Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur.
Det Nordiske Forlag, Köpenhamn
har utsändt:
Illustreret Musikhistorie af Hortense Paiium
og William Behrend. Nittende Levering. Pr.
1 kione.
I delta hafte fortsattes Mozatts
biografi (andra delens 4 kapitel), och
börjar med femte kapitlet Ludwig von
Beethovens.
Illustrationerna i häftet äro följande:
Mozarts notskrift (2:a satsen ur
Esa-dur-pianosonaten ; vignett från Bieitkopf
& Härtels äldsta klaverutdrag af »Don
Juan» (Guvernörens vålnad griper Don
Juan); Mozart i Berlin vid uppförandet
i af »Enleveringen ur seraljen»; Mozart
i hans sista lefnadsår, efter teckning
af hans sväger Lange; W. A. Mozart
(efter Tischbein); facsimiie af ett Mozarts
bref; Mozarts notskrift i barndomen;
Tilgneis Mozart-staty i Wien, af täckt
1897 ; smärre notiliustrationer.
Beethovens födelsehus; C. F. Neete; silhouett
af Beethoven som lil-årig.
Frän scenen och
konsertsalen.
Ilasa-teatein. Aug. 27—31. Flickorna
Michu, operett i 3 akter af A. Vauloo och
G. Duval, musikeu af Andrée Messager. Fri
ölvers. at H. Molander och E. Högman
(general des Ils: hr H.i. Sjöberg, Gaston Rigoud:
hr Nyblom, Michu: hr Strömberg, Aristide:
hr Adami, Baguolet: hr Hing vall; Fru Michu:
fru Wahlhom, m:lle Herpin fru Strandberg,
Blauche-Marie: frkn Frisch, Marie-Blauche:
fru E. Berg).
Då operaföreställningarna å kgl.
teatern ännu ej tagit sin början och
Djurgårdsteatern under sommaren ej gifvit
några musikpjeser, är det endast
Vasa-teaterns föreställningar vi ha alt
om-förmäla, d. v. s. den operett, hvarmed
doocu inleddes. »Flickorna Michu»,
som under titeln »Les Petites Michu»
först gafs i Faris ä Bouffes
Parisiens-teatern hösten 1897, har derstädes haft
ovanligt stor framgång ech synes äfven
komma att åtnjuta en sådan här.
Operetten är en lycklig sammansmältning
af operett och opéra comique, med eu
rätt lyckad libretto, fri fiån allt
skabröst och simpelt, musiken är
mångenstädes förträfflig, rik på vackra
melodier och väl instrumenterad, såsom man
kan vänta af kompositören till
»Skrif-varkungen», som gafd å k. ojieran 1892.
Uppsättningen är mycket vårdad och
utförandet lörträffligt, då hr Ranfc
lyckats vinna verkliga sångkrafter, hvilka
förmå uppbära sina partier på ett i
allo tillfredsställande sätt.
Librettons innehåll är löljande:
Flickorna Michu, Blanche-Maiie och
Marie-Blanche, äro — efter hvad de
sjelfva och andra tro — tvillingsystrar,
döttrar till ett hederligt par, som har
matvaruhandel i hallarna. De ha satts
i pension hos m:lle Herpin, en gammal
mö som svärmar för fianska armén och
har ordnat pensionen militäriskt. Med
en trumhvirfvel kallas vid pjesens
början de unga eleverna ut på gården.
Under en pantlek mellan flickorna
faller lotten på den unga Blanche-Marie
att ge en kyss åt den förste som
kommer in genom grinden. Detta blir
hu-sarkaptenen Rigoud, som kommer in
att besöka sin moster m lle Herpin.
Härvid blir den unge kapten betagen
i de båda oskiljaktiga tvillingsystrarna, |
men tycks dock föredra den mindre
ystra Blanche-Marie.
Pappa och mamma Michu jemte de- ’
ras bodbetjent Aristide inträda för att
helsa på flickorna och medföra
traktering åt hela pensionen. Aristide yppar
nu att han är dödligt föiälskad och
vill gifta sig med en af flickorna Michu,
hvilken de vilja ge honom, men i sjelfva
verket är han mest förtjust i
Marie-Blanche, som också är smått betagen i
den hygglige, men litet enfaldige
gossen. Paret Michu kommer i stort
bryderi, ty i verkligheten är blott en af
flickorna deras egen, den andra är
dotter af en general des Ifs, som då han
drog ut i kriget, lemnade sin
nyfödda dotter, hvars moder dog strax
efter hennts födelse, att vårdas af
pa-let Michu, som samtidigt välsignats
med en dotter. Den något konfyse och
och komiske pappa Michu hade lagt de
båda flickebarnen i ett bad, och när
de sedan togos upp var det omöjligt
att få reda på hvilken som var deras
eller generalens dotter. Deras
förlägenhet vid frieriet ökas till
förskräckelse, när strax derpå generalens
kalfaktor kommer dit, sänd att hemta
hans dotter. Generalen hade efter 17
års fiåuvaro i krig återkommit och ville
nu återfå dottern för att ge henne till
maka åt sin räddare i kriget, kapten
Rigoud. Då paret Michu ej veta
hvilken af flickorna som är den rätta, måste
hela familjen följa med till generalen.
Andra akten spelas i hans hem, der
åtskilliga lustiga förvecklingar inträffa
och der flickorna träffa kapten. Då
Blanche-Marie, som älskar honom, hör
af Marie-Blanche att hon gör
detsamma, afotår hon ädelmodigt att bli hans
maka, och akten slutar med att
Marie-Blanche blir den lyckliga
generalsdottern och fästmön. Tredje akten visar
oss paret Michus saluhall.
Blanche-Marie skall gifta sig med Aristide men
är en sorgsen och kall fästmö.
Marie-Blauche kommer in, yster och glad,
med f. d. systems bruddrägt i
åtskilliga korgar och lådor. Hon har märkt
hur allt står till, att kapten och
Blanche-Marie älska hvarandra och att hon sjelf
är mera fästad vid Aristide. Kunder
komma in i butiken. Marie-Blanche
betjenar dem med lif och lust, med ett
anlag för yrket, som visar henne vara
en sannskyldig Michu. Hon börjar
kläda Blanche-Marie till brud, men
styr ut henne med puder i håret och
I moucher. Generalen och kapten träda
in, och då nu Marie Blanche
presenterar f, d. systern och samtidigt visar
det medtagna porträttet af generalens
hustru, är likheten så slående, att
ingen mer kan tvifla på att
Blanche-Marie är generalsdottern. Allt slutar
nu lyckligt och väl.
Musiken är, som sagdt, förträfflig.
Särskildt kan påpekas duetterna
mellan flickorna Michu; lifliga kupletter
och goda ensembler saknas ej heller.
De båda flickorna representeras utmärkt
af fru Emma Berg och frkn Frisch,
den senare så till sång som
apparation, mycket behaglig. Herr Nyblom
— hvars debut på k. operan varit
ifrågasatt — sjuDger med smak sitt parti,
likaså herr Adami (såsom hr Nilsson
förr anstäld vid operan), i generalens
rol är hr Sjöberg ganska
tdlfredstäl-lande, och särdeles muntrande perso- .
nager äro herr Strömberg, fru
Wahlbom och hr Ringvall såsom pappa och
mamma Michu samt kalfaktorn.
Från in- och utlandet.
Kungl. teatern — såsom operan
numera skall kallas — började d. 15
aug. sina arbeten med inöfning af de
för närmaste tiden bestämda
programmen. Teaterns invigning är bestämd
att ega rum den 19 sept., då
progiam-met upptager Invigningskantat af prof.
Iv. Hallström, 1 akt ur Frondörerna
af A. F. Lindblad samt 1 akt ur Fr.
Berwalds Estrella di Soria. Dessutom
öfvas de båda svenska originalarbetena
»Tirfing» af W. Stenbammar och
» Valdemarsskatten» af A. Hallén.
Under spelåret lära följande, ej på länge
gifna operor, komma att upptagas:
Mozarts »Enleveringen ur seraljen»,
Webers »Friskytten», Lortzings »Tsar
och timmerman», Wagners
»Mäster-sångarne» och »Den flygande
holländaren», Verdis »Trubaduren», m. fl.
Det nya operahuset nalkas sin
fullbordan. Annu återstår dock mycket
arbete inom detsamma. Vestibulen är
ännu icke färdig och i salongen pågår
uppsättning af parkettens stolrader.
Denna förekommer ofantligt bred i
jemiörelse med afståndet mellan
fondlogerna och orkesterplatsen. Scenen
och den kungliga foyern med dess
breda trappuppgång från strömgatan
synas vara i komplett skick, deremot
hinner den stora allmänna foyern åt
Gustaf Adolfs torg ej bli färdig till
invigningen. Särdeles praktfull är den
kungliga foyern med sina rika
ornamenter i färger och förgyllning samt
sina båda kristallkronor med elektriskt
ljus. På långsidan midt emot
ingången äro nyligen uppsatta prins Eugéns
tre vackra oljemålningar med vyer
öfver Haga och Brunnsviken. Foyern
har ett större fönster åt strömmen och
utgång till en rymlig balkong; i andra
ändan af det långa och smala rummet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
