- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 24 (1904) /
18

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. 2 Februari 1904 - Jeanne Raunay (med porträtt) - Frederik Rung (med porträtt) - Tosca, musikdrama i tre akter af L. Illica och G. Giacosa, efter V. Sardou. Öfversättning af Sven Nyblom. Musiken af Giacomo Puccini. Textinnehåll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

toriepartier jämte en mäDgd konsert
sanger.

Etter slutadt gästspel här vid
midten af månaden är m:me Raunay
engagerad vid operan i Haag till 15 mars,
hvarefter hon reser till Amerika.

Frederik Rung.

“Nya Filbarmoniska sällskapet“ har
i på sin lörsta abonnementskonsert till
dirigent prof. Freder. Rung frän
Köpenhamn, hvars porträtt vi med
anledning häraf meddela i dagens
nummer. Det är ej första gången prof.
Rung leder ett svenskt körsälldkap:
detta har förut skett i Göteborg, hvars
“Filharmoniska sällskap“ konserterat
under hans ledning. Det är ej heller
första gängen man här i Stockholm
ser honom på dirigentpallen, ty prof.
Rung dirigerade vid den stora
musik-festen 1897 under utställningen såväl
i den stora konsthallen som å de
mindre konserterna i Musikaliska
akademien, der särskildt hans t!Cæcilia“-kor
frän Köpenhamn vann en stor seger.
Fr. Rung kunde det året fira sitt
20-ärs-jubileum såsom dirigent för
“Cæ-cilia-foreningen“, en befattning som
han 1877 öfvertog. Detta sällskap
bildades 1851 af hans far, prof.
Henrik Rung, sångmästare vid Kgl.
teatern i Köpenhamn, känd
sångkomponist (j 1871). Csecilia-föreningens stora
kör består af omkr. 170 meilemmsr,
och bland dessa upprättade Rung 1887
“Madrigalkören“ som vanligen består
af 50 medlemmar och endast sjunger
a capella. De betalande medlemmarne
äro 1250. Under säsongen gifver
föreningen 3 konserter, hvaraf 2 med
stor orkester, och en med
Madrigalkören och stråkorkester.
Oaeciliakö-rens konsertprogram ha haft bl. a. att
uppvisa J. S. Bachs H-moll Messa,
“Johannespassion“ etc., Händeis
“Messias“, “Israel i Egypten“, “ Judas
Mac-cabeus“, “Alexandersfesten“ etc.,
Mozarts “Requiem“ och Cmoll-Messa,
Beethovens “Missa solemnis“, utdrag ur
operor af Gluck och Mozart ra. m.

Frederik Rung är född d. 14 juni
1854 i Köpenhamn och växte upp, som
vi förstå, i ett musikaliskt hem, dess
mer som hans moder Pauline R., född
Lichtenstein, var en lika talangfull
som behaglig sångerska, hvilken 1838
debuterade som Rachel i “Judinnan“
å kgl. teatern, hvilken hon tillhörde
till 1857. I detta hem fick han en
allsidig musikalisk uppfostran och
gjorde sedan efter erhållande af det
Anckerska legatet en resa till
utlandet för musikstudier. Som
Cæcilia-föreningens dirigent visade han sig
genast vuxen att upprätthålla dess
gamla anseende.

Redan från 1866 hade Kung gjort
tjänst vid kgl. teatern som
guitarr-och mandolinspelare, blef där 1872

operarepetitör och 1884“musikdirigent“
(2:e kapellmästare).

För kgl. teatern har han
komponerat musiken till baletten “Aditi“ (1879),
till Molbechs “Pharaos ring“ (1880).
en opera i 2 akter, “Det hemmelige
Selskab“ (uppf. 1888). Frederik Rung,
som är flitig komponist med betydande
kompositionsteknik, har vidare af större
saker skrifvit en Symfoni (D moll) op.
25, utkommen i fyrhäudigt
arrangement, en Orchestersuite i gammal stil,
Stråkkvartett, E-moll, op. 30,
Serenade (Nonett) i F-dur op. 31 för
stråkkvartett, kontrabas, flöjt., oboe,
klari-nettt och fagott. Alla dessa verk ha
uppförts i Köpenhamn. Vid en
konsert som han gaf i jan. 1890 med
program af egna kompositioner
upptog detta en Stråkkvartett N:o 2 i
F-dur, Pianokvintett i D-moll och 4
damkörer a capeila. A en “Dansk
konsertförenings“ konsert i jan. 1903 med
program af endast nyheter utfördes
en sångcykel “Caroline-Mathilde“ af
honom. Rung har derjämte
komponerat pianomusik: Sonat op. 18, “Trois
Impromptus“, op. 20, Tre Stykker op.
28, 8 Novelletter m. m., omkr. 70
sånger i flere häften, af hvilka “Vier
ernste Lieder“ (op. 1!) a) äro de enda
med tysk text. Ytterligare har R.
skrifvit “Astolfsqvadet“ af Atterbom
för en mellanstämma och konsertarian
“Medea“ för sopran, bägge med
orkester eller piano, “Rungsteds
Lyksaligheder“ af Ewald som melodram,
duetter och fyrstämmiga sånger m. m.
Till Drachmanns "Tusind og en Nat“
har Ruug komponerat rätt omfångsrik
musik.

Tosca.

Musikdrama af L. Illtca och G. Giacosa
(efter V. Sardou). Öfversättning af Sven
Nyblom. Musik af Giacomo Puccini.

Textinnehåll:

Personerna: Floria Tosca, berömd

sångerska; Mario Cavaradossi målare;
baron Scarpia, chef för polisen;
Oe-sare Angelotti; Sakristanen; Spoletta,
polisman; Sciarrone, gendarm: en
fän-gelsevaktare; en herdegosse; en
kardinal; Roberti, bödei: en officer:
stats-prokuratorn; en skrifvare: en sergeant;
soldater; polisbetjänter; damer,
ädlingar, borgare, folk, etc. — Handlingen
försiggår i Rom i juni 1800

Första akten. I kyrkan Sant
Andrea della Valle. Till höger det
At-tavantiska kapellet. Till vänster en
målarställning med en af en duk
betäckt tafla. Flere målarattiraljer. En
matkorg.

Angelotti, iklädd söndrig fångdräkt,
kommer inskyndande och ser sig
förskräckt omkring, sökande en tillflykt
mot sina förföljare. Vid en pelare
skall han, efter hvad hans syster
skrifvit. finna en nyckel till Attavantiska

kapellet; han finner denna och
skyndar in i detsamma. Sakristanen
inkommer; han tycker sig ha hört någon
röra sig. troende det vara Mario men
finner honom ej på målarställDingen;
matkorgen är ej heller öppnad. Det
ringer till Angelus och sakristanen
mumlar en latinsk bön. Mario
inträder och klifver upp på ställningen,
aftäckande taflan, som framställer Ma
ria Magdalena. Sakristanen finner att
hon liknar en dam, som hvarje afton
en tid brukar knäfalla i kyrkaD, och
Mario erkänner att hon inspirerat
honom till hans Magdalena.
Sakristanen går. Mario målar men får höra
ett buller, och då han vänder sig om
får han se Angelotti, som utkommer
och tror kyrkan vara tom. Förfärad
att finna en person i kyrkan tänker
han åter fly in i kapellet, men
utstöter ett glädjerop då han känner igen
Mario, i hvilken han nu tror sig finna
en räddare. Angelotti, romerska
republikens förre konsul, har flytt från
kastellet Sant Angelo. Man hör Tosca
utifrån ropa Marios namn. Denne
uppmanar den af hunger utmattadø
Angelotti att skynda in i kapellet,
medtagande matkorgen, hvilket sker.
Tosca inträder. Hon har hört honom
tala med någon och misstänker att
han, hennes älskare, är henne otrogen,
han bedyrar dock att han endast
älskar henne, men hennes misstankar
vakna på nytt när hon ser hans tafla
och tror att molellen till denna är
gömd i kyrkan. Sedan hon funnit
sin svartsjuka ogrundad lämnar hon
Mario och går Angelotti utträder.
Han berättar att hans syster,
Atta-vanti, gömt en kvinnodräkt i kyrkan
i och för hans flykt och Mario finner
nu att hon, modellen till hans
Magdalena, af systerlig kärlek gjort sina
besök i kyrkan. Allt har hon vågat,
säger Angelotti, för att rädda honom
från Scarpia.

Mario råder honom nu) att fly ur
kyrkan öfver fälten till hans boning,
där skall h in finna en förtorkad brunn,
hvari han kan gömma sig: från den
leder en gång till en håla, der han
kan vara säker. Man hör skott.
Fångens flykt har bemärkts betyder
detta; förskräckta skymda Angelotti
och Mario ur kapellet.

Sakristanen inskyndar, följd af
pres-ter, kyrko8ångare, korgossar etc.
Kören får af sakristanen veta att “den
förbrytaren Bonaparte” blifvit slagen
och jublar öfver segern. Scarpia
inträder med polismän, då alla tystna
förskräckta, och han förebrår dem för
det lif de föra i kyrkan. Man söker
nu här flyktingen, äfven i
Attavantiska kapellet, der han finner en
solfjäder med markisinnan af Attavantis
vapen. Han får se Marios tafla och
finner likheten mellan Magdalena och
markisinnan. ”Mario, som lefver med
Tosca“, han anser nu denne vara en
statens fiende; matkorgen, som han
funnit i kapellet, gissar han Mario har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 25 14:24:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svmusiktid/1904/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free