Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redaktör och ulgifvare: NORDISKT MUSIKBLAD. Expedition: Kungstensgatan 56.
fRANS J. flUSS. „ Pris: Helår 5 kr. Lösnummer 25 öre.
Telefon: Vasa 61 9. Stockholm den 1 Maj 1899. Annonspris 20 öre pr petitrad.
Gustaf Hägg.
l.en konsertmatiné, som under
förra månaden gafs i Klara
kyrka af dess organist,
direktör Gustaf Hägg, lemnade ett nytt
bevis såväl på hans intresse för att
framhålla och göra allmänheten bekant
med märkliga och storslagna
kompositioner för hans instrument, som ock
på hans eminenta talang såsom
orgelspelare. Denna matiné har gifvit oss
en särskild anledning att
nu fästa vår
uppmärksamhet vid Gustaf Hägg,
som för öfrigt genom flere
tonsättningar på skilda
områden gjort sig bemärkt
såsom en af de mest
framstående bland våra
musikaliska förmågor af ett
yngre slägte.
Hans befattning och
verksamhet som organist
leder oss först till tanken
på hans egenskap såsom
sådan, och dessa äro så
betydande, att man med
skäl kan påstå herr Hägg
ha upptagit Wilhelm
Heint-zes mantel såsom vår
förnämste orgelvirtuos. Att
med mästerskap behandla
orgeln, denna jette bland
musikinstrument, vill ej
säga så litet, och det
förutsätter äfven en
betydande pianistisk talang,
hvilken herr Hägg ock
visat sig besitta vid de
tillfällen, ehuru få, då han
offentligt uppträdt i
konsertsalen, deltagande i
kammarmusik eller såsom
förträfflig ackompagnatör.
Mellan pianot och orgeln
är dock en stor skilnad.
Medan pianisten har att
röra sig med en enda klaviatur och
ett par pedaler, som göra honom föga
besvär, har den som tronar på
orgelbänken att sköta icke blott flere
mannaler och de besvärliga baspedalerna
utan äfven registreringen, som ofta
med stor snabbhet måste verkställas
under spelet. Pianistens spel är alltså,
äfven i fysiskt hänseende ett lekverk
mot organistens. Herr Häggs
anseende som orgelspelare konstateras
äfven af de uppdrag han i likhet med
Heintze erhållit att afprofva och
inviga nya orglar. Häggs verksamhet
Gustaf Hägg.
som tonsättare skola vi belysa i
följande, hans porträtt här åtföljande
notiser.
Gustaf Vilhelm Petersson-Hägg är
född i Visby den 28 november 18C7
och tillhör samma Gotlands-slägt som
den bekante komponisten Jakob Hägg.
Hans musikaliska anlag röjdes ganska
tidigt men musikstudierna börjades ej
med allvar förr än det blef beslutet
att han skulle söka inträde vid
Musikkonservatoriet i Stockholm. Under
ledning af nu varande läraren vid detta,
Aron Bergenson, började han sålunda
studera piano, orgel och
harmoni samt erhöll
inträde vid konservatoriets
orgelklass hösten 1884.
Efter två år aflade han
en ovanligt vacker
organistexamen, men erbjuden
att stanna qvar för
ytterligare utbildning i
orgelspelet fortfor han ännu
en termin att förkofra sig
i ämnet.
Kyrkosångare-och musiklärare-examen
för behörighet till
sånglärarebefattning vid
allmänt läroverk aflade han
1889 och studerade
kontrapunkt, komposition och
instrumentation för
kon-servatorieläraren, hofka-pellmästaren Dente. Vid
uppvisningen 1890
spelade han sin egen
komposition för orgel,
fem-stämmigt Preludium och
Fuga. Aret derpå
uppfördes vid uppvisningen
en af honom för orkester
komponerad
»konsertuvertyr», som gafs under
hans egen ledning. Bland
hans kompositioner från
denna tid förekomma en
sextett och en qvartett
för stråkinstrument. Då
han 1891 lemnade kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
