- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 24 (1904) /
102

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13. 19 September 1904 - Om uvertyren, af Richard Wagner - Följetong: Kvarnhjulspolkan. Ett minne af A. E—ll (forts. o. slut) - Från scenen och konsertsalen - Musiknotiser från hufvudstaden och landsorten - Kgl. Teatern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

höjande, öfverkraftig och öfvermodig
natur kan ej väcka vårt deltagande,
vårt medlidande genom något annat
än sitt sammanstörtande: att låta oss
med ängslan ana och slutligen med
skräck få se detta inträda, var
mästarens oförlikneliga verk. Men med
denna liksom med Leonora-uvertyren
står Beethoven absolut ensam och
oefterhärmlig: de erfarenheter vi
förmå hämta ur skapelser af Lå hög
ursprunglighet kunna endast då bli
fruktbringande för oss, när vi förena dem
med de lärdomar som andra stora
mästare lämnat oss i arf. I den med
trefaldig glans strålande stärnbilden
Gluck, Mozart och Beethoven äga vi
ledstjärnor, hvilkas rena ljus städse
skall lysa oss rätt äfven på de mest
förvirrande stigar; den som blott ville
taga en af dessa till sin uteslutande
ledstjärna skulle förvisso snart gå vilse
och råka in i en förvirring, hvarur
endast en någonsin segerrikt framgått,
nämligen just den där enda
oefterhärmlige

FÖLJETONG.



Kvarnhjulspolkan.

Ett minne. Af A. E—11.

(Forts. o. slut fr. foreg. n’r.)
En treflig kvartett af muntra
musikanter var det, som dagen derpå skulle
göra konsert hos sjuklingeu. Den unge
tysken satte sig genast ner till pianot,
gjorde några briljanta löpningar och
föll in i polkatakt —
»Kvarnhjulspolkan» kallade han stycket — troligen
en improvisation. —

De andra herrarne hade under tiden
snott ikring i tambur och kök och
kommit tillbaka med käppar, kopparlock,
vattenglas etc. — Hofkapellisten kunde
göra mycket i musik väg, men att dra
himmelska toner ur en köksattiralj det
var något nytt. Dessutom, — vår käre
sjuke var bra matt; skulle han tåla så
mycket oväsen; men hvad var detta?
Hördes ej ett täckt fågelkvitter, — en
lärkas jublande högt i skyn, besvaradt
af en göks långa afmätta toner! Ea
bäck sorlade sakta på afstånd, och
sorlet steg småningom till ett lifligt
brus. Damluckorna öppnades med fart
och kvarnhjulet började sitt entoniga
surrande, slungande kaskader af
vattenpärlor omkring sig. Hela den gamla
kvarnen med kiselstenarne glittrande
genom vattnet, videbuskarne och alarna
på stranden stod plötsigt fram i sin
halft mystiska skogsenslighet. Det var
som om fönsterna öppnat sig i det
t mörka Stockholmsrummet och släppt in
doften af ängsgrönska och knoppande
träd i full vårbrytning. — Ea hvirfvel
af toner, rytmer och melodier, ett
surrande af hjul, illussoriskt återgifvet, ett
jublande kvitter af lofsj un gande fåglar
— och kvarnen stannade —

Leendet hade återvändt i den sjukes
ögon. »Om igen! utropade han. Vänta,
tag hit min fiol! Jag kan alltid knäppa
med. Det skall bli mjölnaren som
puttrar, ty mjölnare puttra alltid på
hustrun och drängen.» Det glada
konstnär-j liga skämtet togs da c .po med
variationer. Aldrig hade de exekverande varit
så lifvade för omtagning som här.
Kou-serten riktigt piggade upp dem för
lektionerna som stundade. Vännerna hade
vunnit sin älskvärda afsikt. Dess
allmakt hade visat sig äfven i ett skämt.
Fiolen fick inga vreda blickar mer; med
lagad kvint lades den omsorgsfullt, ja
nästan med en smekning in i sin låda.

Konsten är lång men konstnärernas
lif desto korlare. Af den unga glada
kvintetten återstår ingen. Alla äro
bortryckta i sina bästa år, en redan i
ungdomen. Lifvet är särskildt hårdt mot
de goda och de glada.

Två af vännerna ha dött i främmande
land, långt bort från den älskade och
saknade fädernejorden.

De ligga bida begrafna bland
främ-lingarne på en af New Yorks trånga
kyrkogårdar. Den sista af dessa var
den hjertegode spelmannen sjelf, och
hans fiol ligger nu förstämd i sitt mörka
hölje. Det var länge sedan jag hörde
dessa vackra innerliga toner framlockade
af en varm och sann konstnärsnaturs
själfulla spel. De klingade särskildt
välljudande i hemmet i Norrlaud under
de ljusa sommarkvällarna, då hvarje
stråkdrag gick från hjerta till hjerta,
medförande en värld af stämningar;
Då ackorden i fulla massor strömmade
ut genom salongens öppna dörrar i det
fria, stämde de in med naturen därom
kring i friskhet och k raff, men ock i
halfdagerns underbara skiftning af
gläd-tighet och melankoli. —

Och det draget af vemod låg alltid
under hos den gladaste och sorgfriaste
af kvintetten.

A. E—ll.

Från scenen och
konsertsalen.

Kgl. teatern. Sept. 2. Gluck : Orfevs
(Orfevs, Eurydike: fru Jungstedt, frök.
Hulting); Mascauni: På Sicilien (Santuzza:
fru Lykseth-Schjerven: Toriddo, Alfio: hrr
Nyblom, Mandahl). — 3. Borro:
Mefistofe-les (Melistofeles: hr Söderman). — 4, 10
Puccini: Tosca. — 5, 11 Weber: Friskytten
(Agatha: fru Lykseth-Schjerven; Anna:
fruar Bartels, Hellström; Max, Kaspor,
Kuno: hrr Malm, Sellergren, Söderman;
Ottokar, eremiten: hrr Mandahl,Sjöberg).—
7. Bizbt: Carmen (Mikaela: frk. Mally

Ericson, deb,l — 8, Verdi: Aida
(Rada-mes, Amonasro: hrr Ödmann, Forsell). —
9,. 12. Lance-Müller : Vikingablod
(Prinsessan, fostermodern: fikn. Hesse, Edström;
sjökonungen, fursten: hrr Forsell,
Stie-bel). — 13. Saint-Saens: Simson och Delila
(Delila: frk. Edström). — 14. Wagner:
Lohengrin (Elsa, Ortrud: fruar
Lykseth-Schjerven, Jung8tedt; Lohengrin,
Telra-mund, härroparon: hrr Menzinsky, Forsell,
Oscar). — v. Flotow: Martha (Lady
Harriet : fru Bartels, Lyonel: hr Menzinsky). —

16. Donizetti. Regementeis dotter; balett:
Bilder från maskeraden.

DiurgårJs-teatern. Sept. 1—15.
Plan-quette: Cornevdles klockor operett i 3
akter af Clairville och Gabet (Germaine:
fru Ellen Hamberg-Kotligardt; Ser polette:
frk. Berentz; markisen, fogden, Gaspard,
Grenicheux: hrr Aug. Svensson, Ringvall,
(>scar Bergström, Lund).

i Stern, at ms teatern. Sept. 16 . .
Sidney-Jones: Geishan, operett i 3 akter af Owon
Hall (Molly: fru Meissner, Mimosa San:
frk. lngeb. Sandberg, deb; Fairfax,
Cun-ningbam, markis Inmari, Katana, Wun lli:
hrr Svensson, Bergström, Iiingvall, Allum,
Lund).

Hasselbacken. Sept. 1. Stockholms
s.\n-GARr’ÖRBUNDS konsert. Biträdande: Göta
lifgardes musikkår.

Boitos opera ”Mefistofeles“ upplefde
d. 3 sept. sin 200:de föreställning på
k. operan härstädes. Den gafs första
gången d. 2G febr. 1883, då Algot
Lange kreerade titelrollen, hr Odmann
sjöng Faust, fröken Selma Ek
Margareta och fröken Javette Helena. D.
10 april 1891 nådde operan sin 100:de
föreställning, då med hr Bottero som
Mefistofeles, fröken Oselio som
Mar-gareta-Helena och hr Ödmann
fortfarande som Faust. Denna operans
framgång hos oss är rätt märklig, då
den nu helt sparsamt förekommer på
andra scener. Den operareportoar som
“Die Signale“ meddelar från de
förnämsta teatrar i Tyskland, i Prag,
Brüssel och Paris upptager sålunda för
förra året icke en enda gåug
någon-städos “Mefistofeles“ på spbllistan.

Den tyske, för vår opera
nyförvärf-vade tenoren Menzinsky har nu låtit
höra sig i “Lohengrin” och “Martha“.
Hans vackra röst har nn, likasom vid
gästspelet med fru Ackté, väckt
mycken uppmärksamhet. Hans sång är
ren, vårdad och smakfull. Rösten har
emellertid röjt indisposition efter vid
hans hitkomst ådragen förkylning.
Något nytt från operan har man för
öfrigt ej att relatera utom frk. Mally
Ericsons andra debut som Michaela,
hvilken af henne fick en rätt behaglig
framställning.

Sedan Ranftska operätlsällskapet en
tid låtit “Cornevilles klockor“ ljuda
på Djurgårdsteatern, flyttade det i sin,
Vasateatern efterträdande, nya lokal,
Östermalmsteatern, i midten af
månaden och har der i den populära
”Geishan“ fått ett godt lockbete.

Musiknotiser från
hulVud-staden och landsorten

Kgl. Teatern. Säsongens första
nyhet torde blifva Massenets “Werther“,
som redan är under inöfning. För
öfrigt står på spollistan Aubers
”Kronjuvelerna“, som redan förra termin
in-öfvades, samt “Mästersångarne“ och
“Rienzi“ med hr Hagman i titelrolen.
“Don Juan“ återupptages med fru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 25 14:24:29 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svmusiktid/1904/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free