse vi oss alltså
få räkna till årets prenumeranter å
tidningen.
Vfinner af musik och
musikaliskt velantle! Fortfarande
uppmana vi eder att gynna
vår musiktidning — och. vi
våga såga, åfven vår
musikbildning — med att prenume- I
rera på densamma.
Vördsammast
REDAKTIONEN.
Om nyansering och tempo.
||ået bar städse varit erkändt, att
till sist den rätta och smakfulla
användningen af tempo och
nyans är det som gifver musiken dess
rätta skönhet och banar väg till
åhc-rarnes hjertan Men för att detta skall
ske, bör också nyansei ingen och
hastig-hetsgraden regleras af en öfverlägsen
smak, ett högt utbilladt skönhetssinne
-— gåfvor, som dessvärre icke äro
allmänna. Förnämligast genom virtuoser
har vid större musiktillställningar här
och i utlaudet insmugit sig en mindre
sund och smakfull användning af
for-tissimo och pianissimo i föredraget, detta
lättköpta medel, som virtuoserna i så
rikt mått använda antingen det är rätt
eller icke för att vinna bifall af en
lättrörd publik, som också i rikt mått
skänker dem detta, när man får höra
något, som låter litet ovanligt och
främmande. Som oftast har det icke varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
