- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 24 (1904) /
34

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. 4 Mars 1904 - Cally Monrad (med porträtt) - Edvard Grieg (med porträtt) - P. E. Lange-Müller (med porträtt)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sia vackra röst, sitt friska, naturliga
föredrag. Hon begaf sig sedan till
Dresden och studerade der
operapar-tier för den utmärkta operasångerskan
fru Schuch-Proska. Hon mottog lär
ett smickrande och fördelaktigt anbud
att inträda vid operan, men på grund
af särskilda familjeförhållanden måste
hon afstå från att antaga detsamma,
en sak som kom till godo för
konst-och musiklifvet i Kristiania, der hon
sedan u’gjort en af de bästa
sångförmågorna. Då den norska
hufvudsta-den ej har någon fast opera, har
hennes verksamhet der egentligen varit
konsertsångerskans. A Nationalteatern
förekomma dock stundom musikpjeser
och operor. Sålunda upptogs der förra
hösten Humperdincks “Hans och Greta,“
och fru Cally Monrad uppträdde då i
Gretas parti med särdeles stor
framgång, äfven ådagaläggande
framstående dramatisk talang. På samma
teater gjorde sig för några år sedan
den unga sångerskan mycket bemärkt
vid en af Grieg gifven konsert, då
hon till komponistens ackompanjemang
sjöng Haugtussa-8ångerna. Sedan den
tiden har hon med ihärdigt studium
utbildat sin vackra stämma, i hög
grad understödd af ett sillsynt musi- !
kaliskt naturel, såsom det om henne
heter i tidningen “Verdens gang“. En
annan norsk tidning yttrar om henne
att “hon har icke allenast fått musik
och poesi i faddergåfva utan också en
stämma att tala deras språk med.
Hon har icke som så mänga andra
måst famla sig fram för att finna de
bästa uttrycksmedlen. De ha legat
färdiga på hennes läppar: — hennes
föredrag lågar af talang och
inspiration.“

I början af detta år konserterade
fru Monrad i Trondbjem och väckte
stor entusiasm bl. a. med “Dyvekes
sange“, en täck visa, “Og atter ser
jeg“, af Kr. Lindeman, flere norska
folkvisor och dansvisan ur “Carmen“.

Det skall bli intressant, att här få
göra bekantskap med denna norska
sångerska, som vi nu för första gången
få välkomna här.

Edvard Grieg.

Då Edvard Grieg senast
konserterade här på kgl. teatern 1899, trädde
han hufvuds&kligen fram såsom
dirigent för utförande af sina
orkester-och större körverk. Då han nu eäjtar
oss har han konsertsalen till fält och
kammarmusiken till mål. Vi ha förut
i denna tidning ett par gånger tagit
deu berömde norske tonkonstnärens lif
och verksamhet i betraktande: nu
sakna vi utrymme att ånyo lemua en
utförligare redogörelse derför, och det
torde också vara öfverflödigt. Grieg
och hans verk öro ju så väl kända
hos oss. Under hans förra besök fin-

go vi höra hans ypperliga dramatiska
musik till “Peer Gynt“ (deraf man
har två orkestersuiter), och “Sigurd
Jorsalafar“, hans körsaker, “Olav [-Tr}’-vason“,-] {+Tr}’-
vason“,+} ”Foran Sydens kloster“ (soli,
damkör o. ork.) och “Landkjending“,
hans pianokonsert, mindre
orkestersaker och solosånger med piano.
Medverkande vid dessa konseiter voro,
utom hofkapellet, fruar Möller och
Jungstedt, hrr C. F. Lundqvist cch
pianisten Leonard Borwick samt
Filharmoniska sällskapets kör.

Hur ansedd Grieg är i hela den
stora musikvärlden derpå fick man
bevis förra sommaren, genom den stora
och vidsträckta hyllning, som egnades
honom, då han fyllde sina 00 år på
sin landtgård Troldhaugen nära
Bergen. Ett annat intyg deröfver finner
man i den byst af den berömde
tonsättaren, som nyligen uppsats i
Leipzigs Gewandhaus, den bekanta stora
konsertsalen, och hvilken byst i
marmor dit skänkts af hans
musikförläggare Henri Henricbsen (Förlag C. F.
Peters).

Edvard Hagernp Grieg är född
i Bergen den 15 juni 1843, son af
konsul Alex. Grieg och Gesine
Hage-rup. Modern var mycket musikalisk
och framstående pianist. Sonen
Edvard sattes redan som sexåring till
pianot. Vid 15 års ålder fick han i
Bergen göra sig känd af Oie Bull,
och för honom spela några af sina
kompositioner. På dennes inrådan sändes
han då till Leipzig 1858 och iutogs i
dess kcnservatorium, der han
studerade till 1862. Aret derpå finna vi
honom i Köpenhamn, 1865—66 i Rom.
Våren 1866 slog sig Grieg ned i
Kristiania, som lärare, konsertspelare,
dirigent och komponist, under 8 år,
ut-öfvande stort inflytande på
musiklifvet derstädes. Under tiden ejorde han
ett afbrott i denna verksamhet genom
en vistelse i Rom 1869—70, då han
kom i nära beröring med Franz Li-zt.
I Kristiania stiftade Grieg 1873
“Musikforeningen“, som han till 1877
skiftevis med Johan Svendsen dirigerade.
År 1874 erhöll Grieg af stortinget ett
komponistgage af 1600 kronor och har
sedan mest vistats på sin
ofvannämn-da landtgård utom vid vinteruppehåll
i Köpenhamn och under de talrika
konsertresor han företagit i Danmark,
Tyskland, England, Belgien, Frankrike
etc. I Paris dirigerade Grieg 1894
en Chåtelet-konsert, då han uppförde
sin Suite “Fra Holbergs tid“,
pianokonserten i A moll (spelad af R.
Pug-no), tre nummer ur “Sigurd
Jorsalafar“ och sånger. Simma år blef han
kallad till “doctor of music“ i
Cambridge och firade en stor triumf å
Philharmonie Societys stora konsert i
Queens Hall strax derefter.

Griegs hufvudinstrument är pianot,
som han behandlar med mästarskap.
Den bästa tolk för sina sånger har
han haft i sin egen hustru, Nina Grieg,
f. Hagerup (f. 1845), med hvilken ban

den 11 juni 1892 firade ett festligt
silfverbröllop på sitt Troldhaugen,
hvar-af man har ett vackert minne i hans
ypperliga pianostycke “Bryllupsdag
paa Troldhaugen“, n:r 6 i ”Lyrische
Stücke“ op. 65, utgifna på Peters
förlag.

P. E. Lange-Müller.

Det är tjugu år sedan Danmarks
nu varande förnämsta tonsättare,
Lange-Müller, presenterade sig för oss med
sin opera “Spanska studenter“ på Stora
teatern såsom den kungliga operan då
benämndes. Detta skedde den 5 maj
1884, På den tiden lefde ännu i
Danmark de musikaliska stormännen N.
W. Gade och J. P. E. Hart mann, båda
födda i början af 1800-talet. Till den
af dem sist hädangångne mästaren har
Lange-Müller tillegnat den opera som
han nu i dagarne får se uppförd på
vår kgl. teater. Gamle Hartmann fick
dock ej bevittna operans premiär å
Köpenhamns kungliga scen, ty då
denna egde rum den 29 april 1900, hade
Hartmann unier måuaden förut slutat
sina dagar.

På senare tid har i Danmark August
Ejna gjort sig mycket känd, äfven i
utlandet, såsom operakomponist, men
Lange-Müller står dock framför honom
i gedigenhet och mångsi lighet såsom
tonsättare. Det skall bli intressant
att nu få höra hans nyaste operaverk,
hvars premiär härstädes han sjelf
kommer att öfvervara. Handlingens
innehåll i operan anföres på ett annat ställe
i detta nummer. Vi gå nu att lemna
en biografisk skiss öfver komponistens
lif och veiksamhet.

Peter Erasmus Lange-Müller
är född den 1 dec. 1850 på
Frederiksberg (Köpenhamn), son af
Hoiesterätts-assessor O. Müller. Ehuru bestämd
att studera fick han dock äfven taga
undervisning i musik af G.
Matthisen-Hansen, den ansedde orgelspelaren.
Då han 1870 blef student, begynte han
det statsvetenskapliga studiet, men
besökte följande år Köpenhamns
musikkonservatorium, der han hade Neupert
till lärare i pianospel. Samtidigt
studerade han ifrigt musik på egen hand.
Från barndomen svag till helsan
öf-vergaf han slutligen de akademiska
studierna och egnade sig 1874
definitivt åt musiken. Hans första utgifna
kompositioner, Fem sange af Sulamith
og Salomon, blefvo väl emottagna.
Derpå följde två sånger Menuet og
Marsch (op. 2), vidare orkestersviten
Alhambra (op. 3, uppförd i
Concert-foreningen), Sånger (op. 4 och 6, med
texter af Bergso och Ingemann),
Kör-styckin (op. 5, uppf. i
Concertforenin-gen), operan Tove (op. 7, text af
komponisten, uppf. 1878 å Kgl. Teat.), 12
klaverstykker (op. 8), Niels Ebbesen för
barytonsolo, manskör och ork. (op. 9),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 25 14:24:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svmusiktid/1904/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free