Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gästbesök. Svensk Musiktidning bar
ej heller visat sig likgiltig för
grannländernas tonkonstnärer, af hvilka man
under tidningens sjuttonåriga bestånd
finner porträtter järnte biografier af
Edvard Grieg, Joh. Svendsen, Edm.
Neupert, Agathe Backer-Gröndahl,
Ole Olsen, Chr. Sinding, Eva Nansen
Alb. Arveschou och Martin Knutzen,
dessa från brödralandet Norge, af J.
P. E. Hartmann, N. W. Gade, N. J.
Simonsen, Joh. Nordal Brun, Aug.
Enna, Henry Bramsen, Frida Schytte
och Margarethe Petersen från Danmark.
Härtill kunna ytterligare nämnas Gina
Oselio och Sigrid Wolf från Norge,
och från Danmark Franz Neruda,
hvilken dock kan sägas äfven höra oss
till såsom dirigent för ett af våra
egna musiksällskap.
För närvarande är det ledarne af
Musikforeningen i Kristiania, Iver
Holter, och af Cæciliaforenitigen i
Köpenhamn, Frederik Rung, som nu närmast
taga vår uppmärksamhet i anspråk, då
första sidau af detta nummer,
illustreras med deras porträttbilder, hvilka
må åtföljas af korta biografiska
teckningar. Vi vända oss då först till den
äldre tonkonstnären från brödralandet,
Iver Holter.
Detta namn har ofta varit synligt
i våra spalter vid den löpande
redogörelsen för musikprestationerna i den
norska hufvudstaden.
Iver Holter, prestson, är född den 30
dec. 1850 i Gausdal. Tidigt visade han
musikaliska anlag, och hans mor, en
utmärkt amatris, gaf honom första
musikundervisningen, men vid 7 års
ålder blef han moderlös och saknade
sedan länge sådan undervisning.
Sedermera fick han lektioner i violinspelning
af organisten i Skien Rojahn. Ar
1869 kom han till Kristiania för att
studera medicin men idkade också
med ifver musik, i det han spelade
violin för Fredrik Ursin och läste
harmonilära och kontrapunkt hos Johan
Svendsen, då dirigent i
Musikforeningen. Samtidigt härmed deltog han i
8tråkqvartetter och spelade i
Musikforeningens orkester, hvarigenom han
gjorde goda förstudier för sin senare
dirigent verksamhet.
Ar 1876 reste han på Svendsens
råd till Leipzig, der han vid
konservatoriet studerade kontrapunkt och
komposition under Jadassohn, Richter och
Reinecke. Som innehafvare af statens
konstnärsstipendium vistades han 2 år
i Berlin och vände 1881 åter till
Kristiania, der han måste uppehålla sig
med lektioner men gjorde lycka med
en konsert å hvilken han framförde
endast sina egna kompositioner. År
1882 austäldes han efter Grieg 6om
dirigent för »Harmonien» i Bergen och
firade 1883 vid sångarfesten i
Troud-hjem med denna en stor triumf. För
ytterligare utbildning reste han 1884
till Tyskland och fick då i musiksäll- j
skåpet »Euterpe» i Leipzig dirigera
sin F-dur-synfoni, rönande bifall af
publik som kritik. Vintern 1885—86
återtog han befattningen i Bergen och
tillträdde i886 platsen som dirigent
för Musikforeningen i Kristiania.
Denna, stiftad af Grieg 1871, hade, sedan
Svendsen 1883 flyttade till
Köpenhamn, Johan Selmer i tre år till
ledare. Den eger omkr. 500
medlemmar och ger årligen 6 stora
konserter, ofta med biträde af framstående
utländska solister.
Holter tillhör som tonsättare helt
och hållet den nya skolan men med
individuel prägel. Hans kompositioner
utmärka sig för bred melodiföring i
förening med en kraftig rytmik på ett
karakteristiskt men naturligt
harmoniskt grundlag, såsom det heter i en
nyligen om honom skrifven biografi.
I hans op. 1, stråkqvartett (Ess d.),
spåras inflytande af läraren Joh.
Svendsen, men redan i op. 2, »Bagateller»
för piano, bryter sig hans
individualitet igenom. I op. 4 »St Handskveld»,
idyll för stråkorkester, visar den unge
tonsättaren en märklig talang i
orkesterns behandling. Till att närmare
karakterisera Holters, eller andra i
detta nummer förekommande
komponisters verk, saknas oss utrymme. Af
Holters öfriga tonsättningar må
nämnas musiken till »Götz von Berlichin
gen», »Romance» för violin och
orkester, 5 häften sånger (op. 5, 7, 9, 11,
13), »3 novelletter» for piano och
hans som vi tro, sist utkomna arbete
»Höstinesse-Kantat» för solo, kör och
orkester.
Under sin 10 åriga
dirigentverksamhet i Kristiania Musikforening har
Iver Holter inlagt stor förtjenst om
musiklifvet derstädes samt tillika
för-tjenstfullt verkat som
Orkesterforeniu-gens ledare oci som instruktör för
»Haandverkernas sangforening.
Frederik Rung.
Ledaren af det ansedda
sångsällskapet »Cæcilia-foreningen» i Köpenhamn,
Frederik Rung, firar detta år sitt
20-års-jubileum som dess dirigent. Det
var nämligen år 1877, som Rung
öf-vertog ledningen af detta sällskap,
som år 1851 stiftades af hans fader,
den bekante sångmästaren vid Kgl.
teatern i Köpenhamn, sångkorapositören,
prof. Henrik Ring, hvilken till sin
död, i mer än 25 år ledde detsamma.
Han kan sålunda blicka tillbaka på en
lika lång som förtjenstfull verksamhet
i spetsen för detta sällskap, hvilket
stält för sig den höga uppgiften att
återgifva äldre klassiska stora
musikverk. Så ha dess konsertpiogram haft
att uppvisa J. S. Bachs H moll-Messa,
»Johannespassion» etc., Händeis
»Messias», »Israel i Egypten», »Judas
Maccabeus», »Alexanderfesten» etc.,
Mozarts »Requiem» och C moll-Messa,
Beethovens »Missa solemnis», utdrag J
ur operor af Gluck och Mozart m. m.
Frederik Rung är föld d. 14 juni
1854 i Köpenhamn och växte upp,
som vi förstå, i ett musikaliskt hem,
dess mer som hans moder Pauline R.,
född Lichtenstein, var en lika
talangfull sam behaglig sångerska, hvilken
1838 debuterade som Rachel i
»Judinnan» å kgl. teatern, hvilken hon
tillhörde till 1857. I detta hem fick han
en allsidig musikalisk uppfostran och
gjorde sedermera efter erhållande af
det Anckerska legatet en resa till
utlandet för musikstudier. Som
Cæcilia-foreningens dirigent visade han sig
genast vuxen att upprätthålla dess
gamla anseende.
Redan från 1866 hade Rung gjort
tjenst vid kgl. teateril som
guitarr-och mandolinspelare, blef der 1872
operarepetitör och 1884 »musikdirigent»
(2:e kapellmästare).
För kgl. teatern har han
komponerat musiken till baletten »Aditi» (1879),
till Molbechs »Pharaos ring» (1880),
en opera i 2 akter, »Det hemmelige
Selskab» (uppf. 1888). Fredrik Rung,
som är flitig komponist med betydande
kompositionsteknik, har vidare af större
saker skrifvit en Symfoni (D moll) op.
25, utkommen i fyrhändigt
arrangement, en Orchestersui e i gammal stil,
Stråkqvartett, E-moll op. 30, Serenade
(Nonett) i F dur op. 31 för
stråkqvartett, kontrabas, flöjt, oboe, klarinett
och fagott. Alla dessa verk ha
uppförts i Köpenhamn. Rung har
der-jemte komponerat pianomusik: Sonat
op. 18, »Trois Impromptus» op. 20,
Tre Stykker op. 28, 8 Novelletter m.
m , omkr. 70 sånger i flere häften, af
hvilka »Vier ernste Lieder» (op. 19 a)
äro de euda med tysk text.
Ytterligare har R. skrifvit »Astolfsqvadet»
af Atterbom för en mellanslämma och
konsertarian »Medea» för sopran, begge
med orkester eller piano, »Rungsteds
Lyksaligheder» af Ewald som
melodram, duetter och fyrstämmiga sånger
m. ra. Till Drachraanns »Tusind og
en Nat», som väntar på uppförande,
har Rung komponerat rätt omfångsrik
musik.
Cæciliaforeniugens stora kör består
af 170 medlemmar, och bland dessa
upprättade Rung 1887 »Madrigalkören»
som vanligen består af 50 medlemmar
och endast sjunger a capella. De
betalande medlemmarno äro 1250.
Under säsongen gifver föreningen 3
kon-Sfrter, hvaraf 2 med stor orkester, och
en med Madrigalkören och
stråkorkester.
–-8––
Svenska tonkonstnärer och
dirigenter.
• 8
ffver samtliga de tonkonstnärer, som
i denna uppsats — text till
numrets bildergalleri — framhållas
I och hvilka genom sin verksamhet
eller sina verk hafva del i den anrda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
