Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äfven »violinelfvan» Carlotta
Stuben-rauch samtidigt spelat. Den 25 april
gafs här konsert af Lunds
studentsångförening på hemresa från Norge.
Strängnäs. Den 25 april föreläste
domprosten Nylander härstädes »Om
sången och musiken i Jerusalems
tempel». Föreläsningen som illustrerades
med afbilder af tempelinstrument och
en sångkörs utförande af Davids 1 :a
Psalm med G. Wennerbergs musik,
behandlade såväl poesi som musik hos
hebreerna, med hänseende till
föreläsningens ämne. Sålunda framhölls i
denna poesi parallelismen äfvensom
det antitesiska och syntetiska
uttryckssättet, hvarpå exempel anfördes. I
fråga om psalmernas användning vid
den italienska gudstjensten framhölls
att man genom Talmud känner att
tjugusju af dem sjungits. David hade
för tempelsången inrättat tre levitkörer
med tre anförare. Efter templets
uppbyggande anstäldes 24 afdelningar
sångare och 288 sångledare. Någon
harmonisång i vår mening förekom
ej; sången var af mera recitativartad
karaktär, den börjades lägre och
höjdes småningom, särskildt då ordet
Jehova förekom. En sång som i
judiska familjer sjunges vid
påskalams-högtiden föredrogs af föreläsaren.
Tempelorkestern var sammansatt af
slaginstrument, sträng- och
biåsinstrument. Hufvudinstrumenten voro
stränginstrument, harpa och lyra; af
blås-instrument användes trumpeten eller
luren, hornet (först vädurshorn, sedan
metallhorn) samt pipor, af
slaginstrument förnämligast cymbalen, bestående
af två metallskifvor, som slogos mot
hvarandra. I templet användes blott
sju olika instrument. Orkestern i det
Herodianska templet var sammansatt
af 9 lyror, 2 harpor och 1 cymbal;
vid högtidligare tillfällen förstärktes
orkestern. En noggrann föreställning
om musiken i Jerusalems tempel har
man svårt att få, men i de judiska
församlingarna i vår tid användes nog
ännu melodier, som ursprungligen
tillhört den gamla judiska sången.
Föreläsningen hölls inför en talrik
samling af mycket intresserade
åhörare.
Från våra grannland.
Kristiania. April 16—30. Enda
pjesen med musik på Kristiania
teater under denna tid har varit det förut
omnämnda lilla sångspelet »N:o 333».
Eldorado-teaterns spellista har samma
tid upptagit »Vermländingarne»,
»Nitouche», »Bocaccio», livari fru Gunhild
Schytte-Jacobsen debuterat som
Fia-metta, samt »Sköna Helena».
Centralteatern stängdes, troligen för alltid,
den 1 maj med uppförande af
Dracli-manns sagospel »Der var en gang . ..»,
musik af Lange-Miiller.
Af konserter ha i synnerhet
studentkonserterna den 22 och 23 april
af Lunds’ studentsångförening och Den
norske Studentersangforening
gemensamt ådragit sig mesta
uppmärksamheten. Den sista gafs med biträde af
Kristiania teaters orkester. En popu- j
lär konsert gafs den 20 af den unga
violinisten Carlotta Stubenrauch. Den
26 konserterade fru Erika Nissen,
biträdd af] herr Thorv. Lammers och
fröken Caroline Bergh, med hvilken
fru N. spelade Fuga och Sonat af
Mozart för 2 pianon.
Konsertgifvarin-nan spelade för öfrigt Bach-Liszts
orgelfantasi och fuga i G-moll,
Beethovens sonater i Ass-dur och C-moll
(1 :a’ sats) samt stycken af Couperin,
Rameau och Scarlatti. Den 29 gaf
»Holters kör» en konsert.
Medverkande voro fru Erika Nissen, fröken
Hildur Andersen och herr Eyvind
Alnæs. Programmet upptog: 1. Brahms
»Schicksalslied» för kör och piano;
2. Franske folkesange (fr. 1650) för
kör; 3. Schumann: Andante och
Variationer samt Saint-Saens: Marche
militaire; 4. Brahms: op. 44, damkör;
5. Aug. Söderman: »Ur Idyll och
epi-i gram», körer.
Helsingfors. April 16 — 30. Af
teatrarna har endast Folkteatern med
»Nerkingarna» bjudit på en
musik-pjes under denna tid. Till förmån
för folkbildningens höjande ha ytter- j
ligare gifvits konserter af
livisselkonst-nären, ingeniör G. J. von Fieandt, af
fröken Maria Collan och grefvinnan
Aina Mannerheim i förening samt en
musiklitterär soaré, å hvilken en
pianotrio af Fr. Smetana spelades af hrr
Ekman, Novacek och Hutschenreuter,
sång utfördes af fru Clopatt och hr
’ Ojanperä. — Filharmoniska
sällskapet gaf på sin 7 och sista
symfonikonsert för säsongen Scener ur »Der
Ring des Nibelungen»: 1. Rheingold,
2. Die Walküre, 3. Siegfried, 4.
Götterdämmerung. En folkkonsert med
samma program följde såsom vanligt.
Den 26 gafs af hr Jean Sibelius en
I konsert med hans egna kompositioner:
1. »Skogsrået», symfonisk dikt för
orkester (komp. 1894); 2. Symfoni; 3.
»Atenarnes sång» (V. Rydberg) för
unison goss- och manskör med
orkester.
Köpenhamn. April 16 — 30. Kungl.
teaterns spellista under sista hälften
af förra månaden har upptagit »Don
Juan», »En midsommar nattsdröm»,
»Orfevs och Eurydike», »På Sicilien»,
»Carmen», »Elverhöj» och »Farinelli»
samt Bournonvilles vådevill-balett
»Bell-man eller Polskdansen på Gröna Lund»
| med musik af Bellmansmelodier,
ar-| rangerade af Paulli. — Kasino-teatern
har hufvudsakligen bjuditpå »Geishan».
— En Filharmonisk extra konsert gafs
den 21 med Victor Bendix som
dirigent och upptog symfonier af Sinding
och César Franck. — Af
»Musikpedagogiske Föreningen» har gifvits en
historisk musikafton med biträde af
sångsolister och en mindre
madrigalkör. Hufvudnumret var en scenisk
framställning af »Robin et Marion»,
franskt sångspel från 13:de
århundradet.
Från andra land.
Paris. På Opéra comique har den
20 april en ny balett »Le Cygne» med
musik af Lecocq vunnit fullständig
framgång.
Berlin. Thomas’ »Mignon» gafs
här den 17 april för 150:de gången
af dessa infalla 100 under åren 1866
—96. På »Theater des Westens» har
fru Alma Fohström-Rode nyligen
gästat och uppträdt som Dinorah och
Margareta i »Faust». Hon berömmes
mycket för sin utmärkta
koloraturgång. Fru Fohström säges nu ha
flyttat från Moskwa, der hon länge
varit bosatt.
Dödsfall.
Förster, Sophie, hertigl. sachsisk
kam mar sångerska, afled 27 febr. i
Wien. Elev af Teschner i Berlin och
Böhme i Dresden, uppträdde hon först
offentligt 1854 och gjorde sedan stor
lycka som konsert- och
oratoriesån-gerska. 1862 uppträdde hon på
scenen i Meiningen såsom Norma och
firade stora triumfer på flera större
scener särdeles i München, der hon
1864—66 verkade som primadona.
I slutet af 60-talet drog hon sig
undan till privatlifvet och blef
sånglärarinna, särskildt eftersök af
amerikanska sångerskor.
Hausegger, Friedrich von, jurist
och betydande musikskriftställare, f.
26 april 1837 i Wien, f 24 febr. 1899
i Graz, der han var docent vid
universitetet i musik, historia och teori.
H. studerade musik i Wien för
Salz-mann och Otto Dessoff. Af hans
utgifna skrifter framstå i synnerhet
»Musik als Ausdruck», som blifvit af
några ansedd såsom grundläggande
för den nyare musikestetiken,
»Wagner und Schopenhaner» samt »Das
Jenseits des Künstlers».
Liebhardt, Louise, fru, fordom
berömd operasångerska, född i
Oldenburg, död 21 febr. 1899 i London i
en ålder af några och sjuttio år. Hon
tillhörde, med få afbrott, operan i
Wien 1845—1864 som
koloratursån-gerska, verkade sedan som
primadonna vid Coventgardens och Her
Majestys opera i London samt, efter
att ha lemnat scenen, som
sånglärarinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
