Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allt egenskaper, som i förening med
lians stora virtuositet fängsla hans
åhörare.
Herr Gregorowitsch spelar på en
äkta guarneriusviolin, som lär vara
värd 20,000 frcs. Såsom
personlighet säges konstnären göra det bästa
intryck genom sitt sympatiska,
anspråkslösa väsen.
Utländsk musikrevy
för IMS (forts).
Vända vi oss nu till operetten pä
tysk botten, så är det Wien, som länge
varit produktionsorten för denna vara.
I)e ännu lefvande bekanta
operett-mästarne Johann Strauss och Carl
Millöcker ha emellertid ej haft några
nyheter att presentera under 1898.
Den förstnämnde säges ha öfvergifvit
operetten för att i stället låta sin
sånggudinna gå in vid baletten. Nya
krafter ha i stället fått försöka sig. Bästa
lyckan har bland dem Richard
Heuberger gjort med sin pjes
»Operabalen», hvarmed han första gången
beträdde operettens fält. Denna operett
har gått vida omkring och, som
bekant, äfven hittat till Stockholm. En
delvis af Suppé efterleinnad, af andra
fullbordad operett, »Die Pariserin»,
har endast gifvits i Wien och ej gjort
sig mycket bemärkt. Om de senaste
nyheterna här, »Der Blondin von
Na-mur» af Ad. Müller j:r och »Fräulein
Hexe» af Joseph Bayer, skola lyckas
bättre, känner man ej ännu.
Frankrikes mera framgångsrika
operettnyheter för året ha utgjorts af
, Les demoiselles des Saint-Griens» och
> Les petites Barnett» af Louis Varney,
»La petite Tasche» af Victor Roger,
»Les quatre filles Aymon» af P.
La-eome, »Le Soleil de minuit> af A.
Renaud samt i första rummet
Messagers mot slutet af året framträdande
»Veronique •. Af nyare tidens operetter
är emellertid Sidney Jones’» »Geishan»
den som vunnit största spridningen.
Sedan Sullivans »Mikadon» har ingen
operett gjort större lycka. Det är eget nog
det musikaliskt oproduktiva England,
som varit segervinnare på detta fält.
Huru operor af äldre datum leta
sig fram och debutera på åtskilliga
teatrar kan också ha sitt intresse att
beakta. Vi kunna då börja med
herskaren Wagner. Af hans
»Nibelungenring» har för första gången
»Rheingold» framträdt i Düsseldorf och
Brüssel, »Valkyrian» i Rostock,
Bern,-St. Gallen, »Siegfried» i Brünn, Worms,
Riga, »Götterdämmerung» i Brünn,
Elberfeld och Bologna; hans »Rienzi»
sent omsider i St. Gallen,
»Tannhäuser» i Alexandria, »Meistersinger» i
Buenos Ayres samt »Tristan och
Isolde» i St. Petersburg, uppförd af j
ptt tyskt operasällskap.
Nya ha för öfrigt varit Verdis
»Othello» för Dresden och Strassburg,
Berlioz’ dubbelopera »Die Trojaner»
för Köln, Goldmarks Königin von
Saba» för Antwerpen och Triest, lians
»Heimchen am Herd» för Weimar och
Petersburg, Rubinsteins »Nero» för
Barcelona och »Feramors» i
Petersburg, eget nog ej gifven där förut.
Delibes »Roi l’a dit» har gifvits på
ungerska första gången i Budapest,
Nesslers »Trompeter von Säkkingen»
likaså i Lemberg med polsk text.
Saint-Saens »Samson et Dalila» har
som nyhet framträdt i Elberfeld,
Madrid och Buenos Ayres, lians »Henri
VIII» i London och Gent.
Tscliai-kowskys Eugen Onegin har i
Petersburg för första gången gifvits på
italienska och gjort sitt inträde i Berlin
på Theater des Westens. Af Massenets
äldre operor ha några trådt fram på
nya scener, framför andra »Manon»
(Amsterdam, Stuttgart,Wiesbaden,Rom);
likaså ha Giordano med sin »Andrea
Chenier» och Maseagni med »William
Ratcliff» (Amsterdam, Turin,
Diissel-dorff) vunnit ny terräng. Leoncavallo
och Puccini lia täflat med sina
lik-nämnda operor »Die Boheme». Den
förre har sett sin uppförd första
gången i Wien, Kassel, Pressburg o. s. v.,
den senare fått sin gifven på Opera
comique i Paris. Nicola Spinellis
»A basso porto» har med olika
framgång uppträdt på flere tyska scener.
Andra äldre och yngre operor, som
vunnit nya scener, äro Humperdineks
»Hänsel und Gretel» (Bryssel), Kienzls
»E vangeli m an ii» (Düsseldorf), Bungerts
Odysseus Heimkehr (Berlin), Curtis
»Lili-Tsee» (Newyork),Rezniceks »Donna
Diana» (Bremen, Wien), Schillings’
Ing-welde», Freudenbergs »Cleopatra», H.
Wolfs »Corregidor», Lortzings »Die
Opernprobe (Stuttgart), Bizets
Dja-mileh» (Wien), Mancinellis ■ Ero e
Lean-dro» (Venedig, Turin, Rom) o. s. v.
Med förbigående af de stora baletter,
som uppföras å utlandets stora teatrar
må äfven nämnas några för året nya
skådespel, dramer etc. med musik:
»Dejanire» af Louis Gallet med musik
af Saint-Saens (Beziers, Paris),
»Drottning Fiammetta*, sagospel af Catulle
Mendés, musik af Paul Vidal (Paris),
»Das Wunder», dramat, legend af Rieh.
Voss, musik af Lothar Kempter (Zürich).
I Breslau har man uppfört Aeschylus’
tragedi »Perserna» med musik af
arffursten Bernhard af Meiningen.
1 afseende på konsert musiken har
produktionen varit rikhaltig nog. Så
kunna omförmälas nio nya symfonier,
nämligen af J. Kaspar Bisehoff (Mainz),
en (n:o 5) af Klughardt (Dessau), af
G. Mahler (Dresden), Fel. Weingartner
(Köln), Willi. Berger (Mainz etc),
Henrik XXIV, furste af Reuss (Münster),
Mylius Balakireff (Petersburg) O. Pasch
(Moskwa), Fr. Cowen (Mannheim). Den
symfoniska dikten och
programmusiken ha varit mindre odlade. Nyheter
af detta slag äro Ricli. Strauss’ »Don
Quixote, phantastische Variationen über
ein Thema ritterlichen Charakters» och
Humperdineks »Maursiche Rhapsodie»,
komponerad för musikfesten i Leeds.
Ej direkt nya men flerstädes gif na
äro »La Forét enchantée» af Vincent
d’ Indy, »Psyche» (med kör) af César
Frank och Das Gefielde der Seligen »
af Weingartner. Första gången
framträdde Variationer för orgel,
stråkinstrument och trumpeter af 11.
Grædenet-(i Wien), Jubelouverture af Fel.
Drä-seke (Leipzig och Berlin), Serenade för
stråkorkester af Carl Reinecke (Leipzig),
»Auf dem Lande», pastoralsuite af Th.
Müller Reuter Två nya
violinkonserter har man fått höra; den ena af
Koessler (spelad af Hubay i Wien),
den andra af H. Grädener (spel. af
Ondrieek i Wien). En ny
pianokonsert af Moritz Moszkowski har denne
sjelf spelat i London, Frankfurt a M.,
Berlin etc.
Nya större körverk hafva uppstått
i ej ringa antal. Så har Max Bruch
skänkt oss ett världsligt oratorium
»Gustaf Adolf» (först uppf. i Barmen),
S. de Lange oratoriet »Moses»
(Stuttgart), W. Nick ett med titel »Joseph
und Pharao» (Hildeslieim). Italien
tycks här vid lag ha alstrat det
be-römligaste. Här har uppdykt en ny
kyrkokomponist, den 2ti-årige presten
och kapellmästaren vid San Marco i
Venedig, don Lorenzo Ponti, hvilken
under året uppträdt med ej mindre
än tre oratorier: »Kristi
Transfiguration», »Lazari uppväckande» och
»Kristi uppståndelse», alla omtalade i hans
hemland med entusiasm. Af den gamle
mästaren Verdi har körsången riktats
med »Fyra andliga stycken» (»Stabat
mater , »Te deum*, »Ave Maria» och
»Lofsång till jungfru Maria») för
dubbel-, blandad och fruntimmerskör, mod
eller utan ackompanjemang (först i
Paris, sed. flerst.). Bland större
kantater af världslig stil kunna nämnas
> Prometheus» af Herm. Hofmann,
»Petrus Forschegrund» af Fr. Sehuchardt,
»Lanzelot» af H. Hutter och af mindre
sådana Fritz Vollbachs för kör och
orkester komponerade fyra ballader
»Vom Pagen und der Königstochter».
Till sist må vi i fråga om de
utförande konstnärerna erinra om de
mera bemärkta, först och främst
sångkonstens idkare. Sedan Adelina Patti
dragit sig tillbaka, står Marcella
Sem-brieh främst bland sångerskorna och
har låtit höra sig å scen och
konsertsal i både gamla och nya världen.
Af internationela sångerskor har man.
vidare att nämna, bland scenens: mad.
Melba, Emma Calvé, Emma Eames,
Gemma Bellincioni, Franceschina
Fre-vosti, Sigrid Arnoldsson, af tyska
sångerskor fruar Erika Wedekind,
Pollini-Bianchi, Lilli Lehman-Kalisch, Emilie
Herzog, Rosa Sucher, Senger-Bettaque
o. s. v.; bland konsertsalens: frökn.
Marcella Pregi, Camilla Landi, Lula
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
