Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skådespel i fem akter, 1883, efter
hvilket följde Vårflod, komedi i fyia akter,
1884, dessa alla gifna å Dramatiska
teatern.
Molander tog nu 1884 anställning
som öfverregissör vid Nya teatern i
hufvudstaden och innehade denna
be-i fattning till 188G, då han blef
intendent vid Svenska teatern i
Helsingfors, hvilken befattning han särdeles
förtjänstfullt skötte till år 1893. Efter
att sedan ha varit ledare för några
stöi re turnéer i landsorten inträdde
han förliden höst i befattningen som
intendent vid Vasateatern hos direktör
Ranft.
Harald Molanders
författareverksamhet Hgger egentligen utom det
konstområde, hvarmed en musiktidning har
att befatta sig; emellertid må den bio
grafiska teckningen fullständiges med
omnämnandet af hans öfriga litterära
verk. Förteckningen af dessa upptager
Beatrice, skådespel i fem akter,
Flirta-tion, lustspel i tre akter, hvaijemte han
öfversatt Ponsards »Horatius och Ly
dia», V. Hugos skådespel »Kungen
roar sig», Coppés skådespel »Severo
Torelli», Ludvik Dåczis »Kyssen»,
komedi i fyra akter, och Ibsens
»Kärlekens komedi». Förra året utkom af
honom En lyckoriddare, beiättelse från
1600-talet. Hans litterära verksamhet
omfattar äfven bearbetningar af ett
femtiotal skådespel, lustspel, opera och
operett-texter samt noveller, resebref,
kritiker, uppsatser om teater och
dramatik m. m.
Harald Molander ingick 1888 i
Helsingfors äktenskap med den behagliga
operasångerskan Lydia Wessler, bördig
från Gefle, som efter studier vid
Musikaliska akademien gjorde sin debut
å k. operan i Stockholm men strax
derefter tog anställning vid Svenska
teatern i Helsingfors.
––S––-
Teater- och
musikutställ-ningen.
l\/^id de stora expositionerna i
ut-yVv landet under senaste årtionde
s|j? har sällan saknats en afdelning
för teater och musik såsom
representativ för tn betydande faktor i det
kulturella sambällslifvet. Så ba i Wien
1893 och i Paris 1896 till och med
internationella teater- och
musikutställningar egt rum.
Det intresse dessa utställningar väckt
torde ha gifvit första impulsen till
anordnandet af tn svensk teater- och
musikafdelning vid
Stockholmsutställningen under denna sommar. Direktör
L. Josephson, outtröttlig i sina
sträfvan-den för den konst, i hvars t.jenst han
en hel mannaålder arbetat, väckte
första förslaget dertil], och skådespelaren
E. Hillberg torde ha satt den första
pressreklamen i scen, tills k. operans
chef, kammarherre A. Burén, i januari
1896 sammankallade ett möte, der
under ordförandeskap af
öfverståthål-laren Tamm förslaget dryftades ocli
befanns lifligt intressera ett stor antal
teater- och musikvänner i hufvudstaden.
En komité tillsattes för utarbetande af
detaljerad plan till utställningen och
för anskaffande af nödiga medel, och,
då dess förarbeten voro afslutade,
beslöts å ett nytt möte i början af maj
om utställningens anordnande samt
uppdrogs åt samma komité, som
forberedt projektet, att genomföra
detsamma.
Denna komité består af
kammarherre A. Burén, ordförande,
kommissarien för industriutställningen,
grosshandlaren A. Thiel, konst- och
industriutställningens byggnadschef, arkitekten
C. Möller, brukspatron K. Michaelson,
dekorationsmålaren C. Grabow samt
intendenten H. Molander, hvilken
sistnämnde valdes till utställningens
kommissarie.
Ändamålet med denna utställning är
att gifva en åskådlig bild af den
svenska teaterns och musikens utveckling
från äldre tider till våta dagar, dels
genom exposition af konstnärligt och
tekniskt märkliga föremål, som tjenat
till medel för eller bära vittne om
denna utveckling, samt porträtt och
minnen af personer, som befordrat
densamma, dels genom prestationer af
svensk dramatisk konst och musik,
representativa för olika tidehvarf.
På höjden ofvan Biologiska museum
invid trädgårds- och konserthallen samt
i direkt samband med denna är
utställningens paviljong uppförd af bygg- !
mästaren Olsson efter ritningar af ar- I
kitekterna Möller, Heurlin och
Dahlberg. Inredningen, enligt förslag af
hr C. Grabow, är säi deles prydlig.
Dekoreringen är hållen i ljusgrönt,
guld och hvitt med rika gipsornament,
och särskild omsorg har egnats åt
belysningen, som sker dels genom den
relativt stora kupolens fönster, dels
genom transparenta tak i de olika
ka-biuett, som omgifva det öppna
midtel-partiet.
Väggarue täckas af porträtt utaf
dramatiska och musikaliska artister,
författare och tonsättare, hvaribland
märkas arbeten sådana som Cabanels
världsberömda bild af Christine
Nilsson såsom Ofelia, en diplomatiskt
noggrann afgjutning af Jenny Linds
epitafium i Westninster Abbey samt
berömda porträtt målade af Pasch, Krafft,
Södermark, Troili m. fl. Dertill komma
dekorationseskisser och kostymbilder af
Despréz, Rabery, Ahlgrensson,
Scholan-der, Höckert m. fl. Vidare manuskript
af svenska dramatiska författare ända
från 1500 talet till våra dagar,
auto-grafier af våra äldre och yngre
tonsättare, exempelvis originalpartituret
till »Mitt lif är en våg», märkliga
aktstycken rörande svenska teaterns
äldsta historia, egendomliga teater-
affischer, kostymer, rustningar, vapen
och andra accessoirer.
Af särskildt bestående värde torde
blifva den samling uppgifter om alla
i Sverige existerande teatrar,
teatersällskap, musik- och sångsällskap,
undervisningsanstalter, pensionskassor och
understödsföreningar, hvilken samling
genom utställningen kommit till stånd,
för att der tillhandahållas intresserade
och sedermera doneras till offeutligt
bibliotek.
Bland utställningens märkligheter
torde böra räknas en afbildning af den
gamla operans avantscen och scen,
åter-gifvande sluttablån i operan »Gustaf
Vasa» enligt eskisser af Dupréz samt
med fiistående plastiska figurer, allt i
Vs naturlig storlek. Vidare en afbild- !
ning i naturlig storlek af Gustaf IU:s
kabinett i gamla operan — nu
befintligt å Gripsholm — der konungen och
Armfeldt, förekomma, likaledes plastiskt
å\ergifna. Och slutligen kan näinnas
en samling porträttbilder i kostym
(panoptikonbilder), återgifvande Lars
Hjortsberg såsom kapten Puff, Jenny
Lind såsom Regementets dotter, Emilie
Högqvist såsom Orleanska jungfrun,
Torslow såsom Ludvig XI, N. V.
Alm-löf såsom Bolingbroke, Swartz såsom
Hamlet, Fr. Deland såsom Konjander,
Willman såsom Mefistofeles,
Arnold-son såsom Fra Diavolo och Elise
Hwasser såsom Sigrid den fagra.
Genom en bred öppning med
draperier står denna paviljong i
förbindelse med den stora Trädgårdsballen,
som efter blomsterutställningens slut,
redan den 22 maj, förvandlas till en
väldig konsert- och teatersalong med
öfver 1,200 sittplatser. Här gifver
teater- och musikutställuingen tre dagar
i veckan matinéer, hvilkas program
dock hittills ej äro i sin helhet
definitivt bestämda. Följande kan dock
derom nämnas:
En särskild orkester under ledning
af kapellmästaren Halidén har
engagerats för utförande af ordinarie
konserter och mellanaktsmusik. Konserter af
k. hofkapellet under hofkapellmästare
Nordqvists ledning torde vara att
påräkna. Här tänkte man ock gifva de
bekanta, af professor A. Noréen ordnade
svenska skolkomedierna från
1610-talet, desamma som under Urban
Hjär-nes ledning då uppfördes i Stockholm
af Upsala studenter, liksom en af
gustavianska tidens mest gouterade
opera-comiquer, som afses att gifvas i
originaldekorationer och kostymer från
Gripsholm och Rosersberg, och slutligen en
kulturhistoriskt intressant serie tablåer
och scener, återgifvande olika skeden
i den svenska teaterns historia.
Eu låg entré kommer att tagas
såväl till sjelfva utställningen som till
dess matinéer. Möjligt öfverskott
öfver-lemnas till de k. teatrarnes och k.
hof-kapellets pensionskassor.
(H. M. Efter Nord. Exp.-Tidn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
