Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af tillfälligt i staden sig uppehållande
kapell. Sålunda hafva Gellrichska ock
Bööieska orkestrarna medverkat vid
flere konserter. Då man vet att större
musikverks värdiga uppförande medför
dryga omkostDader, har naturligtvis be
hållningen blifvit riDga — ja, många
gånger ingen alls, någon gång t. o. m.
förlust — men som sällskapets mål
är musikintressets höjande, får det ej
förtröttas eller förlora tålamodet om de
ekonomiska fördelarna ej alltid skulle
slå så väl ut. Att musikdirektör W.
Björkegren, som under alla de gångna
åren haft sällskapets musikaliska
ledning sig anförtrodd, ofta haft svåra
hinder att bekämpa, det kan den inse,
som något litet har inblick i dylika
sällskaps sammansättnirg.
Till ordförande har Concordia sedan
flere år tillbaka regementsläkaren dr
Rob. Sandberg, en särdeles sympatisk
man, utrustad med ett godt
musikförstånd, han är säkerligen en af vårt
lands förnämsta Gluntsångare och, som
det syns, intresserad för sin
fädernestads musiklif. Nu till sist något litet
om instrumentalmusiken. På detta
område står det sämre till. Det gamla
populära N. T.-kapellet, som stod under
dir. Björkgrens ledning, är ej mera.
Det är upplöst. Detta kapell gjorde
under sin omkring 30-åriga tillvaro ett
betydande inlägg i musik- och
sällskaps-lifvet i Gtfle, också blef ledsnaden och
saknaden allmän när det förspordes att
N. T.-kapellets ledamöter nedlagt sina
stråkar.
Inom Helsinge Regementes musikkår
har fordom alltid en stråkorkester
existerat, men numera är den nästan
utdöd — dess medlemmar skingrade, några
äro döda. På kaféerna och i
restau-rant-trädgårdarne exeqveras musiken
mestadels af amatörorkestrar, hvars
prestationer äro ytterst underhaltiga, men
publik och kritik tyckas hålla god miu
i »elakt spel». Amatörmusikanterna
hafva undanträngt yrkesmusikanterna,
och så länge amatörorkestrarna af
publik och kritik tolereras ä våra
restauranter å la teatern, så länge är ej något
bättre att förvänta. Saknaden af en
god orkester framträder märkbarast vid
representationerna å teatern.
Arthur.
Från scenen och
konsertsalen.
K ungt. operan. Okt. 16. Symfonikonsert.
1) Wagner: Förspel till »Mägtersångarne»,
2) Siegfried-Idyll; 3) Saint-Saöns: Aria ur
■ Samson et Dalila» (Iröken Karin Olsson);
4) V. Stenliammar: »Excelsior», symfonisk
uvertyr; 5) Mozart: Symfoni. C dur
(Jupiter-symf.). — 17. Thomas: Mignon (Mignon:
fru Arnoldson, gäst; Philine: frök. Hallgren).
— 18. Auber: Fra Diavolo. — 19, 25.
Gounod: Faust (Margareta: fru Arnoldson,
gäst; Faust: hrr Lemon, Ödmann;
Mefiato-feles: hr Söderman). — 21, 24, 30. Mozart:
Trollflöjten. — 22. Delibes: Lakmé
(Lak-mé: fru Arnoldson, gäst). — 27, 29.
Gounod: Romeo och Julia (Julia: fru
Arnoldson, gäst; Stelano: frök. Hallgren; Romeo,
Mercutio: hrr Ödmann, Söderman). — 31.
Mascagni: På Sicilien (Santuzza: frök.
Lindegren; Toriddo, Alfio: hrr Ödmann,
Lundqvist). Leoneavallo: Pajazzo (Nedda:
frök. Hallgren).
Södra teatern. Okt. 16—31. Varney: De
små lammen.
Vetenskapsakademien. Okt. 18. Auliwka
qvarlettens första kammarmusiksoaré. 1) A.
Borodin: StrAkqvartett nr 1, A dur; 2) J.
Brahms: Pianoqvintett, op. 34, F moll; 3)
J. Haydn: Stiäkqvartett, op. 76 nr 5, D dur.
— 22. Musik- och Bellmansafton af Sven
Scholander.
Fru Sigrid Arnoldsons förnyade
gästspel har låtit oss få höra henne i två
roler, hvilka hon ej här förut
åter-gifvit nämligen Margaretas och Julias
i Gounods operor. Hennes intagande
personlighet, ypperliga sångkonst rch
dramatiska talang firade äfven i dessa
partier triumfer, om än mera styrka
och klang i rösten skulle ha gjort
dessa än fullständigare. Särdeles som
Julia visste hon afvinra partiet många
intressanta sidor och var föremål för
varm hyllning af publiken. Hennes
Julia hade först karaktären af en
barnsligt liflig sydländska, men som
sedan i de tragiska momenten,
sär-skildt genom mimik och plastik,
åstadkom en fängslande dramatisk
framställning. Konungen och det unga
hertigparet ha vid
Arnoldsonsföre-ställuingarne lifligt deltagit i bifallet
och inropningarne. Att äfven hyllning
med lager och blommor egnats den
älskvärda konstnärinnan, säger sig
sjelft.
Operan har för öfrigt lefvat på den
gamla repertoaren; endast den första
symfonikonserten kan betraktas som en
nyhet, alldenstund den leddes af en
för hofkapellet ny dirigent, hr Vilh.
Stenhamraar, som då äfven framförde
en sin komposition, hvilkon här ej
förut varit gifven. Hr Stenhammars
debut som orkesterdirigent kan anses
ganska lyckad, enär utförandet af
programmets nummer skedde med
berömvärd precision och nyansering; det
upptog för öfrigt, som ofvan synes,
för hofkapellet välkända saker. Hr
Stenhammars symfoniska uvertyr är
ett vackert intyg om hans förmåga att
använda orkesterns resurser, och detta
visade sig här i ofta öfverraskande,
pikanta ideer äfvensom i en
kraftstegring, hvarpå väl uvertyrens namn
syftade. I uvertyrens planläggning
spelade dock det melodiska elementet en
underordnad rol. Aftonen bjöd också
på ett sångnummer, arian ur »Samson
et Delila», hvarmed fröken Karin
Olsson debuterade. Sångerskan hvars
kon-serterande i landsorten förut omnämnts,
visade sig ega en behaglig mezzo-sopran,
men föredraget var något kallt och
rönte möjligen inflytande af mindre
lugn vid första uppträdandet.
På första kammarmusiksoarén hade
Aulinska qvartetten att fägna sig åt
nästan fullsatt salong. Borodins
qvar-tett, som inledde soarén, sluter sig i
första satsen till äldre mönster medan
åter den sista är Dågot inkrånglad och
grumlig. Mellansatserna fängsla mera
intresset, såväl andantet med sin
allvarliga stämning, som i synnerhet
scher-zot med saltarellans lifliga rytm,
af-bruten af en originell och vacker
fle-geolettsats. Brahms derpå följande
bekanta pianoqvintett är ett af hans
fiämsta och vackraste
kammarmusikverk ; det utfördes nu ock con amore.
Slutligen kom Haydn, med intagande
melodi och lekande humor fängslande
publiken i ren och ostörd tonnjutning.
Samtliga numren tillskyndade de
utförande rikt bifall.
Scholanders musik- och
Bellmansafton gafs, som vanligt, inför fulltalig
och entusiasmerad publik, bland hvilken
äfven hertigen af Vestergötland med
gemål befann sig. Programmet, som
vi ej ha utrymme att specificera,
upptog svenska och franska visor samt
sist Bellmanssånger.
Från in- och utlandet.
Kungl. operan gaf den 18 oktober
på hr Ödmanns 48:e födelsedag »Fra
Diavolo», vid hvilket tillfälle den
upp-burne sångaren fick emottaga en rik
hylluing af applåder och blommor.
Musikföreningens första konsert för
året (den 47:e) eger rum den 4 no v.
i Musikaliska akademiens stora sal
under professor Fr. Nerudas direktion.
Progiammet upptager Mendelssohns
oratorium »Paulus» till firande af
tonsättarens minne, hvilken afled denna
dag för 50 år sedan.
Fru Wilma Neruda- Hallé förbereder
en konsert här i midten af november
i Musikaliska akademiens stora sal.
Fröken Tora Hwass ger under
säsongen 1897 — 98 två abonnerade
musiksoaréer med biträde af professor Franz
Neruda samt konsertmästarne Lars
Zet-terqvist och Tor Aulin.
Abonnementsbiljetter (å 4 och 3 kronor) säljas i
Abr. Lundquists hofmusikhandel
här-städe8.
D:r Aug. Elfåker ger den 20
november en konsert i Jakobs kyrka med
biträde af fru Dagmar Möller,
operasångaren C. F. Lundqvist,
konsertmästaren Lars Zetterqvist och direktör
Alb. Lindström. Af hr Elfåkers egna
kompositioner komma vid detta tillfälle
att utföras »En sång vid uppgåogen
till templet» och »Air religieux» för
violin och orgel. Sjelf kommer
kon-sertgifvaren att spela orgelsaker af J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
