Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pianoqvintett, F moll, op. 34; 3
Schumann: Stråkqvartett A moll op, 41.
En musikafton för välgörande
ändamål gafs den 19 mars under
medverkan af pianisten och tonsättarinnan
fröken Sara Wennerberg m. fl. samt
orkester. Af programmets nummer
må nämnas Festmarsch och
pianostycket »Chant sans paroles» af fröken
Wennerberg, som äfven deltog i
Allegro och rondo ur Beethovens
pianokonsert op. 37 med orkester, Suite
för flöjt af Godard, spelad af fru
Engström, samt sånger utförda af
fröken Gunnarson. Den 26 mars gaf
dir. Kuhlau sin 2:a symfonikonsert
efter följande program: 1 Weber:
uvertyr till »Euryanthe»; 2
Bach-Abert: Preludium och Fuga; 3
Beethoven: Symfoni n:o 4, B dur.
Stora teatern, der van der Osten
med sällskap länge spelat, fick i
februari en ny egare, i det dir. Ranft
för 575,000 kr. inköpt den af herr
Brinkman i Köpenhamn. Teatern, som
invigdes d. 15 sept. 1859, lär behöfva
grundlig restaurering.
Jönköping. Den 25 mars gafs
här-städes för välgörande ändamål en
kyrkokonsert, hvarvid utfördes
åtskilliga nummer ur Mendelssohns
oratorium »Paulus» under ledning af den
om musiklifvet härstädes högt
för-tjenta fru A. Bagge. Såväl solisterna
som den omkring 80 personer starka
kören och orkestern utförde
beröm-värdt sina partier med god
sammanhållning. Konserten var besökt af ett
tusental åhörare, hvilka särskildt
hade att vara fru Bagge tacksamma
för utmärkt inöfning och direktion.
Från våra grannland.
Kristiania. Mars 15—28. Å
Kristiania teater ha några pjeser med
musik ej förekommit under senare
hälften af mars; men af sådana har
Eldorado-teatern under denna tid
uppfört »Stella eller Tamburmajorens
dotter», opera comique i 4 akter af
Offenbach samt »Orfevs i underjorden»
och »En midsommarnatt i Dalarne».
En märklig konsert var den som
den 18 mars gafs af hr Joh.
Halvor-sen med biträde af pianisten fru Er.
Nissen, sångerskan fru Elis. Dybwad,
violinisten Arve Arvesen, en större
manskör och orkester, hvarvid endast
kompositioner af konsertgifvaren
utfördes, nemligen: 1 a) Capriccio (Al-
legro de concert), b) Folkvisa (arrang.),
c) Måneskinsmöjerne (efter Garborgs
»Haugtussa», l:sta gång), utförda af
fru Nissen och hr Ilalvorsen; 2.
»Va-santasena», suite för stor orkester
(l:sta gång); 3. Sånger: a) »Sulamiths
sang paa Bjergene», b) »I seraillets
have, c) Dokka; 4. a) Scen i skogen,
ur äfventyrskomedien »Torneroses
(l:sta gång), b) Bojarernes indtog,
intermezzo för orkester; 5. Passacaglia,
duo för violin och altviol (hrr Arve-
sen och Halvorsen); 6. »Varde» för
j unison manskör och stor orkester
(manuskript, l:sta gång). Hr
Halvorsen har nyligen blifvit vald till
kapellmästare vid Kristiania teater.
Musikföreningens 6:te konsert under
I hr Iver Holters ledning den 25 mars
hade följande program: 1.
Tscliaikow-sky: Sinfonie pathetique (l:sta gång);
2. Romanser med piano (frk Asta
Larsen); 3. Schumann: Scener ur Goethes
»Faust», l:sta delen, för solo, kör och
orkester (l:sta gång).
Den 26 mars gaf fru Ellen
Gul-branson med biträde af danska
pia-• nisten frk Joh. Stockman- en konsert,
dervid hon sjöng en aria ur »Cid» af
Massenet, slutscen ur Wagners
»Götterdämmerung» samt sånger af Grieg,
Cornelius och Sjögren. — En
folk-konsert »med oplæsning» af paret
Oselio-Björnson, samt en
Magnus-Mal-kine-konsert höra också tili
musik-nöjena härstädes denna tid.
Från andra land.
London. På kristallpalatskonserten
d. 18 mars utfördes Haydns oratorium
»Skapelsen» till minne af detta verks
första utförande, hvilket egde rum d.
17 mars 1799.
Wien. Sigfried Wagners opera »Der
Bärenhäuter» gafs här första gången
j d. 27 mars och synes haft stor
framgång. Efter aktsluten blef
komponisten otaliga gånger inropad. Ett par
j dagar förut hade operan första gången
uppförts i Hamburg, äfven der
framkallande mycket bifall, hvilket
förnämligast gällde andra akten.
I stora musikforeningssalen
härstädes gafs d. 26 mars en konsert, å
hvilken de tre pianokonserter spelades,
| hvilka befunnits värdiga
Bösendorfer-täflans pris. Publiken skulle nu
af-göra huru prisen skulle bestämmas
efter de särskilda verkens värde. Det
på detta sätt vunna resultatet var
följande. Första priset vann konserten
i Emoll af Ernst von Dohnanyi från
Budapest, spelad af komponisten (med
706 röster), andra priset konsert i
Fdur af holländaren Jan Brandts Buys,
spelad af komponisten (med 607 röster)
och tredje priset konsert i Ess dur af
Ed. Belnn från Berlin, spelad af dr.
F. Kuhlo och dirigerad af
komponi-! sten (med 598 röster).
Newyork. Ett par systrar Bessie
och Mamie Silverfield, den förstnämnda
12, den andra 8 år, hafva såsom
pia-nistiska underbarn väckt mycken
uppmärksamhet på en af dem gifven
konsert, hvarvid de utförde saker af Bach,
Beethoven, Haydn, Schumann, Chopin
m. fl.
Ett och annat från
musikvärlden.
Heinrich Heine och komponisterna.
\ Antalet af kompositioner till Heines
dikter belöper sig, efter hvad Georg
Brandes meddelar i »Neuefreie Presse»,
till icke mindre än 3,000, och bland
i dem befinna sig en mängd af Schuberts,
Mendelssohns, Schumanns, Brahms’,
Robert Franz’ och Rubinsteins
vackraste sånger. Allra mest, dubbelt
mera än någon annan sång, har »Du
bist wie eine Blume» komponerats af
ej mindre än 160 olika tondiktare. i
Två af Heines dikter ha komponerats
83 gånger hvardera: »Ich hab’ im
Traum geweinet» och »Leise zieht
durch mein Gemüth». Dernäst
kommer i ordningen »Ein Fichtenbaum
steht einsam», komponerad 76
gånger. 37 gånger har, berättas
slutligen, den dikt af Heine komponerats,
hvilken mer än alla hans andra
sjungits, och hvilken först blef en
studentsång, sedan en folkvisa i
Tyskland: »Ich weis nicht, was soll es
bedeuten» — sången om Loreley.
––-^––-
Dödsfall.
Bentzon-Gyllich, Oscar, f. d.
opera-, sångare, telegraftjänsteman, har
nyligen af lidit i Åbo i följd af vattusot.
Han var född 3 sept. 1847 i
Fre-driksborgs slott i Danmark, son af
i ståthållaren Geert S. von Gyllich och
Margareta de Flindt. Han egnade sig
först åt juridiska studier, hvilka
måste afbrytas i följd af ögonsjukdom
och var sedan tjänsteman i »The
Great Northern Telegraphy Company»
först i England, sedan tre fjärdedels
år i Kina (Shangai), kom sedan till
Helsingfors, der han i ryska statens
tjänst blef telegrafkontrollör. Han
lemnade dock snart denna plats och
debuterade der å Svenska teatern som
Rigoletto i Verdis opera med detta
namn, dertill föranledd af sin
sympatiska omfångsrika och mäktiga röst.
Vid denna teater stannade han i 4 år
till dess operaafdelningen (1880)
upphörde, och till hans förnämsta roler
hörde Wilhelm Teil, Germont i »Den
vilseförda», Renato i »Maskeradbalen»,
Luna i »Trubaduren», Pietro i »Den
stumma», Rudolf i »Sömngångerskan»,
j Figaro i »Barberaren» och i »Figaros
bröllop». Hösten 1880 tog han
anställning vid Mindre teatern i
Stockholm och sjöng äfven på Nya teatern
härstädes samt erhöll ett år derefter
engagement vig kongl. teatern, der
han äfven sjöng Limas och Germonts
partier, mera tillfredsställande som
sångare än som skådespelare. Han
lät äfven vi flere tillfällen höra sig å
konserter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
