- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 19 (1899) /
21

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bekanta, den tiden så mycket omtyckta
trubadurvisan, gjorde furor, och
Ger-stäcker måste upprepa sin strof Men
nu sjöng Sontag sin, och »da eapo»
skreko alla i salongen. Hon villfor
deras önskan, men en enda
omsjung-ning tillfredsstälde ej, och för tredje
gången perlade tonerna från
sånger-kans rosenmun. Nu var segern
af-gjord; för novisens skull glömde man
den firade gästen för ett ögonblick.
Men i finalen gjorde han sig åter
gällande, och det jubel, som beledsagade
hans prestationer, fördubblades då
ridån gick ned. Och från salongen
skallade det som ur en mun:
»Gerstäc-ker!» Ridån gick upp, men scenen
förblef tom. »Gerstäcker!
Gerstäc-ker!» ljöd det från alla håll. Den
framropade visade sig i fonden, tittade
inåt kulisserna och tycktes vänta.
Efter en kort bugning försvann han.
Ridån gick ned, men blott för att åter
uppdragas vid ropet: »Gerstäcker,
Sontag!»

Mästaren visade sig åter, förande
vid handen den blyga, unga novisen.
Ett dånande bravo skallade båda till
mötes, och Gerstäcker talade till
publiken sålunda:

»Må denna unga flicka upptagas i
eder välviljaV Det är en sällsynt
talang, och jag bedrager mig säkert ej,
när jag nu räcker henne min hand
och säger: ”Sträfva modigt upp till

konstens tempel, du skall hinna dit!”
Och för eder profeterar jag, att denna
unga flicka skall en dag firas såsom
en af Tysklands förnämsta sångerskor.»

Så slutade Henriette Sontags första
debut. Den generation, som
bevittnade hennes triumfer i Europa och
Nya verlden, kan bekräfta att
Gerstäcker profeterade rigtigt.

Henriette Sontag, den berömda,
älskvärda sångerskan, föddes i Koblenz,
såsom vanligen uppgifves, 1806
(födelseåret skulle enligt en annan
uppgift vara I800)ochafledsommaren 1854
af kolera i Mexiko under en
konstresa dit. Några dagar före sin
död-liade hon skördat stora triumfer i
Do-nizettis »Lucretia». Efter faderns död
1814 kom Henriette Sontag med sin
mor till Prag, der hon blef elev vid
konservatoriet. Det var egentligen från
hennes uppträdande i Leipzig 1824
hon blef en berömd sångerska. Ar
1828 gifte hon sig i hemlighet med den
sardiniske ministerresidenten i Haag
grefve Rossi; förut „hade hon af den
preussiske konungen blifvit adlad som
Fräulein von Klarenstein. Från 1830
drog han sig tillbaka till privatlifvet.
Oaktadt äktenskapet med grefve Rossi
skedde emot den förnäma slägtens
vilja lefde de båda makarne lyckligt
tillsammans. Det synes ha varit af
ekonomiska skäl som grefvinuan Rossi
sedan återgick till konstuärslifvet, då hon
både på scenen och i konsertsalen med
sin väl bibehållna stämma firade
samma triumfer som förr.

Musikpressen.

Musikaliska konstföreningen har
ut-sändt till sina medlemmar (1898):

Berwald Franz: Dno för piano och violin.

IIailén, Andreas: Skogsrået, ballad

för tenorbarvton och orkester. Klaverutdrag
med text op. 33.

Den intressanta duon (i D dur) af
Berwald intager, såsom denne gedigne
och originelle tonsättares öfriga verk,
ett framstående rum bland
kammarmusik, inhemsk som utländsk.
Berwald låter äfven i detta verk de
särskilda satserna omedelbart följa på .
hvarandra. Den första af dessa
ut-göres af ett Allegro (*/, takt),
föregånget af några takters reeitativisk
inledning och snart öfvergående till
ett »Allegro resoluto». Mellansatsen
är ett andante, benämndt »Romance*
(74 takt) och sista satsen ett »Allegro
giocoso» (ö/„ takt), sedan öfvergående
i s/4 takt och slutande med ett
»Andante » om 19 takter.

Halléns »Skogsrået* med text af
Victor Rydberg är en målande sång
med vackra melodiska partier och
lämpar sig väl för konsertprogram, i detta
klaverutdrag lätt att utföra.
Röstom-fånget sträcker sig från ettstr. c till
tvåstr. f eller alternativt till a för
högre liggande röst. Sången har här
i hufvudstaden varit utförd offentligt.

–––-%––-

Frän scenen och
konsertsalen.

Kgl. teatern. Jan. 10, 18, 20, 20 Weber:
Oberon: (Rezia, Oberon: fruar Ostberg,
Lindberg; Fatiiua, Puck: frökn. Thulin, Edström:
lluon, Scherasmin, Sadack, Aboulifar, Beyeii:
hrr Ödmann, Lemon, Grafström, Henrikson,
Malmsjö; hafsnymfer: frkn. Hulting,
Fern-<|vist) — 17, 28 Vermtändingarne. — 19
Thomas: Mignon. (Mignon: fru Linden.) —
21, 25 Hallström: Den bergtagna, 1, 2 o.

3 akt. (Ragnhild, bergadrottningen, Ingeborg:
fruar Strandberg, Linden, Lindberg; Gerda:
frk. Lindegren; bergakungen, Kark, Ulf,
rid-dar Tufve: hrr Ödmann, Forsell, Lundqvist,
Bratbost); Tablå: Claes Uggla pä »Svärdet»
1676, dikt af Oscar Fredrik med musik af
Rieh. Henneberg. Deklain. af hr Elmblad. —
22 kl. 1,80 Vermtändingarne; kl. 7,so: Bizet:
Dja milch (Djamileh: fru Linden; Harun:

Splendiauo, slafhaudlaren: hrr Lemon,
Forsell, Grafström); Leoncavallo: Pajazzo

(Ncdda: frök. Thulin). —24 Stenhainmar,
Tirfing. — 27 Mozart: Figaros bröllop. —
29 Doni ze t ti: Kegementets dotter-, Balett:
Dygnets timmar. — 30 Wagner: Valkyrien
(Brünnhilde, Sieglinde, Frieka: fruar Ellen
Gulbransou, gäst, Östberg, Linden; Wotan,
Siegmund, Hunding: hrr Söderman, Bratbost,
Sellergren; valkyrier: Waltraute, Rossweise:
fruar Lindberg, Lindström; Helmvige,
Gerhilde, Ortlinde, Sehwertleite, Siegrune.
Grim-gerde; frkn. Hulting, Karlsohn, Lindegren,
Edström, Thulin, Hallgren) — 31 Adam:
Konung för en dag.

Vasateatern. Jan. 16—31 Sidney Jones:
Geishan — 22, 29 Vermtändingarne (matiné).

Vetenskapsakademien. Jan. 17 Frök. Tora
Hwass’ l:a abonnerade kammarmusiksoaré.
Biträdande: prof. Fr. Neruda, konsertm. L.
Zetterqvist, muBikdir. Ax. Bergström, kam-

marmusikus C. Sandqvist. I Brahms:
Pianokvartett C moll, op. 60; 2 Bach: Chromat.
Fantasie o. Fuga; Beethoven: Sonat op. 101,
Adur; 3 Schumann: Pianokvintett, op. 44.—
Konsert af konstnärsfamiljen Knut Ek va 11
(fru Theresia Ekv., Olof, Thyra, Ebba,
Harald, Anna Ekvall). — 31 Soaré af
»Delsbo-stintan* (fru Ida Gaveli-Blumenthal).

Konungens 70-års-födelsedag d. 21
jan. högtidlighölls ä kgl. teatern ined
en festföreställning, hvarvid de tre
första akterna af »Den Bergtagna»
utfördes med fru Lindberg första
gången såsom Ingeborg och hr Forssell
äfven ny i Karks roll. Den vanligen
uteslutna första tablån i tredje akten,
der drottningen tillreder den af Kark
framburna välkomstdrycken åt
Ingeborg, var nu återupptagen. Fru
Lindberg gaf en behaglig bild af den
bergtagna och hr Forsell var med sin
ypperliga röst en förträfflig Kark.
Huf-vudrollerna för öfrigt hade sin forna
besättning, och såväl fru Linden som
hr Ödmann, berga-drottningen och
-kungen, representerade dessa med
samma stora talang som förr. Den
högstämda dikten af Oscar Fredrik i
föreställningens slutnummer
deklamerades särdeles kraftigt och
uttrycksfullt af hr Elmblad, och slutet af tablån
med det brinnande skeppet var
mycket effektfullt. Herr Henneberg hade
till dikten skrifvit en beledsagande,
uttrycksfull och intressant musik.

Webers »Oberon» har återupptagits
efter mer än tre års hvila här och
med fru Östberg och hr Ödmann
såsom förut i förnämsta partierna. Nya
framställare voro nu fru Lindberg,
fröknar Thulin och Edman samt herr
Lemon i de partier som här ofvan
synes. Webers härliga musik beredde
som alltid en stor njutning, och
utförandet var i sin helhet förtjenstfullt.
— Fru Ellen Gulbransons gästspel i
»Valkyrian» har, såsom förut, blifvit
en stor triumf för den berömda
Wag-nersångerskan. Rolbesättningen har
vid denna repris varit densamma, som
vid hennes förra uppträdande här i
Wagnerdramat, med undantag af att
Hundings parti äfven återges af hr
Elmblad, en framställning, som vi ännu
ej fått tillfälle att bevittna.
Iscensättningen under hr Elmblads ledning
företer en och annan förbättring, så är
effekten af slutscenen med eldgaldern
nu bättre än förr med de löpande
små mångfärgade lågorna.
Återgif-vandet var beträffande de tre stora
kvinliga hufvudpartierna utmärkt i alla
hänseenden. Vi torde få återkomma
till omnämnande af det väldiga
dramat snart nog.

Konserternas, eller rättare
musiksoaréernas antal, har varit ringa under
året. Fröken Hwass hade ett vackert
program på sin soaré och betydande
förmågor till biträde. Sjelf inlade hon
mycken förtjenst i ensemble- och
solonummer, alla välkända, genom klart
och konstnärligt spel dokumenterande
sig såsom en af våra förnämsta pia-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:59:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1899/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free