- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 24 (1904) /
50

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. 5 April 1904 - Julius Günther † (med porträtt), af H. - Theodor Bertram (med porträtt)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

efter att året förut såsom Alice i
“Robert“ ha väckt stor
uppmärksamhet. Det var d. 0 dec. 1837 man
då vågade sig fram på försök med
fjerde akten af denna Meyerbeers opera,
som först två år senare här gafs i
sin helhet.

Det var vid en särdeles lämplig
tidpunkt som Günther och Jenny Lind
gjorde sitt inträde på kgl. operan.
Per Sällström, den utmärkte
tenorsångaren och favoriten, hade tre år
före Günthers debut slutat sin
konstnärsbana — tre år senare än Günthers
debut inträffade Olof Strandbergs —
och Jenny Lind hade att ersätta
publikens kvinnliga favorit, den utmärkta
sångerskan Henriette Widerberg, som
1 Juli 1837 afgick från teatern.

Efter sitt första framträdande vann
Günther allt mer och mer publikens
sympatier. Hans röst var visserligen
ej stor men mycket behaglig och
klangfull, dertill kom en ypperlig sångkonst,
en liflig natur och fördelaktigt
utseende samt en smärt figur. De
skapelser som lågo hans individualitet
närmast voro icke hjeltepartierna, utan
de mera lyriska hufvudffgurerna i de
lättare speloperorna, såsom Nemorino
i “Kärleksdrycken“, Elvino i
“Sömn-gångerskan“, Edgar i “Lucie“. En
elegantare och ridderligare ädling än
hans Raoul i “Hugenotterna“ torde
man få leta efter, och den spanska
grandezzan, det glada lättsinnet hos
en Almaviva fick af honom den
yppersta framställning. Af andra roller från
hans första tid vid operan kunna
nämnas Renaud i “Armida“, Masaniello i
“Den stumma“, Narcisse i ”Turken i
Italien“, Robert, Stradella, Pollion i
“Norma” och titelrollen i Don Juan.
Andra operor, i hvilka han utfört
sångpartier äro Adams “Bryggaren i
Preston“, “Zigenerskan“ af Hilfe“, “Den
okända“, “Modehandlerskan“ af Er.
Berwald och J. Bervalds
“Nationaldivertissement“, van Booms “Necken“,
Cimarosas “Hemliga äktenskapet”.
Da-layracs “Slottet Montenero“, Flotows
“Storfurstinnan “, Herolds “Zampa“
(titelrollen) och ”Marie“, Mozarts
“Trollflöjten“ (Tamino), Randeis “En
majdag i Yärend“, Rossinis “Tjufaktiga
Skatan“, Spohrs “Jessonda“, Spontinis
“Eerdinad Cortez“ (l:a akt), Webers
“Friskytten“ (Max), hvarjemte han
utom Raouls parti i “Hugenotterna”
äfven innehaft Nevers, i “Don Juan“
Octavios och i ”Den Stumma“
Alfon-sos. Bland andra framstående
förmågor vid operan denna tid kunna
nämnas Mathilda Gelhaar, Belletti och
Dannström.

Genom utländska studieresor sökte
Günther ännu mera utveckla sin talang
och uppträdde äfven utom fosterlandets
gränser, nämligen 1845, då han i
Köpenhamn sjöng Raoul i “Hugenotterna“
och i Hamburg Don Octavio i “Don
Juan“, i båda dessa städer emottagen
med bifall. Danskarne funno honom
vara en “smagfuld sanger“. Följande

året företog han en resa till Paris,
hvarest han under ett års tid
studerade sång- och sånglärarekonsten för
den berömde Manuel Garcia och
återvände sedan hem, der han 1850 antogs
till sånglärare vid kongl. teatern,
hvilken tjenst han med nit och framgång
skötte ända till 18G2, då han afgick
för att mera uteslutande egna sig åt
sångundervisningen vid musikaliska
akademien, hvars läroverk sedan, från
1867, erhöll namnet konservatorium.
Ar 1851 reste Günther ånyo till
Paris, vistades 1853 i Norge och
Finland samt 1855 och 1857 i Schweiz
och Italien. Redan 1841 utnämndes
han till Associé vid k. Musikaliska
akademien, blef 1854 ledamot af
densamma och anstäldes 1858 som lärare
i solosång vid akademien. Professors
rang, heder och värdighet erhöll han
1864. Hans ansträngande verksamhet
som sånglärare vid akademien och äfven
som privatlärare hindrade honom dock
ej att från och med 1860 till 1878
vara kordirigent för det musiksällskap,
som först kallade sig “Harmoniska-“
sedan “Nya Harmoniska sällskapet“,
under hvars verksamhet många af de
större tonverk, som af senare
musikföreningar blifvit med framgång
återupptagna, då introducerades här.

Günther var en skicklig kordirigent,
som förstod att intressera de sjungande
och instruera till mycken precision
och smak i föredraget. Bland större
körverk och vokal-kompositioner, som
i sin helhet eller delvis instuderades
och uppfördes under hans ledning,
kunna nämnas: Händel: “Israel i
Egypten“, Haydn: “Årstiderna“, Mozart:

“Requiem“ samt större delen af
“Ido-meneus“, Beethoven: "Messa i C".

Cherubini: “Requiem“, Mendelssohn:
“Paulus“ och “Christus“, “Athalia”
och “Die erste Walpurgisnacht“ (l:a
de)), Schumann: “Das Paradies und
die Peri“, Rossini: “Missa solennis“,
Gade: ”Elfkungens dotter“, “Comala”,
“Korsfararne“, Verdi: “Requiem“,
Ber-lioz: “La fuite en Egypte“ etc.; af
svenska tonsättare: Brendler: delar af
“Ryno“,A. F. Lindblad: “Drömmarne“,
“Om vinterkväll“, J. A. Josephson:
“Quando corpus“, “Islossningen“, Iv.
Hallström: “Herr Hjalmar och skön
Ingrid”, “Blommornas undran“,
Norman: ”Rosa rörans“, Söderman: “Die
Wallfahrt nach Kevlaar“, “Ur Idyll
och Epigram", “Andeliga sånger”,
“Digte og sange af Björnson etc. En
mängd andra utländska och inhemska
verk komma härtill, bl. a. urval ur
operorna “Mireille“ af Gounod, ”Jean
de Paris“ af Boieldieu, “Orfeus“ af
Gluck o. s. v.

Professor Günthers verksamhet som
sånglärare har varit mycket omfattande
och fruktbärande. Det kan nu vara
af intresse att kasta en blick på listan
af de elever han utbildat eller
undervisat, Bland sådana, som under hans
auspicier offentligen uppträdt, må
nämnas: fruarne Euphosyne Abrahamson,

f. LemaD, Louse Michaeli f. Michal,
Gurli Ruben, f. Lublin, Linda Lund
f. Röske, Wilhelmina Wallensteen f.
Gelhaar, Freja Vinati f. Rydberg,
Wilhelmina Strandberg f. Söhrling,
Jean-nette Jacobsson, f. Davidson, Carolina
Östberg, Dina Edling f. NiehoiF, Selma
Ek, Maria’; Galhaar f. Laurin, Anna
Bergman f. Strandberg, Hilda
Lenan-der f. Wideberg, Math. Jungstedt,
Wel-lander-Svaneskog,Moritz-Brag,Wessler-Molander: fröknar Viktoria Bundsen,
Amanda Holmberg, E len
Bergman,Thé-rése Saxenberg, Bertha Wichman,
Agnes Jacobsson, Louise Levin, Anna
Karlsohn, Agnes Janson, Sofia
Lindegren, Signe Hallgren, Em. Holmstrand;
hrr Victor Dahlgren, And.
Willman,Robert Ohlsson, Hjalmar Håkanson,
Leonard Labatt, Oscar Lejdström, Axel
Sellergren, John Ortengren, G.
Henrikson, JohnForsell, Broms, Nordlund, m.fl.
Bland personer hvilkas första offentliga
uppträdande visserligen ej kan sägas
hafva direkt skett under prof. Günthers
auspicier men hvilka dels längre, dels
kortare tid idkat sångstudier under
hans ledning kunna nämnas friherrinnan
Leuhusen f. Valerius, fru Nanna
Smedberg f. Jacobsson, fru Louise Newson
f. Pyk, frökn. Ellen Nordgren, Camille
Wiese, Isabella Beckman, Adéie
Al-mati, Anna Pettersson; hrr Fritz Arl- ,
berg, Oscar Arnoldson, baron Koskull,
Johannes Eimblad, Salomon Smith,
Max Strandberg, Arvid Ödmann,
Conrad Behrens m. fl. — De elever,
tillhöriga privatlifvet, hvilka undervisats
af prof. Günther, äro naturligtvis
oräkneliga, men många af dem hafva
nog såsom “musikälskare” och
“musikälskarinnor“ äfven låtit höra sig
offentligt.

Prof. Günther blef 1876 riddare af
Vasaorden och utnämndes i slutet af
1897 till Nordstjerneriddare.

Af den behaglige, intelligente
operasångaren Julius Günther är det väl få
i den närvarande tiden som ha något
minne; den smakfulle och skicklige
sångmästaren deremot skall ej så snart
förgätas af dem, som haft honom till
lärare och dem som ännu genom hans
lärjungar, deribland våra förnämsta
operaartister, skörda frukterna af hans
lärarenit och sångkonst, likasom
mannen med det vänsälla, spirituella
väsendet länge skall lefva i angenäm
hågkomst.

H.

–––“ i -i–––

Theodor Bertram.

Med herr Bertrams nu inträffade
gästspel på kgl. teatern ha vi hlifvit
i tillfälle att göra bekantskap med en
af Tysklands förnämsta operasångare
inom barytonfacket. Vi meddela i
dagens nummer ett porträtt af
konstnären i en af hans bästa roller, Hans
Sachs i ”Måstersångarne“, hvari han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:00:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1904/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free