Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarför vi fä inskränka oss till lielt
korta anmälniDgar. Ofvanstående
förteckningar visa, att sångliteraturen är
rikhaltigast. Vända vi oss emellertid
först till pianosakerna, finna vi endast
två omfångsrikare svenska verk, bland
dem Peterson- Bergers Sex Låtar,
innehållande »När lönnen blommar»,
»Gång-trall», »Vest i fjellom», »Spelman»,
»Chorus mysticus» och »Nachspiel».
Styckena äro samtliga intressanta, med
vackra melodiska tankar och en
harmonisering som sällan verkar stötande.
Helsingelåtama innehålla karakteristiska
folkmelodier benämnda »Skänklåt» och
»Valboläten» Rätt anslående
salongstycken utan svårigheter äro Sartorios
Menuett-Caprice och Macbeths Serenata.
Sjögrens 1 drömmen etc. är en af hans
mera omtyckta sånger, genom sättning
för piano ensamt nu äfven tillgänglig
för icke sångare. För unga pianister
erbjudas ett par häften; för nyoörjare
Nordiska toner, 25 små visor,
danslekar m. m.. mycket lämpliga som
upp-muntring vid undervisningen för nå
got mera försigkomna. Beaumonts
Album innehåller lätta och behagliga
karakterstycken af omvexlande natur.
Häften af större omfång och i större
nutidsstil äro Rosenfelds Saina och
Lyriske Fantasistykker, de senare med
poetiska vignetter (öfverskrifter) af G.
Reedtz-Thott. Den danske
komponisten (f. 1850) är mest bekant genom
sina sånger och synes oss mest lyckad
på detta fält. — Gå vi öfver till dans
musiken, så bildas en öfvergång till
egentlig sådan af Tschaikowskys Vals
ur »Eugen Onegin», mera hörande till
»salongsmusiken» än till
dansprogram-met och af mera värde än vanlig
dansmusik, hvad komponistens namn låter
förstå. Den är ej svårspelt.
Vinterblommor framträder i vanlig elegant
drägt och innehåller 2 Valsrr, 2
Polkor, Fian^aise och Hambopolska, den
senare af Holtz. Särdeles prydlig med
ett fint porträtt af prinsessan Ingeborg
är Amigos Ingeborgs-vals med
introduktion och coda samt rätt goda dansme
lodier. Marinaros Salongs-Mazurka är
enkel och gassar äfven för bakalen,
der den öfriga dansmusiken rätt väl
försvarar sin plats. Violinmusiken
inskränker sig till ett par nummer, af
hvilka Herbsts Romance är harmoniskt
enklare och rörligare än Bedingers
Andante religioso, som tillegnats hr Sven
Kjellström. Melodibok för violin, en
värdefull samling lätta violinstyckeu,
är med det 4:de utkomna häftet
komplett.
Häggs Stämningstunder vid
orgelharmonium innehåller 20 mindre stycken
af olika komponister från klassikerna
till Wagner och af våra nordiska
Dann-ström, Crusell, Fogelberg, P. U.
Sten-hammmar och Collan.
Bland sångernas komponister hålla
vi oss först till den äldsta bland våra,
Ivar Hallström, hvars egenskap af vår
främste nu lefvande romanskomponist
ej gerna kan bestridas, så väl med
hänseende till uttrycksfull sångmelodi som
fint, sången verkligen uppbärande ej
nedtryckande ackompanjemang.
Organisk bildning, plastik och välljud
finner man i hans sånger, så ock i de
båda sångerna Ich bin jung och Min
sång, den förra tillegnad tenorsångaren
Lemon, den senare barytonisten
Bergström, båda hans elever och nu
an-stälda vid k. operan. I sång och ord ]
tolka här de unga sångarne sina egna
känslor. Den förstnämnda, omtyckta
sången »Ich bin jung» föreligger i ny
upplaga och dubbel sättning, äfven för
baryton, hvarigenom den blir
tillgänglig för en större sångarkrets. Texten
är svensk och tysk. Häggs Maj är
hållen i frisk vårstämning mtd fylligt
ackompanjemang af triolackord,
arpeg-gier och tremolando. Bereus’ En liten
visa är enklare, med korta i fermater
afslutade strofer. Denna har svensk,
tysk och engelsk text likasom »Maj»,
»Min sång», Valentins »Serenad» och
Peterson-Bergers sång »Och riddaren
drog uti Östtrland», hållen i väl träffad
balladstil. Begynne’sestrofens oriktiga
uttryck »drog uti» måste vi påpeka,
det rätta här hade vatit: »Och
riddarn drog ut» etc. Beckmans Gambia ga
star är rytmiskt verkningsfull, och det
fantastiska i harmoniseringen kan här
vara på sin plats; icke så i Sol
Som-mares visor, som vimla af vidunderliga
harmonier och öronslitande
modulationer, möjligen dock behagliga för
härdade nuiidsöron, som frossa af
dissonanser. Hvarje sång har till
öfver-skrift en historiett om Linda, som
berättaren jemt har i tankarne.
Valentins Vak upp är en stort anlagd sång,
som väl gör sig häst förstådd med
orkester, hans Arabisk serenad träffar väl
en orientalisk stil. Moszkowskis
populära Serenata, ganska lämplig för sång,
och Marinaris Serenad pga både svensk
och fiansk text. Stenhammars
Minne-lieder mod tysk text höra till de
enkla melodiska sångerna, den sista af
dem rent af påminnande om E. G.
Geijer. Priset på häftet är efter dansk
sed icke utsatt. Noréns Andliga
sånger ha komponerats till kända psalmer
i vår psalmbok och ega vederbörlig
stämning, i kyrkoarians stil. Många
sångsamlingar för de små har denna
jul att bjuda på, deraf det välkända
verket Sjung med oss mamma utgår i
4:de häftet. Barnens älsklingssagor
äf-vensom Amusons nous! äro försedda med
illustrationer vid styckenas böijan. —
Fröken Munktells Trois choeurs kunna
sägas vara skrifna med fransk esprit
och ha skördat bifall vid utförandet,
de hafva fransk och svensk (en dansk)
text.
Af Elkan & Schildknechts nya
sändning ha vi att ytterligare omnämna
andra serien af Torsten Petres Nya
skizzer för piano, utgörande 12
karakterstycken i kompositörens kända
populära stil. Sådan finner man ock i
»idyllen», Vid Ringsjön, som är
skrif-ven i marschtakt.
Af sångerna framstår A. Hjelms
Vaggsång såsom mycket stämningsfull
i melolin och med vackert
ackompanjemang. Hulthanders sånger äro enkla
melodier i Abts stil, op. 17 med helt
arpeggieradt ackompanjemang.
Från scenen och
konsertsalen.
Kungl. operan. Dec. 1. Gluck: Orfevs
beoncnvallo: Pajazzo. — 2. Nicolai:
Muntra fruarna. — 3, 12. Auber: Fr a
Diavolo. — 4. Mozart: Figaros bröllop.
— 5. Boito: Mcjistofdes (Margareta: fru
Frödin-Lindberg; Helena: frök. Bidenkap,
första debut; Pantalis: frök Edström). — 8.
Thomas: Mignon (Mignon, Philine: frökn.
Thulin, Hallgren). — 11, 13, 15. Mascagni:
Pä Sicilien (Santuzzn, bola: frökn. Hallgren,
Thulin). Bizet: Djamileh, opéra oomiqne i
en akt af Louis Gallet, öfvers. af Ernst
Lund-qvist. Dansen af M Glasemann (Djamileh,
slafvinna: fru Linden; Harun: hr Lemon;
Splendiano, slafhandlaren: hrr Forsell,
Graf-ström).
Sölra teatern, Dec. 8, 9. Varney: De
små lammen. — 10—15. Lecocq: Herr
von Putz’ testamente (Isabella, Thiebaude:
frökn. Alma Lund, Ohlsson; Isolin de
Casta-fiol, Chicorat, Capoulade: hrr Ander,
Barck-lind, Gun. Lundberg).
Vetenskapsakademien. Dec. 6. Fröken
Thora Hwass’ föista musiksoaré.
Biträdande: prof. Fr. Neruda, konsertm. L.
Zetter-qvist, dir. Ax. Bergström 1) Baeh-Tausig:
Toccata och fuga, D moll; 2) Schumann:
Pianosonat, op. 22, G moll; 3) Brahms:
Pianoqvartett, op. 25, G moll; 4) Chopin:
Berceuse, Barcarolle, 3 Mazurkas.
Musikaliska akademien. Dec. 7.
Filharmoniska sällskapets första
abonnements-konscrt (l4.e arbetsåret). 1) Beethoven:
»Weihe des Hauses», konsertuvertyr; 2) Gluck:
Recit. och aria ur »Ifigenia i Aulis», 2:a akt.
(hr Lundqvi8t); 3) Wagner: Spinn/isa, scen
och ballad ur »Den llygande holländaren» für
fruntimmerskür och soloröster (fruar D.
Möller o h Linden); 4) Kjerulf: 3 Sänger, med
aekomp., nrrang. för orkester af V.
Stenham-mar (fru D. Möller); 5) Brahms: Rhapsodie
till text ur Goethes »Harzreise im Vinter»,
op. 53, för altsolo (fru Linden), manskör och
orkester; 0) V. Stenhainmar: Kantat vid
öppnandet af Allm. konst- och
industriutställningen i Stockholm 1897, text at C. Snoilsky,
lor soloröster (fruar D. Möller och M. Linden,
hr C. F. Lundqvist och musikälskare), kör
och ork. Biträdande: k. hofkapellet.
Dirigent : hr V. Stenhammar.
Berns’ salong. Dec. 5. Populär Matiné
af Meyders kapell, hrr Vinc. de Pasqualis
och G. Fusella. — 10. Wagner atton (3:e).
I k. operans gamla repertoar bar en
omvexling inträdt med reprisen af
Bizets »Djamileh», hvilken lilla opera
här först uppfördes i febr. 1889 med
fröken Ek i titelrolen, hrr Lundmark,
Linden och Grafström i de manliga
rolerna. Operans handling är föga
rörlig, och med aftonstämningeu i
sceneriet stämmer hufvudsakligen musiken,
som emellertid är fin och stödes af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
