Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Gunnar Wennerberg föddes i
Lidköping den 2 okt. 1817, blef student
1837, filos. mag. 1845; sedan lektor i
Skara, 1865 byråchef i
Ecklesiastikdepartementet och har sedan beklädt
landshöfdings- och stadsrådsplatser.
Wennerberg invaldes 1866 i Svenska
akademien och är från 1850 ledamot
af Musikaliska akademien.
Kompositioner af senare tid äro »Ur Davids
psalmer» (fr. 1861), oratoriet »Jesu
födelse» (uppf. här 1888) och
körverket »Stabat mater» (1893). Till hans
första tondiktning ansluter sig
»Auerbachs Keller» för manskör ur Göthes
»Faust» (uppf. 1877).
Vilhelm Svedbom.
Per Jonas Vilhelm Svedbom är född
i Stockholm d. 8 mars 1843, blef
student 1861 filos, doktor och docent
i litteraturhistoria 1872, sekreterare i
Musikaliska akademien 1876 och
lärare i musikhistoria vid konservatoriet.
Som tonsättare har han gjort sig
fördelaktigt känd genom «Fyris» och »I
rosengården» för soli, kör och orkester,
kantater, flere sånger m. m.
Ivar Hallström.
Sveriges mest nationelle och
produk-I tive operakomponist är Ivar Kristian
Hallström, född d. 5 juni 1826 i
Stockholm. Som flitig sångkomponist
utmärker han sig för melodiskt sinne
och smakfullt ackompanjemang,
förrådande den skicklige pianisten. H.
tog 1849 hofrättsexamen och ingick i
embetsverken. För sin musikaliska
talang blef han 1853 bibliotekarie
hos hertigen af Östergötland och ledare
af musiktillställningar vid hofvet samt
öfvertog och ledde A. F. Lindblads
musikinstitut 1861—72. Till ledamot
af Musikaliska akademien invaldes han
1861. H. har äfven varit instruktör
för operans sångscen (1881) och har
af dess sångare haft Arv. Ödmann, Olof
Lemon och O. Bergström, till elever.
Hans operor äro: den första, »Hertig
Magnus och Sjöjungfrun» (1867), den
sist uppförda »Granadas d A’.er» (1892).
»Den beigtagna» (1874),
framgångsrikast bland svenska operor och äfven
gifven utrikes, »Neaga» (1885),
operetterna »Den förtrollade katten» (1869),
»Mjölnarvargen», »Silfverringeu» och
sagospelet »Per Svinaherde (1887);
vidare har han skrifvit ett par
balletter, kantatverken »Blommornas
undran», »Herr Hjalmar och skön Ingrid»
(texten af prins Oscar, vår n. v.
konung) samt en mängd häften solo
sånger, deribland »Sången» för
bariton-8olo och orkester, duetter och
qvar-tetter för olika röster. Hallström
erhöll för några år sedan
professors-värdighet.
Karl Valentin.
Harmoniska sällskapets i Göteborg
flerårige, nitiske dirigent Karl Fritiof
Valentin, är född derstädes d. 30 maj
1853, blef student 1873, studerade
tonkonst i Leipzig, der han blef filos,
doktor och utgaf afhandlingen
»Studien über schwedische Volksmelodien«
(1885). Han har gjort sig bekant som
komponist med »Festuvertyr»,
»Brudfärd» för soli, kör och ork., »Vårregn»
kör för fruntimersröster med piano
(op. 22 n:o 1), solosånger, hvaraf »Åtta
sånger af Fitger», utgifna af
Musikaliska konstföreningen, stycken för
piano solo samt violin och piano.
Andreas Hallén.
Bland svenska tonsättare kan
Hallén genom sin första opera »Harald
Wiking» (premiere i Leipzig 1881)
räknas som den förste »wagneristen»,
genom sin orkestervirtuositet för öfrigt
slutande sig till den nya stilen.
Andreas Hallén är född i Göteborg d.
22 dec. 1846 studerade tonkonst
1866—68 vid konservatoriet i Leip-
Tor Aulin.
zig, sedan i München och Dresden.
Hans första större tonsättniug,
balladen »Pagen och konungadottern» (op.
6), gafs i Tysklaud 1872. Aren 1872
—78 verkade H. i G teborg som
ledare för en af honom bildad
musikförening, 1879 nedsatte han sig i
Berlin som sånglärare och började 1884
i Stockholm att verka såsom sådan.
Det 1885 här bildade »Filharmoniska
sällskapet» hade till 1895 i Hallén en
energisk, skicklig dirigent, och från
1892 till -97 har H. varit anstäld som
kapellmästare vid k. operan, der hans
andra operaverk i två akter »Hexfällan»
1896 gjorde stor lycka. H. har för
öfrigt komponerat för orkester:
»Rha-psodier», «Om hösten», suiterna »Ur
Waldemarsagan» och »Ur Gustaf
Vasas saga», denna från hans musik till
tablåerna vid Gustaf Vasa-festen å k.
operan 1896, körer med piano: Das
Aebrenfeld» och »Vineta»,
»Traumkö-nig und sein Lieb» för soli, körer och
ork. m. m., solosånger etc.
Emil Sjögren.
En bland våra mest heg&fvade tch
originela tonsättare är Joh. Gust. Emil
Sjögren, född i Stockholm 16 juni 1853.
Efter studier vid konservatoriet (främst
orgel och piano) tog han i Berlin
undervisning 1879—80 i kontrapunkt för
Kiel, i orgelspel för Haupt. 1876
gjorde han sig först bemärkt med ett
sånghäfte, har sedan skrifvit en mängd
ypperliga sånger: »Bergmanden», »Sju
sånger ur Tannhäuser» af Drachmann
(prisbel. af Musikal. Konstfören. 1879),
»7 spanische Lieder», Fogden på
Tenneberg», »Bacchanal» för manskör och
soli med orkester etc., pianosaker:
»Novelletter», »På vandring», »Erotikon»
(prisbel. i Danmark) m. m., 2
violinsonater, som gjort honom mycket känd
i utlandet, orgelsaker, sångqvartetter.
Sjögren är sedan några år tillbaka
organist i Johannes’ kyrka härstädes.
Ledamot af Musikal, akademien 1891.
Vilhelm Stenhammar,
af våra yngre tonsättare den mest
framstående och äfven utmärkt pianist, är
född i Stockholm d. 7 februari 1871.
1 pianospel har han här undervisats af
Rich. Andersson, i komposition af Ein.
Sjögren, J. Dente och A. Hallén samt
tog 1890 en vacker organistexamen vid
konservatoriet. 1892—93 studerade
han pianospel för prof. Barth i
Berlin. Hans första större komposition:
»Prinsessan och svennen» för soli, kör
och orkester, gafs af Filh. sällskapet
1892. Ä k. operan uppträdde han
1894 med sin pianokonsert, som sedan
gjorde honom bemärkt i utlandet, och
1895 med balladen för baryton och
ork. »Florez och Blanzeflor». Genom
2 stråkqvartetter har han äfven i
utlandet befästat sitt anseende som
komponist, för öfrigt dokumenteradt genom
flere sånger, pianosaker (»Drei
Fantasien« m. m.) och senast »Kantaten»
för invigningen af årets utställning
härstädes, likasom genom sin ännu
ouppförda opera »Gildet paa Solhaug».
Tor Aulin,
violinvirtuos och konsertmästare i
hof-kapellet, liar också gjort sig bekant
som en framstående tonsättare med 3
violinkonserter, hvaraf den sista förra
året spelades här och sedan i Dresden
med mycken framgång. Hr Aulin har
för öfrigt komponerat flera andra saker
för sitt instrument, sånger m. m. och
har med den al honom (1887)
grundade »Aulinska stråkqvartetten» inlagt
mycken förtjenst om vårt musiklif. Tor
Aulin, son af lektor L. A. Aulin, god
violinist, är född i Stockholm 10 sept.
1866, studerade violinspelet vid
konservatoriet 1877—83 för C. J.
Lindberg och sedan i Berlin 1884—86 för
Em. Sauret och blef konsertmästare i
hofkapellet 1889, ledamot af
Musikaliska akademien 1895.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
