Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvar. Jag behöfver ett dussin af
sorten, och jag har lofvat Tronpenas att
lemna honom dem i dag. Har jag
icke skrifvit en tarantella för dig —
det är nu tio år sen dess, — men du
kommer väl ihog den?»
Lablache drog sig till minnes och
började sjunga denna tarantella, som
i nu Rossini upptecknade ton för ton.
»An denna duettino ur I Marinari?
Jäg slår vad att den finns i
grefvin-nan M:s album . . . Än la Partetza?
står icke den i Prinsessan G:s album ...
Än 1’Orgian då?...» och Rossini
fortfor att skrifva med en otrolig
hastighet. Han hade behållit i minnet de
inproviserade melodier, dem han
in-skrifvit i olika album; han
komponerade icke, han erinrade sig blott.
Vid sextiden infann sig Troupenas,
»Jag är punktlig, min bästa maestro,
se här edra 6,1)00 frcs i
bankassigna-tioner!»
»Bravo! äfven jag är punktlig, se
här edra romanser! det är visserligen
något mer än öfverenskommet var, ty
i stället för sex får ni tolf...»
Man kan föreställa sig med hvilken
glädje Troupenas mottog Rossinis 12
Romanser. En månad derefter talade
man icke om någonting annat än om
de nyss utkomna »Soirées musicales».
Dessa sånger fingo en strykande
af-gång; man kunde icke nämna någon
amatör som ej kände till eller sjöng
dem. Samlingen inuehåller 8
arriet-! ter och 4 italienska duos: l:o La
Pro-mesa, eanzonetta; 2:o 11 Rimprovero,
canzonetta; 3:o La Partema,
canzo-netta; 4:o L’orgia, arietta; 5:o L’Invito
bolero; 6:o La Pastorella delV Alpi,
tirolese; 7:o La Gita in Gondola.
bar-carolla; 8:o L,a Danza, tarantella; 9:o
La Regata ventziana. notturno ; 10;o
La Pesca, notturno; ll:o La serenata,
notturno; 12:o La Marinari, duetto.
I S
Musikbref från England.
Neucastle on Tyne, Nnv. 23 — 1898.
Den skickliga svenska fiolspelaren
herr Anders Pttterson, som afled den
9 november vid 57 års ålder i Hull,
var mycket aktad och omtyckt i
England, der han hade vistats under 30
år. Under 26 år var han musiklärare
vid det stora gossläroverket i Rugby
och var också en bland första
violinisterna i’ Sir Charles Halles
Manchester-orkester. För några år sedan
lemnade ban England för att bosätta
sig i Kapstaden i Afrika, der han,
såsom många andra, hoppades kuuna
skära guld med läljknifvar. Af
recentioner, som herr Petterson skickade
mig derifrån, såg jag att han vunnit
både gynnare och vänner och hade
gjort lycka som konsengifvare;
framtiden såg derför lofvande ut, då
olyckligtvis hans frus helsa led så mycket
af klimatet, att ban måste åtei*vända
för hennes skull till London, Under
hans frånvaro hade hans platser som
lärare blifvit upptagna af andra musici.
En dag fick jag ett vänligt bref från
herr Petterson med förfrågan om det
skulle löna sig för honom att slå ned
sina bopålar i Newcastle on Tyne. Ehuru
kärt det skulle ha varit att ha en
framstående landsman bland våra
musici, ansåg jag det rådligast att
underrätta honom, att det fanns mera musici
i vår goda stad än elever. En tid
efteråt hörde jag att han hade bosatt
sig i Hull och att det gick bra för
honom. Herr Petterson var en
ovanligt kunnig musiker, som kunde spela
de flesta instrument i en orkester, och
var dessutom necket språkkunnig.
Hans dödsfall har stått omnämndt i
många engelska tidningar och alla ha
lofordat honom som violinist och lärare.
För ett par veckor sedan upptiädde
madame Adelina Palti på en stor
konsert i Newcastle on Tyne, då den
56-åriga divan, strålande glad och
öfver-sållad med perlor och diamanter, sjöng
ej mindie än 6 sånger, inbegripen
hennes egen sång »Parting», som ehuru
charmant sjungen är en öfveimåttan
tarflig komposition. Madame Patti,
som säges vara egarinna af 14
millioner kronor, är en mycket skicklig af
färskvinna och förstår sig på att sköta
sina penningaffärer. Så t. ex. går hon i
aldrig in på scenen eller på konsert- I
estraden, förr än impressarion har på
förband gifvit henne betalningen för
engagementet.
Den italienska kapellmästaren och
sångkompositören Luigi Arditi, som är
bosatt i London, berättar i sina
»Reminiscenser» följande rätt roliga
anekdot om sitt första möte med Adelina
Patti i Newyork. För nära 50 år
sedan bodde Arditi och den ryktbare
kontrabasspelaren Bottesini på ett hotell,
hvars värd var berömd för tillagandet
af rätter med makaroni Hit kom en
dag madame Salvador Patti med sin
lilla dotter Adelina för att njuta en
måltid af makaroni, då hon fick se
Arditi. Hon bad nu, att han skulle
höra Adelina sjuuga några arier.
Hennes begäran bifölls genast, och Arditi
bträttar huru det retade haus
skrattmuskler att se med hvilken air och
sjelfmedvetenhet den åttaåriga flickan
gick fram till pianot, efter det hon
först hade placerat sin docka på en
stol och tillsagt henne: »La, ma bonne
petito, attande que ta Maman te chante
quelque chose de jolie.»
Då Adelina hade slutat Aminas stora
atia ur »Sömngångerskan». satt Arditi
och Bottesini mållösa f beundran och
förvåning, ty den lilla sångerskan hade
återgifvit de svåra bravur-passgerna i
arian med en beundransvärd lätthet
ocb precision.
Arditi säger i sina memoirer, att
den tiden var Adelina Patti, ehuru god- ;
hjertad mot fattiga barn, en fullkomlig ’
liten tyrann och som knöt hand och
stampade med foten åt hvar och en 1
som vågade motsäga henne. Som
bevis härpå berättar han, huru en dag,
då han var sysselsatt att afsluta en
komposition, den lilla Adelina rusade
in i uti rummet, fick tag i bläckhornet
och tömde dess innehåll öfver
notpapperet, utropande till Arditis förvåning :
»Cosa fai tu brutto.»
Madame Adelina Patti, som så till
sägandes är född på scenen, alldenstund
hennes moder sjöng Normas parti
samma qväll Adelina föddes, eger 3 systrar
och 4 bröder, alla musici. Af de
senare tjenstgör nu en som förste
violinist vid Wakefield Teater i St. Louis,
Missuri, Amerika.
Mascagnis nya japanesiska opera
»Iris» hade sin premiere i går kväll
på Costanzi Teater i Rom, i närvaro
af drottningen, kronprinsen och
kronprinsessan af Italien. 8 timmar efteråt
kunde man i en engelsk morgontidning
vid frukostbordet läsa en lång
beskrif-ning om alltsamman, huru operan gått,
hvad Mascagni hörde under utförandet
(han var rysligt nervös) och hvad han
sade om sin opera och dess öde.
Operan kommer att uppföras under
vintersäsongen i London, betydligt förkortad,
emedan några scener äro allt för
realistiska för att kunna ges på en
engelsk scen. Mascagni, som anförde
operan i går kväll med en orkester af
200 musici, kommer troligen att
dirigera operan då den uppföres i
London.
Hild. W—r.
Musikpressen.
På Abr. Lundquists förlag har
utkommit:
För piano 2 händer.
Musik för Piano af Svtnska tonsättare.
Till Hans Majestät konung Oscar 11 i
djupaste underdånighet IVån förläggaren.
Innehåll: Allvén. H.: Drömmen; Andersson,
liich. : Humoresk; Aulin, Tor: Skizz;
Aulin, Valborg: Albumblad; Beckman, Bror:
Studie: Bolander, Osear: Albumblad;
Brinck, G.: Meditation; Dahl, Adrinn: Etude
mélodique; Hallén, Andreas: Ballad;
Hallström, Ivar: Gamla minnen; Hägg, G.:
Meditation; Jacobsson, John: Idyll; Körling,
Aug.: Polonaise; Lindegren, Joh.: Kanon-
Rhapsodie; Mytberg, A. M.: Romans;
Nurd-qvist, Conr.: Fin de siede. Mazurka;
Peterson Berger, V.: »Glidande skyar»; Rubenson,
Albert: Impromptu; Sjögren, Emil:
Fantasistycke; Stenhammar, Wilh.: Intermezzo.
Svedbom, Wilh.: »På fjellet; Valentin, Karl:
Canon.
för en röst med piano:
Sjögren, Emil: Tresånger. Höstvisa
(c—g). Det vet ingen (e—g), Suckarna (c—
ess). Pr. kr. 1,26.
Valentin, Karl: Tre Sånger, (Drei
Lieder) op. 25. N:o 1. I Maj (Im Lenz;
c—ass), N:o 2. Den långa dagen (Der lange
Tag; d—g), N:o 3 Den öfvergifna (Dass
verlassene Mägdlein; ciss—tvåstr. e). Pr. kr.
1,25.
Hvad ska vi sjunga?, samling af sånger
med lätt ackompanjemang af piano eller
orgelharmonium för hem och skola, utgifven af
Vilh. Sefve. l:a Häftet. Pr. Kr. 1,50.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
