Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KGL. THEATERN.
Med Kongl. Maj:ts Allernådigaste Tillstånd
uppföres
i dag Thorsdag d. 8 November 1838
SHAKESPEARE KÄR
Comedie i 1 Act af Alex. Duval; fri öfversättning.
PERSONERNE:
William Shakespeare, Tragisk poet . spelas af hr Almlöf.
Clarence, Actrice vid Theatern i London » » M:lle Högqvist.
Anna, Kammarjungfru hos Clarence . » »
Höök.
Derefter gifves:
FEA DIAVOLO ELLER VÄRDSHUSET I TERRACINA
Comisk opera i 3 Acter af Scribe, Musiquen af Auber;
öfversättning från Fransyskan.
PERSONERNE:
Fra Diavolo, under namn af Markisen
San Marco...............spelas af — — — — —
Lord Kockkurn, resande Engelsman .
Lorenzo, Kapten vid Romeiska
Dragonerne ...........................
Matheo, Värdshusvärd...............
Giacomo
Beppo
Pamela, lord Kockburns fru .
Zerlina, Matheos dotter .
Francesco, Zerlinas fästman
En Under-Officer för Dragonerne
En bonde.....................
» hr Habicht.
Röfvare vid Fra Diavolos band
» Pfeiffer.
» Fahlgren.
J L. Kinmanson.
* | Wennbom.
Fru Fröslind.
M:lle Ficker,
hr A. Hjortsberg.
» Lemos.
» Frodelius.
Uti Balletten Dansa;
Hr Selinder. — M:lle Daguin.
Hr Günther debuterar uti Fra Diavolos rol.
Kongl. Maj:t har i nåder täckts tillåta applaudissementer, ehuru den Kongl.
Familjen är närvarande. Och får derjemte till deras underrättelse, som derom
skulle vara okunnige, gifvas tillkänna, att ingen, hvarken sittande eller stående
Spectateur på de Kongl. Spectaclerne bör visa sig med betäckt hufvud.
Ingen obehörig person tillåtes under Repetitionerna eller Representationerna
passera trapporna till Theater Salonens korridorer, uppehålla sig i dessa
Corri-dorer eller gå upp på Theatern, och gifves härmed ytterligare tillkänna, att
ingen med Livrée, Bindmössa eller Schawlett på hufvudet erhåller inträde på
Amphiteatern, Första, Andra och Tredje Logeraderne, Parterren och
Orehester-platserne.
dem beskärd. Under syrsans och
älf-vornas sång synas i en tablå Dot och
John samt May och Edvard lyckligt
förenade, medan i fonden en grupp visar
sällheten i deras framtida lif.
* *
Den ofvanförda texten följer i
hufvud-saken Dickens novell. Scenen är
emellertid förlagd ensamt till postiljonens
hem, då deremot handlingen i novellen
äfven rör sig hos leksaksfabrikanten
Caleb Plummer och hans blinda dotter
Berta, der postiljonen John och Dot
sammanträffa med Tackleton, May och
hennes mor samt Edvard, den från
Amerika hemkomne förklädde sonen
till Caleb. I operan göres May till
Calebs dotter. Denne likasom Berta,
Mays moder, postiljonparets två
månader gamle son och dennes komiska
vårdarinna, miss Slowboy, äro ej till
finnandes i oparatexten. Tiden har
förlagts från vintern till sommaren.
Barnet, panten på familjelyckan hos
postiljonens, hade i operan varit svårt
att medtaga; här framhålles i stället
(endast något lör mycket) glädjen öfver
dess väntade ankomst, uti novellen
genom syrsans chirp förespådd för Dot.
Syrsans älfgestalt är också en idé från
novellen.
Goldmarks »Heimchen» säges vara
ett annat namn på eller en
omarbetning af hans opera »Der Fremdling».
Till huru stor del dessa båda verk
sammanfalla känna vi ej. Så mycket
tycks emellertid vara visst, att
Hum-perdinks sagoopera »Hans och Greta»
gifvit Goldmark anledningen att nu
framföra, den enkla, med
sagogestal-ter inmängda familjeberättelsen
»Syrsan vid härden», och hans musik är
i allmänhet väl lämpad efter texten,
bestående af solosånger, ensembler och
körer, visserligen ej af framstående
originalitet, men ofta melodiskt
anslående, uttrycksfulla och utan någon
apparat af inkrångladt harmoniskt
orkesterarbete, om än instrumenteringen
stundom röjer karaktären hos
nutids-orkestern att vilja föra ordet. Jemte
uvertyren med dess karaktäristiska
äfven som ledmotiv använda »chirp»
af syrsan, tecknadt med en dissonans
af närliggande halftoner, och det rätt
intressanta förspelet till tredje akten
innehåller operan följande
musiknummer. I första akten kör af älfvorna
och prolog af syrsan, solon af Dot och
May samt duett mellan dem, allt rätt
underhållande, Johns inträdessång,
Edvards sång till hembygden och
byfolkets lifliga kör vid hemtningen af sin
post; i andra akten duett mellan John
och Dot, Takletons helsningssång och
Edvards aria, Dots valsaria, särdeles
behaglig, och en ypperlig qvintett,
Johns stora scen, der han ensam
rasar i svartsjukans kval, en något lång
drageD, musikaliskt tröttande
monolog å la Ströms i Verdis »Falstaff»,
och slutligen syrsans sång till John
och älfvornas kör; i tredje akten Mays
solosång, Edvards sång till bafvet, ett
af de bästa numren, duo mellan dem
(mindre anslående), Tackletons
kupletter och byfolkets kör, duo mellan John
och Dot samt sång af syrsan och
älf-kör. Vackra dekorationer äro det
skotska landskapet och drömscenen i
andra akten.
De utförande ha icke lätta partier
att sköta men ba alla förtjenstfullt
löst sina uppgifter. Operan har fått
god inöfning och ledning under
hof-kapellmästaren Hennebergs direktion
och hr Elnblads regie.
Johannes Brahms’
kompositioner. *
Fullständig förteckning.
I. Orkester- och konsertkompositioner,
Op. 68. Symfoni (C moll).
73. > (D dur).
90. » (F dur).
98. > (E moll).
11. Serenade (D dur).
80. Akademische Fest- Ouverture (C
moll).
81. Tragische Ouverture (D moll).
16. Serenade (A dur) för liten orkester
(2 fl., 2 ob., 2 klar., 2 horn, 2 fag.,
altar, violonceller och kontrabasar).
56 a) Variationen (B dur) öfver ett tema
af Haydn.
77. Violinkonsert (D dur).
102. Doppetkonsert för violin och
violon-cell med ork.
15. Pianokonsert (D moll).
83. » (B dur).
* Bihang till J. Brahms’ biografi i nr 9
detta år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
