- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 18 (1898) /
155

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tir fin g.

Mystisk Sago-Dikt i 2 akter med
för- och efterspel af Anna Boberg,
f. Scholander, musik af Wil helm
Sten-fa ammar.

Tex I innehåll.

Enligt den mytiska fornsagan var
Tirfing namnet på ett svärd, som
dvärgar tvingats smida åt Odens sonson
Svafrlame. Då de lämnade honom
svärdet uttalade de deröfver den
förbannelsen, att det aldrig kunde dragas
ur slidan utan att blifva någons bane.
Spådomen gick i fullbordan.
Svafrlame dödas med sitt svärd af kämpen
Arngrim, hvars namnkunnige son
An-gantyr ärfde svärdet. Tirfing nedlades
i dennes grafbög, då han stupat i
striden med Hjalmar den hugfulle. Men
Angantyrs modiga dotter Hervor tvang
genom besvärjelser sin döde fader att
lemna henne svärdet. Det kom sedan
i flere mäns ego, alltid stiftande olycka,
hvarom Hervarasagan förtäljer.

På denna saga är ofvannämnda, nyss
uppförda musikdrama bygdt, hvars dra
matiska innehåll här följer i korthet.

Förspelet. Scenen föreställer Samsö
med de tolf Arngrimssönernas
graf-kullar. Till venster i förgrunden
Angantyrs kulle. I fonden Kattegat.
Stilla sommarafton. En herde blåser
vallåtar och aflägsnar sig småningom,
då Hervor träder fram, sökaude bland
grafvarne. Hon ropar till sig herden
för att få reda på faderns graf.
Skymningen faller på, och ett starkt dån
går fram öfver ön. Herden utpekar
förfärad Angantyrs graf och skyndar
ut. Hervor knäböjer och börjar be
8värjelserna för TirfiDgs vinnande.
Angantyrs röst svarar ur grafven. Till
slut remnar grafven. Angantyr reser
sig derur och håller upplyftadt det
flammande svärdet, hvilket han lemnai
den knäböjande Hervor, som dock
måste svärja vid »själens sällhet» att »ej
för någon nämna sitt namn, aldrig
mäla mänskor sin möbörd» utan till
sin dödsdag dölja sitt kön. Hon går
eden, uppreser sig, kysser lidelsefullt
svärdet och går.

Första akten. En försal hos konung
Gudmuud i Gläsisvall. Eu trappa le
der upp till jungfruloftet. Väggarne
äro behängda med bonader och vapen,
derunder synas väggfasta bänkar. En
stockeld lyser i salen. Tjenare springa
ut och in att förbereda festen. På
loftet äro Gullväg och hennes tärnor
sysselsatta i väfstolarna. Vidar
inkommer och nedkallar Gullväg för att
förkunna henne ankomsten af en gäst,
hvars namn hon dock får gissa.
Gästen är hans vapenbroder Hervardur
(Hervor), som han vet att systern
älskar, och han nämner slutligen
namnet. I en monolog yppar han en
häftig strid inom sig i följd af hans
starka vänskap för Hervadur, »De få hvar-

ann — men jag mister båda».
Bjel-lerklang höres och Hervardur inträder.
De tala om siua bragder och sin
vänskap. Vidar går och Hervardur
bekänner för sig att hon älskar Vidar; dock
— »hvad äro väl nu», säger hon,
»mina glänsande segrar, då jag i detta
är slagen i grund.» »Du fader har vållat
två sköflade lif» utropar hon, besluten
att säga Vidar för alltid farväl, sedan
gillet är lyktadt.

Andra akten. En högtidssal hos
kung Gudmund; till venster högsätet;
rundt väggarna bord och bänkar. Midt
i fonden en dörr. Vid ridåns uppgång
äro Vidar jemte småkonungarne Gjestur
Jernhand, Svasur Svintand och Harald
Halte samt flere kämpar i salen.
Hervardur inkommer och helsar Svasur
med handslag. Småkonungarne ha
kommit dit att gilja till den sköna
Gullväg och antaga att Hervardur har
samma mål. De tala hviskande om
hans börd, som de ej känna, samt om
ryktet att han skall vara född af en
jordisk moder och Auka-Thor.
Her-vardurs många bragder prisas af dem.
Konung Gudmund inträder, stödd på
Gullvägs arm, och följd af svenner och
tärnor. Kungen leder dottern fram
till Hervardur, och Gullväg önskar
honom blygt välkommen. Vidar kallar
nu otåligt alla till bords. De sätta
sig och dryckeshornen bäras fram af
tjänare. Kämparne sjunga en
dryckessång och barden kväder en sång.
Småkonungarne skryta hvar öfver sina
barder och harpolekare och råka i strid
men skiljas åt på kungens befallning.
Man har rest sig från bordet och
konungen intager högsätet jemte Gullväg.
Nu förelägger Gullväg gästerna gåtor.
Hervardur deltager i gissningstäflingen
men vet ej att Gullväg är priset för
lösningen. Kämparna skratta högljudt
åt småkonungarnas misslyckade
lösningar och belöna med jublande bifall
Hervardur, som finner lösningen på
alla tre gåtorna. Konungen leder
Gullväg fram till den segrande Hervardur,
som slutligen förstår hvad det gäller
och med häpnad kastar undan
Gullvägs framräckta hand. Stor
uppståndelse. Konungen är djupt förolämpad.
Vidar blir ursinnig och ger Hervardur
ett slag i ansigtet, kallande honom en
feg niding. Hervardur drager besin-

ningslöst ur slidan Tirfing, som i eld
och lågor dräper Vidar och äfven
konungen. Hervardur kastar sig döfvad
af förtviflan öfver Vidars lik,
kämparna vilja döda honom men hejdas af
Gullväg, som hotar att döda sig med
Vidars svärd, om de döda Hervardur,
hvilken af henne lyses biltog och
fredlös från första morgonväkten. De
af-lägsna sig. Hervardur reser sig upp

och yppar nu för Gullväg att hon är
Hervor, Angantyrs dotter, och att
hon älskat Vidar, som ej kände att
»Hørvors mansbörd blott var lånad.»
Hervardur griper om Tirfings fäste och
går dröjande ut.

Efterspelet. Samma dekoration som
i förspelet men i vinterstämning. Storm
och dån. Eldar flamma ur grafvarua.
Hervor framträder i en grå kappa,
höljande samma drägt som i förra
akten. Hon bär Tirfing på sina händer,
skrämd och förtviflad. Hon springer
upp på faderns graf och sjunker ned
i brinnande bön, hvarefter hon drager
Tirfing. Allt slocknar utom Tirfing,
som blixtrar och flammar i hennes
höjda hand. Hon faller död ned men
Tirfing förblir sväfvande i luften öfver
henne. Dess flammor aftaga och
mörkret inbryter.»

––3––-

Musikpressen.

Såsom vanligt ha våra
musikförläggare till julen utsändt en mängd
musikalier, som här i korthet anmälas.

Så har utkommit

På Abr. Lundquists förlag,

för piano, 2 händer:

Hallén, Andr.: Vahlemarsskatten,
förkor-tadt klaverutdrag med förbindande text. Pris
3 kr.; — Meyer-Helmund: Album. Kr.

1,50: Beckman, Bror: Olädjens Blomster,
op. 9. Pr. kr. 1,50. — — Vinterblommor,
nyaste valser, Polkor, Franpaise och
Hambo-Polska, kr. 1,50; — Öländer, John:
Aristokrati, vals, op. 59. kr. 1: —En Nunna:
Fjärilslek, vals. kr. 1; — Holtz, Victor:
Solstrålar, vals, kr. 1; Gömdt är icke glömdt,
polka, 75 öre; Helt apropos, hambopolska,

I 75 öre; — Pinet, Theodor: Glädjen högt
i tak, hamno, 60 öre; W. Hedemann-Gade:

Ut i det fria, hambopolska, 50 öre;
>2’en-nis-.-Pulka, H. K. H. Kronprinsen
vördsammast tillegnad; 75 öre; / mot och medvind,
parad galopp, 75 öre;

för en röst med piano:

W. Peterson-Berger: »Mor Britta»,

(c—g), visa af F. A .Dahlgren, fru Anna
Pet-tersson-Norrie tillegnad, 60 öre; —Sjögren,

Era il: Fem sånger ur skådespelet »Biltogt
at Edv. Fredin: Svärds visa (c—d), Kolfs visa
(c—gess), Ellas visa n:o 1 (e—g), Elias psalm
(e—tiss), Elias visa n:o 2 (f—f), kr. 1,50: |

— de Wahl, Anders: Greta lill’ (c—g),

visa, ord af tonsättaren. 75 öre.

på Abr. Hirschs förlag,
för piano, 2 händer:

Ste nh am mar. Wilh.: Tirfing, musik-

drama i 2 akter med för- och efterspel, dikt
af Anna Boberg, f. Scholander. Arrangement
för piano af i£. Ellberg. Kr. 2,50 ; — Gluck,

C. W. v-: Balettmusik ur operan >Alceste*,

(n:o 1 af samlingen Flydda tider), 75 öre;
Popper, D.: Gavotte, arrang., 75 öre; —
Sartorio, Arnoldo: Serenata, op. 285, pr.

75 öre; — Sånger utan ord, populära
sånger för fyra mansröster, arrang. för piano af
Herm. Berens, J:r; 5:e samlingen. Kr. 1,50.

för Corneit (Piston), Althorn eller
Basun-Solo:

Femtio melodiösa stycken, 2:a häftet af
Bibliotek för messingsinsti ument. Kr. 1,75;

för en röst med piano:

Stenhammar, Wilh.: ur musikdramat
»Tirfing»: Hervors sång »Min, min är du,
Tirfing» (ais- fiss). Kr. 1,50; Gullvägs visa
(ess—ass) med kör (c—ess) »Löp, spole, löp»;
i kr. 1,50; Vidars visa »Det var sig en jung-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:59:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1898/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free