Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gud, på så Dära håll hade den
kortsynte mannen ännu aldrig sett någon
människa, utom när han vid rakning
såg sig sjelf i spegeln. I jämförelse
dermed var den blonda Elsa i hans
ögon riktigt vacker. Huru vänligt och
tacksamt hon betraktade honom!
Allt lifligare sysselsatte honom fiolen
både i vaka och dröm. När lian på
sin Stradivarius fick spela ett stycke
för kapellmästaren, skulle det väl bli
slnt på talet om raspande. När han
fick det gamla instrumentet, skulle han
blifva pensionsberättigad medlem af
orkestern, men endast vid stora operor
skulle han använda sin Stradivarius.
Och hvarje söndags morgon skulle han
i ensamhet öppna den gamla fiollådan,
taga fram fiolen och spela ett litet
stycke sig sjelf till fröjd och gamman,
en liten nätt söndagsmelodi, någon sång
som han plägade lära unga gossar till
deras mödrars födelsedag. ;Forts.)
Musikpressen.
För en röst med piano:
Au g. Elfåker. En sång vid uppgången
till templet (d—ess). Pris 50 öre.
Denna af religiös stämning
genom-andade sång lämpar sig så väl för
kyrkligt bruk som för den husliga
andakten. Sångstämman med orden »Jag
lyfter mina ögon upp till bergen» etc.
är enkel och ligger väl för röster i
allmänhet såsom olvan angifna omfång
visar. Ackompanjemanget är vårdadt
och harmoniskt omvexlande. SåDgen
sjöngs här i Jakobs kyrka af hr Oscar
Bergström på dir. Elfåkers konsert der
i höstas.
–-S––-
Litteratur.
’ På det Nordiske Forlag i Köpenhamn
har utkommit:
Illustreret Musikhistorie. Syttende
Levering. Pris 1 kr.
I detta nya häfte af det
förtjenst-fulla verket börjas med fortsättningen
af Joseph Haydns lefnadsteckning, och
mot slutet af häftet finner man början
af fjerde kapitlet, som har till
öfver-skrift: W. A. Mozart. I häftets
början återgifves facsimiler af Titelblad
til Tekstbogen : »Der von Othino, dem
Urheber des Dänischen Reichs
geschlossene Tempel des Janus» 1722 och ett
Operaplakat (affisch) af d. 20 Nov.
1762. Inuti haftet förekommer ett
porträtt af Jos. Haydn (vid klaveret,
efter Guttenbrunn) och hans silhouett,
Haydns och Metastasios bostadshus på
Michaelerplatsen i Wien,
inledningsmo-tiven till Haydns 12 s. k.
»Londonersymfonier», de mest bekanta och som
gjort hans namn så berömdt, vidare
afbildningar af Haydns Visitkort (noter
med text: Hin ist alle meine kraft»
etc.\ hans handskrift och notskrift samt
ett par mindre notexempel; slutligen
till fjerde kapitlet en bild af Mozarts
födelsehus samt porträtt af Leopold
Mozart, af Wolfgang Amad. Mozart
som 13 årigt barn (efter originalet i
hans födelsehus i Salzburg) och som
något äldre (efter målning af Battori.
Rom 1770).
––^––-
Från scenen och
konsertsalen.
Kungl. operan. Febr. 16, 25,28. Mozart:
Don Juan. — 16. Borwick konsert: 1
Wagner: uvertyr till >Den flygande Holländaren»;
2 Beethoven: Pianokonsert, Ess dur (hr
Borwick); 3 Söderman: »Qvarnruinen», ballad
(hr Lundqvist); 4 Mendelssohn: Preludium och
Fuga, E moll (hr Borwick); 5 Liszt:
Mefisto-vals för ork.; 6. Pianosolo (hr Borwick):
Chopin: Valse, Ass dur; Liszt: Etude, F moll —
17. Wagner: Tannhäuser. — 18. Bizet:
Carmen; — 19. BorwJck-konsert: 1 Gluck:
uvertyr till »Ifigenia i Aulis»; 2 Mozart:
Pianokonsert, A dur (hr Borwick); 3 Weber:
Scen och aria ur »Friskytten» (fru Östberg);
4 Schumann: Pianokonsert, A moll (hr Bor
wick); 5 Wagner: Förspel til!
»Mastersån-garne». — 20. Beethoven: Fidelio. — 21,
24, 27. Boieldieu: Hvita frun på slottet
Arenel. — 23. Nicolai: Muntra fruarna i
Windsor. — 26. Goldmark: Syrsan vid
härden; ballett: Chopiniana.
Musikaliska akademien. Febr. 14, 17.
Konserter af Willy Burmester under
medverkan af pianisten Moritz Meyer-Mahr.
Vetenskapsakademien. 4:e
kammarmusiksoarén af Aulin8ka qvartetten med bitr. af
hr Emil Sundqvist: 1. Knut Bäck:
Stråkqvin-tett, G moll (manuskript); 2 Fr. Berwald:
Pianotrio n:o 2, F moll; 3 Em. Sjögren: två
Fantasistycken för piano och violin; 4 W.
Stenhammar: Stråkqvartett u:o 3, F moll.
Efter det festliga firandet af hr
Öd-manns 25-årsjubileum vid vår kungl.
lyriska scen, hvarom blifvit nämndt
förut i dagens nummer, har
operaverksamheten återgått i det gamla spåret,
endast afbruten af ett par
Borwik-kon-8erter med blandadt program, såsom af
ofvanstående synes. Det är således en
konsertrevy vi denna gång ha att
företaga, börjande med en öfversikt af den
engelske pianistens upprepade
kouser-terande härstädes fr. o. m. den 29
januari. I n:r 3 af denna årgång
meddelade vi konstnärens porträtt och en
karaktäristik öfver hans spel, hvilken
derför här är öfverflödigt att i detalj
framställa. Fulltalig publik och bifall
i fortis8imo vittnade om att hr Borwick
afgjordt blifvit en gunstling hos våra
musikvänner.
Af större nummer på hans
konserter i Musikaliska akademien utfördes
Beethovens sonater, op. 28 (D dur,
»pastorale») och op. 111, J. S. Bachs
Præludium och Fuga, A moll, samt
Italienisches concert, Chopins Sonate i
B moll op. 35, Rhapsodie hongroise af
Liszt samt Schubert-Liszts »Soirée de
»Vienne* och »Erlkönig». Programmen
upptogo för öfrigt Saint-Saöns ypperliga
Caprice öfver Balettnummer ur Glucks
»Alceste», Chopins Ciss moll-vals,
Berceuse, H moll-Scherzo, F moll-Fantasi,
Dess dur-Prelude och Ciss moll-Scherzo,
kompositioner af Schumann:
Paganini-Caprice, Nachstück n:o 4, Novellette
n:o 2 D dur och Romanze n:o 2 Fiss
dur, af Mendelssohn: Lied ohne Worte,
Ciss moll, och Præludium op. 104,
Brahms’: Capriccio, H moll, Rubinstein:
Etude, C dur, Paderewski: Théme
Va-riée, op. 16, A dur, Scarlatti: Tre
stycken och Tshaikowsky »Chant sans
parole», op. 2 n:o 3. Bland
favoritnumren kunna särskildt nämnas Rnbinsteins
brillanta Etude »på falska toner» och
ett Preludium af ryssen Rachmaninoff,
hvilket af hr Borwick här introducerats
och nu är mycket efterfrågadt i
musikhandeln. Af operakonserternas
orkesternummer voro alla gamla bekanta. Ett
och annat nytt eller mindre slitet i den
vägen skulle ej skada att få höra
emellanåt, om tid finns för inöfning. Likaså
vore det ej ur vägen om man oftare
toge upp på repertoaren Webers
härliga opera »Friskytten», hvarur fru
Östberg å sista konserten på ett hänförande
sätt sjöng Agathas stora aria.
Afven vi ha fått tillfälle att göra
bekantskap med den i utlandet så högt
berömde violinvirtuosen Willy
Bnrme-ster, men detta under temligen
ogyn-samma förhållanden, då
Ödmanns-jubi-leet samma dag som hans första konsert
och Borwick-konserterna togo publikens
intresse nästan uteslutande i anspråk.
Efter första konserten var konstnären
också i en mycket spridd
hufvudstads-tidning föremål för en skarp och
sårande kritik, hvilken väckt alla
sakkunnigas rättmätiga harm. Publikens
fåtalighet vid andra konserten torde ha
varit en följd af en sådan kritik, som
spridd till utlandet troligen afskräcker
konstnärer af rang att besöka vår
huf-vudstad. Så har den världsberömde
violinisten Sarasate, såsom vi hört, gått
ed på att aldrig låta höra sig vidare
här i Stockholm efter den behandling
han rönte af en tidningskritiker här,
då han för 20 år sedan konserterade å
kungl. operan. Andra konstdomare och
våra förnämsta violinister erkänna hr
Burmester såsom nästan enastående
hvad teknisk färdighet beträffar och
specielt derför som Paganinispelare.
Hvad dennes kompositioner beträffar,
äro de icke, åtminstone alla, i saknad
af allt verkligt musikvärde, och en
violinvirtuos kan, om han beherskar
dem, ha lika rätt att framträda med
dem, som pianovirtuosen med Liszts
bravursaker. Hr Burmester satte också
alla åhörare, ej minst våra violinister,
i förvåning med sin eminenta
virtuositet i utförandet såväl af PaganinL
»Hexentänze» som Thema (»nel cor piu
non mi sento») med variationer af
Paga-nini-Burmester. Förträffligt utfördes
äi-ven af honom Wieniawskys
»Faust-Fantasi», Saint-Saens’ »Rondo Capric-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
