Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nordiska musikfesten, ba utförliga
lef-nadsteckuingar förut varit införda i
denna tidning, vi inskränka oss derför
nu till miniatyr-biografier. Gerna skulle
vi ha velat tillägga flere, särskildt i
ord och bild ha påmint om våra
klassiska romans- och vissångare,
triumviratet Geijer-Lindblad-Josephson —
att icke nämna audra våra bekanta
tondiktare af äldre och yngre datum
— men utrymme har dertill nu
saknats. Biografierna må följa
porträtternas ordningsföljd från och med
operans förste hofkapellmästare
Conrad Nordqvist.
Förste hofkapellmästaren Joh. Conr.
Nordqvist är född den 11 april 1840
i Venersborg, der fadern var musikus,
blef 8 år gammal elev vid
Vestgöta-Dals regementes musikkår och följde
med denna ut i danska kriget 1848.
Ar 1856 blef han elev vil Musikaliska
akademien, 1859 altviolist i hofkapel
let, 1862 musikanförare vid teaterns
balett. 1866 aflade han organist-,
musikdirektörs- och musiklärareexamen
med högsta betyg samt blef derefter
regementsmusikdirektör. N. vistades
med statsunderstöd i Wien och Bei lin
1867—68, blef 1870 ledamot af
Musikaliska akademien, 1876 kormästare
vid lyriska sceueD, 1879 andre och
1885 förste kapellmästare och
hofkapellmästare samt var från 1886 några
år Musikföreningens dirigent. N. var
äfven musiklärare vid gymnasium och
nya elementarskolan 1870—72,
harmonilärare vid konservatoriet 1870—
72 och efter 1880. År 1888 räddade
Nordqvist vår k. opera, som af
bristande penningunderstöd hotades med
ruin, genom att öfvertaga hennes
ledning. Lyckan gynnade honom, och
operan, hvars direktör han var till
juni 1892, då en schism mellan honom
och artisterna föranledde hans afgång.
Först nyligen har han åter inträdt i j
sin verksamhet som hofkapellmästare.
Nordqvists kompositiouer äro mest
tillfällig operamusik. Bland hans
orkesterverk är den sköna sorgmarschen vid
Carl XV: 8 begrafniDg mycket populär.
Som skicklig altviolist lå’er han
stundom höra sig å kammarmusikkouserter.
Richard Henneberg.
K. operans rndre kapellmästare är
född den 5 augusti 1851 i Berlin, der
fadern var anstäld vid operans
sångscen. Redan som sjuåring började han
pianostudier och inträdde strax derpå
som sångare i domkören och operans
kör. Som pianist utvecklade han sig
till stor skicklighet. Vid O.
Arnold-sons och Conr. Behrens’ gästspel i
Berlin blef han deras ackompagnatör;
detta föranledde sedan flere besök af
honom i vår hufvudstad (1872, 73, 75
med Trebelli-turnén och 1877). År
1878 blef Henneberg anstäld som ka-
pellmästare vid Mindre teatern
härstä-des och sedan vid Nya teatern. Efter
J. Dentes afskedstagande som förste
hofkapellmästaie 1885 eftei trädde
Henneberg Nordqviet som andre
kapellmästare vid operan, der han
dokumenterat sig som utmärkt dirigent. H. är
äfven god komponist. En opera af
honom, »Drottningens vallfart», gick
med framgång öfver Nya teaterns scen,
för hvilken han ock skref musik till
Ibsens »Brand», »Lycko-Pers resa»
m. fl. dramatiska verk. Äfven för
operascenen har han skrifvit
tillfällighets- och balettmusik. Han är från
1885 ledamot af Musikaliska
akademien.
Ivar Hedenblad.
Director musices vid Upsala
universitet Ivar Eggeit Hedenblad är född i
Dalarne den 27 juli 1851, blef student
1871 och 1875o vald till studentkårens
sånganförare. Året derpå ledde han
eu kör af Upsalasångare å en
konsertturné i Tyskland, Belgien och London.
1878 tog han filosofie kandidatexamen
och ledde samma år upsaliensarnes
eåogarfärd till Paris. Under skilda
tider (1880—83) studerade han
komposition och sång i Leipzig. Är 1881
blef han äfven ledare för Filharmoni
ska sällskapet och. sångkören O. D. i
Upsala samt i sept. 1895 äfven för
Stockholms Filharmouiska sällskap. I.
Hedenblad har som komponist skrifvit
åtskillig tillfälligbttsmusik för
akademiska högtider, körverk med soli och
orkester (»Necken», »På knä»), flere
mansqvartetter, solosånger samt
orkester- och kammarmusik (violqvartett).
Han är sedan 1888 ledamot af
Musikaliska akademieu.
Franz Neruda.
Den 3 dec. 1843 föddes i Brünn
Franz Xaver Neruda, den andie i
ordningen af den musikartistiska
syskonskaran, hvars berömdaste medlem är
Wilma N.-Hallé. Tidigt lärde han
violin- och violoncellspel och deltog i
familjens konsertresor, hvilka 1861
sträckte sig till Stockholm. Franz
Neruda tog 1864 fast plats som
violoncellist i Köpenhamns hofkapell, blef
1869 kammarmusikus och lemnade
kapellet 1876. Han har der medverkat
till bildandet af
Kammarmusikföreningen 1868 och kapellsoaréerna (af Aut.
Svendsen, Holger Möller, Chr.
Petersen, Fr. Neruda). I Stockholm har
Fr. Neruda verkat som
symfonikonsert-dirigent på k. operan, föranstal at egua
kammarmusiksoai éer och ofta låtit höra
sitt utmärkta violoncellspel å konserter.
Han är fråu hösten 1891 dirigent för
Musikföreningen härstädes, är sedan
1890 ledamot af Musikaliska
akademien samt erhöll för ett par år sedan
professorsvärdighet i Köpenhamn. Fr.
Neruda är framstående komponist för
sitt instrument (omkring 70 verk: kam-
marmusik, konsertstycken, mazurkor,
fantasistycken, »Berceuse slave» etc.,
etc.).
Franz Berwald.
Med Berlioz delar Franz Adolf
Berwald egenskapen af en genialitet, som
stundom lutar åt döt bizarra, samt ödet
att först efter sin död blifva rätt
förstådd. Han föddes den 23 juli 1796,
studerade under Du Puy, blef violinist
i k. hofkapellet 1812 och nedsatte sig
1829 i Berlin, der han skref operetten
»Der Verräther», slog sedan om och
öppnade ett ortopediskt institut (1835
— 40). År 1841 komponerade han i
Wien operan »Estrella di Soria»
(utförd i Stockholm 1862), återvände hem
1842, hvarefter han skref operetterna
»Jag går i kloster» (1843),
»Mode-handlerskan» (1845), större kantater m.
m., reste 1816 till Paris och Wien
och var efter återkomsten (1849)
disponent vid Sandö glasbruk (1851—58).
B. blef 1867 lärare i komposition vid
Stockholms konservatorium och dog här
den 3 april 1868. Af B s öfriga
kompositioner må nämnas operan
»Drottningen af Golconda», orkesterstycket
»Hågkomst af norska fjällen»,
symfoni (G moll), violinkonsert, trior, qvar- \
tetter, qvintetter för stråkinstrument
och piano etc. Han blef 1864
medlem af Musikaliska akademien.
Ludvig Norman.
Fredr. Vilh. Ludv. Norman föddes
i den 28 augusti 1831 i Stockholm och
väckte tidigt uppmärksamhet med sin
förmåga att improvisera på pianot. A.
F. Lindblad och van Boom voro här
hans lärare, och han bereddes sedan
tillfälle att (1848—52) fullkomna sina
studier vid konservatoriet i Leipzig.
Återkommen hem uppträdde han som
pianist, sådan högt värderad för sitt
gedigna, nobla spo), cch blef en
eftersökt pianolärare samt komponerade
flitigt. 1857 blef han ledamot af
Musikaliska akademien, 1858 lärare der i
komposition m. m. och undervisade i
artistklassen (1868—70, 1872—75).
Är 1861 efterträdde han I. Lachner
som hofkapellmästare, var 1873—74
preses i Musikaliska akademien och
1880—82 åter konservatoriets
kompo-sitionslärare. Operan frånträdde han
1879 men ledde dess symfonikonserter
till 188 4. År 1861 ingick han
äktenskap med violinvirtuosen Wilma Neruda.
Norman var ock dirigent för den här
1880 bildade Musikföreningen och
afled den 28 mars 1885.
Förteckningen öfver hans kompositioner upptager
3 symfonier, 4 uvertyrer, 2
pianokonserter, mycket kammarmusik, större
kantater, tillfällighetsmusik för operan,
sånger och pianokompositioner.
Norman var äfven god kritiker och stilist,
såsom hans uppsatser i Svensk
Musiktidning etc. visa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
