- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 19 (1899) /
122

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från scenen och
konsertsalen.

Kgl. teatern. Okt. 1, 16 Mozart: Don
I Jintn (Don Octavio: hr Malin. deb.). — 2, 16,
14 Adam: Konung för en dog (Nemen,
Ze-lida: frkn. Tluilin, Hallgren; Zejilioris,
Mos-sul, Kailoor, Piflear, Zizol: hrr Ödinauu,
Lund-•Ivist, Sellergren, Adami, Grafstriim). — 4, 8
Wagner: Ven flygande holländaren (Senta:
fru Lindberg, frök. Nordin; Holländaren: hr
Forsell; Daland: hrr Elmblad, Sellergren;
Krik: hrr Ödmann, Bratbost). — 5, 12
Hallén: Valdemarsskattcn. — 7 l:a
symfonikonserten. 1 Tschaikowsky: Symphonie pathétique
N:o G, Il-moll, op. 74; 2 Joh. Svendsen:
Carneval i Paris; 3 Wagner: »Siegfrieds död»
ur musikdramat »Götterdämmerung»; 4
Mozart: Symfoni N:o 2, G-inoll. — !1 Mozart:
Figaros bröllop. — 11 Bizet: Carmen
(Michaela: fru Alma Boman, 2 a debutl. — 13
V. Flotow: Martha — 15 Gluck: Orfevs;
Mascagni: På Sicilien (Santuzza: frök.
Hallgren).

Vasa-teatern. Okt. 1 — 16 Millöcker:

Tiggurstndcnten. — 8, 15 Vcrmländingarnc
(matiné).

Vetenskapsakademien. Okt. 5. 2:a norska

romansafton af fru Dagmar Möller. — 12
AuTlnska kvartettens l:a
kammarmusik-soarc. 1. F. Weingartner: Stråkkvartett, op.
24, D-moll; 2. Fr. Berwald: Pianokvintett,
op. 5, C-nioll; 3. L. v. Beethoven:
Stråkkvartett, op. 18 n:o 1, F dur. — 13 Visafton af
fru Anna Pette rsson-Norrie.

Kgl. teaterns nyheter under denna
månads förra hälft ha utgjorts af en
debut och en symfonikonsert. I
»Carmens har nämligen fru Boman, som
gjorde sin första debut under förra
säsongen såsom Cherubin, framträdt
i Michaelas parti och härmed, efter
vårt förmenande, gjort bättre lycka.
Framställningen af den enkla
bondflickan var ganska behaglig, och om
rösten än icke är stor, klingar den
j dock vackert, äfven i höjden, och
skötes med omsorg. — I »Konung för
en dag» har herr Ödmann återtagit
den rol han förr med så stor
framgång innehaft, nämligen Zephoris’,
hvilken länge varit anförtrodd åt herr
Lemon.

Symfonikonserten, som gafs för
fullsatt salong, hade ett godt program,
ehuru inga nyheter förekommo å
detsamma; sådana utlofvas i det program
för säsongens alla symfonikonserter,
hvilket i år för första gången ganska
välbetänkt uppgjorts på förhand och
tillkännagifvits (se musiknotiserna).
Konserten inleddes med
Tschaikowsky s »Symphonie pathétique», senast
gifven här för tre år sedan. Dess
särskilda delar utgöras af: I. Adagio,
Allegro ma non troppo, Andante,
Allegro vivo, Andante; II. Allegro con
grazia; III. Allegro molto vivace; IV.
Adagio lamentoso, Moderato, Andante
giusto. Redan denna
innehållsförteckning häntyder på rik musikalisk
omväxling i denna symfoni, hvilken
däremot lider brist på organisk enhet.
Första satsens högtidliga början efter-

följes af en kraftig, bjärt
instrumen-terad orkestersats, som emellanåt
af-brytes af en patetiskt melodisk sådan,
påminnande om komponistens vackra
opera »Jolantha». Ganska originel och
underhållande är den följande satsen
i femtakt. Ett gripande intryck gör
det bortdöende slutet af symfonien,
hvilken kan betecknas såsom
komponistens svanesång. Den kom till
uppförande först efter hans för sex år
sedan inträffade död. Högtidligt
allvar råder naturligtvis ock i Wagners
präktiga sorgmarsch (vid »Siegfrieds
död») i »Götterdämmerung»,
föregången af Svendsens spirituela »Carneval
i Paris» med dess glimrande
instrumentation. Mozarts klassiskt sköna
G moll-symfoni afslutade konserten,
som leddes med säker hand af förste
hofkapellraästaren Nordqvist, hvilken
allt emellanåt hade att besvara de
lif-liga bifallsyttringarna af publiken.

Vasateatern, som med fortfarande
goda hus ger »Tiggarstudenten», har
åter börjat rikta sin repertoar och
kassa med »Vermländingarne» såsom
matinépjes om söndagarna. »Orfeus i
underjorden* kommer snart att gå
öfver scenen, och i denna operett gör
hr Bergström sitt inträde på denna
scen.

Å Svenska teatern har Geijerstams
»Stor-Klas och Lill-Klas», (med musik
af Bj. Halidén, till en del efter
kompositioner af Peterson-Berger) d. 4
okt. upplefvat 50:de föreställningen
och gifves där fortfarande emellanåt.

»Aulinska kvartetten» började sin
säsong under de bästa auspicier inför
en i det närmaste fullsatt salong och
med intresseväckande program, först
upptagande en stråkkvartett af Felix
Weingartner, ett tämligen nytt och
här ej förr gifvet verk. Paul Felix
Weingartner (f. 18(53 i Dalmatien) blef
1891 kapellmästare vid hofteatern i
Berlin och är mycket ansedd som
dirigent samt grundlig musiker, såsom
han visat genom sina operor, hvaraf
den nyaste, »Genesius», gått öfver
några scener i Tyskland. Hans här
ifrågavarande stråkkvartett är också
ett dugtigt, lärdt arbete, dock ganska
ojämt, visande, såsom i första satsen,
en melodisk uppfinning, som
påminner om de gamla klassikernas, vid
sidan af nästan stötande hårdheter.
Räst föreföllo de sista satserna, ett
lifligt scherzo med en väl funnen
mu-sette och till sist ett tema med
variationer, rätt underhållande och slutande
med en lärd fuga. Programmets
mel-lannummer, Franz Berwalds ytterst
genialiska, fröken Hilda Thegerström
tillägnade, pianokvintett, fick med skäl
lejonparten af bifallet för aftonen,
äfven ägnadt åt det förträffliga
utförandet. På Beelhovens klassiska grund
står Berwald med en
uppfinningsrikedom som är beundransvärd. Verkligt
originel träder han ej sällan fram med
bizarra idéer men ock med härliga

melodiska tankar, allt dock sam man
-väfdt af mästarehand, alltid
inspire-radt, aldrig »gjordt och beräknadt
som effekt eller lärdomsprof. Den
välkända Beethoven-kvartettcn,
mästarens första stråkkvartett, afslöt
värdigt soarén. Såväl före som efter
densamma hälsades soarégifvarne med
bi-fallsyttringar,h vilkas intensitet nogsamt
uttryckte publikens varma tack för
återupplifvande under denna säsong
af Aulin-kvartettens
kammarmusikkonserter.

Vi få till slut i korthet omnämna
ett par sångaftnar af ganska stort
intresse, fru Dagmar Möllers »2:a
norska romansafton» och fru Anna
Pet-tersson-Norries »Visafton». Både den
norsk-svenska och den svensk-danska
sångerskan hade lockat stor publik till
vetenskapsakademien. Deras talanger
liafva ock, livar i sitt slag, gjort dem
till publikens favoriter. Fru Möllers
program upptog först 7 sånger af Chr.
Sinding: Schifferlied, Die Bettelfrau

singt ..., Ein Weib, Löv, Ravnen han
flyver ..., I Seraillets have, Jeg havde
mig en hjertens kjär, och slutligen 9
af Grieg: Blåbär-Li, Elsk, Killingdans
(ur »Haugtussas-dikten, tillägnade fru
Möller), Havet, Norges fjelde, Lok
(Barnlige sange) samt Rosenknoppen,
Liden Kirsten, Var hilset, I damer,
samt extra »Fola Blakken . Mellan
dessa sångafdelningar spelade hr
Stenham mar 3 pianostycken af Sinding:
Allegretto (op. 24), Alla marcia (op.
25) och Serenade (op. 33) följda af
ett bifall, som ledde till omspelning
af det sista stycket. Fru Möllers fina,
uttrycksfulla föredrag, såväl af de
allvarliga Sindingska, som af de Grieg’ska
i en lättare stil, framkallade upprepade
bifallsyttringar och inropningar.
Sålunda ägnades i lika hög grad,
tillökade med de hjärtligaste skrattsalvor,
åt fru Anna Pettersson-Norrie på
hennes »afton». Lika behagligt som hon
föredrog Lindblads »Nära», folkvisan
»Jungfrun i blå skogen», den
humoristiskt rörande »Mor Brita* af
Peterson-Berger och den hurtige
»Soldatgossen» af Pacius, lika oemotståndligt
skrattretande utförde hon de lustiga
sångerna, särskildt i sista afdelningen,
däri »Tre käringar i en backe» med
dess dramatiskt-mimiska framställning
var mästerligt komisk.
Mellanafdel-ningen utgjordes af 2 franska
sånger-och 2 gamla tyska folkvisor, lika
talangfullt utförda. Den framförallt
muntrande sista afdelningen innehöll
äfven »Det var dans bort i vägen»
(Frö-ding-IIelfrid Lambert) och »Fästepiga
nutninra 1 , »Mecklamente» (båda af
F. A. Dahlgren) samt »E fin vise»
(Fröding), alla tre med musik af Björn
Ilalldén.

–––––

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:59:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1899/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free